SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “plan”
Plan
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
HistorikEnligt bygglovshandling; Byggnad med en låghusdel i 5 plan samt en höghusdel mot Munkforsplan i 12 plan, de tre nedersta planen helt belägna under marknivå. De två nedre planen innehåller bl.a. garage för totalt 367 bilar, nästa plan är en "distributionsvåning" med lager, varuintag etc. Plan 4, bv., rymmer bl.a. dispositionsyta för butiker. Våning 1 har restaurang och café. Översta våningen 8 är terrassvåning med övernattningslägenheter samt studierum. Garageplatserna var ursprungligen svåruthyrda och delar av garaget användes som lager fram till 1974, då garageanläggningen återställdes. Tidsprofil: 1974. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TELEVERKETS HUS
InteriörbeskrivningUrsprungligen upptogs bottenvåningen mot Kungsgatan av telegrafavdelning och resten av lokalerna mot Kaserntorget skall ha hyrts ut som kontorslokaler. En trappa upp på Plan av andra våningen (nuvarande Plan 3) fanns bl.a. statens telegrafapparatsal som i sin volym delvis upptog även planet ovanför (idag avdelat av ett entresolplan). De stora salarna var generellt placerade i den byggnadsdelen som har sin fasad mot Kungsgatan. Den delen av byggnaden som har sin fasad mot Kaserntorget innehöll mestadels kontors- och samlingsrum efter korridorsystem med vanliga våningshöjder. På plan 4 (nuvarande plan 5) som var en mellanvån… Tidsprofil: 1989–1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Verkstad
ExteriörbeskrivningHus 3 består av den sista stora tillbyggnaden. Sockel gjuten, gråmålad. Fasad utskjutande fasadparti mot väster, med trapphus. Entréer / Dörrar entré i plan mot övre parkering, släta glasade dörrar, med spröjs, i fönsteraxel. Fönster stora flerspröjsade fönster i plan ett, plan två med höga sexluftsfönster med horisontella tvärposter och enkelspröjs, plan tre och fyra med parfönster med enkelspröjs, allt i trä, grönmålat. Utskjutande fasadparti med fönsteraxel placerad i mitten med, över våningsplanen sammanhängade fönster. Alla fönster utbytta. Fönster i sockelvåning gråmålade. Altan/Balkong/Terrass två balkonger på gavel… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
arkö båk
InteriörbeskrivningInvändigt utgör båkens väggar av liggande, omålad panel. Lejdarplanen utgörs av omålade, ohyvlade brädor och planen är försedda med räcke. I de övre planen finns håltagningar för de stänger som användes för att fästa signalflaggor på. Det tredje planet är utrustat med en väggfast skrivpulpet. En trätrappa/stege förbinder planen med varandra. Väggarnas panel har klotter av olika slag med namn, initialer och årtal. Flera av dem är gjorda av soldater som vaktade farleden. Trots sin otillgänglighet har båken lockat till sig besökare och även de har skrivit namn och besöksdatum på väggarnas panel. Bland besökarna finns komposit… Tidsprofil: 2021–2112. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikI den ursprungliga planen för Vällingby omgav en mur av lamellhuslängor centrumanläggningen. Det låga husen skulle utgöra en "ringmur" och de höga punkthusen skulle symbolisera tornen. Planen förverkligades endast genom det långa slingrande lamellhuset i kvarteret Fyrfärgspennan. Huset och planen har sin motsvarighet i Kärrtorp, i kvarteret Långe Jan 2, som också ritades av Hjalmar Klemming för Svenska bostäder 1949. Bostadsområdet i kvarteren Under 1950-talet hade konstnären Olle Bonniér sin ateljé i huset. Källa: Wiese, Martin, 50-talets flerbostadshus i Vällingby-Råcksta, Stockholm 2001, Sax, Ulrika, Vällingby - En rundvandring, S… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikManbyggnaden, från omkring år 1800, består av en parstuga delvis uppförd i två plan, delvis i ett och ett halvt plan. Den sydvästra delen har två fulla våningar samt vind under tegeltäckt sadeltak, medan den nordöstra delen är uppförd i ett och ett halvt plan under ett flackt flistak av sandsten. Högdelen har i bottenvåningen - förutom farstu - en kammare i det f.d. köket och vardagsstuga åt sydväst. I övervåningen finns sal och brudkammare. Vinden är oinredd. Lågdelen har kök i en tidigare vardagsstuga och vind i övervåningen. Skorstenen från köket går genom vindsvåningen och upp utanpå högdelens nordöstra gavel. KÄLLA: Beslut - Byg… Tidsprofil: 2003–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKATTUNGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden utgörs av en enskeppig salkyrka med rak koravslutning i öster, torn i väster och sakristia förlagd i absiden bakom korväggen i öster. Långhuset har en rektangulär plan: Sakristian är uppförd som tillbyggnad mot långhusets östra gavel; den är smalare än långhuset och har en halvrund plan. Källaren under sakristian tillkom som pannrum under 1920-talet. Den nås från utsidan genom en trappa i norr. Tornet som är delvis infällt i långhusets västra gavel har kvadratisk plan. Samtliga delar av byggnaden är uppförda under samma period i början av 1840-talet. Grunden och stommen är uppförda av natursten, troligen mur… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STOCKHOLMS STADS SPARBANK
Historik1895-1897 uppfördes nuvarande byggnad för banken efter ritningar av Aron Johansson. Fram till 1970-talet var det en fungerande bank med entré från hörnet Fredsgatan/Rosenbadsparken. Detta är kvarterets äldsta bevarade byggnad. Förutom banklokaler innehöll byggnaden ett par butiker mot Fredsgatan och bostadslägenheter på plan 5. byggnaden var då två våningar lägre än idag (medräknat takvåningen) med en gård i markplan och entré från hörnet. På plan 4 låg i hörnet styrelserummet. 1932 byggdes bankhallen ut över gården. (Denna del är idag riven). Bostäderna på plan 5 kontoriserades och byggdes om. 1941 köptes del 2 (Skånebanken) in av S… Tidsprofil: 1954–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANEBODA KYRKA
ExteriörbeskrivningAneboda kyrka ligger vackert belägen vid sjön stråkens strand. Den är uppförd av trä och består av ett rektangulärt långhus med utbyggda sidoportar, korabsid och ett högt torn. Kyrkan är orienterad tvärt emot de flesta, med tornet i öster och koret i väster. Tornet är mycket smalt och relativt högt, med ett spetsigt torntak. Det är utifrån sett indelat i tre plan, där det nedersta är något bredare. Övergången till nästa smalare plan sker med en svag indragning av fasaden strax över vapenhusets våning. En utkragande gesims i trä markerar i höjd med långhusets taknock gränsen mellan tornets andra och tredje plan. Huvudingång… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFönster - vita, trä, enluft. Balkonger - utanpåliggande, helt sammanhängande längs söderfasaderna, skärmväggar av träribbor, brunlaserade, skärmfronter av stående träpanel, brunlaserad. Balkonger i plan ett (ovan souterrängvåning) och plan två. Uteplatser åt sö. Balkongen i plan ett inbyggd med fasad av vit träpanel och tvåluftsfönster. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
ExteriörbeskrivningButiks- och kontorsbyggnad från 1960-talet i sju plan mot Sveavägen och Tegnérgatan, och i sex plan mot Luntmakargatan. BOTTENVÅNING- svarta, polerade, granitskivor. Runtomgående skärmtak som vid butik (mot Sveavägen och Tegnérgatan) har en kraftig sarg med skyltning, påhängda belysningsarmaturer i vit metall och infällda downlights. Undertak i brunbetsad träpanel. I övrigt har skärmtaket smäcker kant i vitgrå plåt, detta är den ursprungliga utformningen. FASAD-fasaderna domineras av sin beklädnad av sinuskorrugerad aluminiumplåt (med trekantig profil), i vitt och grått så att ett "schackmönster" bildas. Vid byggnadens hör… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området Stamparken där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikMangårdsbyggnaden på Stommen är en salsbyggnad i ett och ett halvt plan med sadeltak. Takfoten är brädfodrad med profilerade taktassar. Byggnaden är tillbyggd på ena gaveln med en liten byggnadskropp i ett plan med pulpettak. Fasadbeklädnaden är oljevit locklistpanel. Fönstren är fyrluftsfönster med små halvvåningsfönster under takfoten. Sockeln är i råhuggen natursten med vitkalkade fogar. Entrépartiet består av en enkeldörr som troligtvis satts in någon gång i mitten på 1900-talet.Ladugården på Stommen är enligt en inskription uppförd år 1890. Den byggdes ut på 1940-talet med ytterligare en del, som utformades i samma stil som den… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området Stamparken där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningKampö 1 utgörs av 5 radhuslängor och en garagelänga. Denna länga har endast 3 lägenheter. De har en internationell modernistisk stil som skiljer sig från trakten övriga mer traditionella. Uppförda i souterräng med halvplansförskjutningar. Baksidan med sina 2 plan har utskjutande putsade fasadpartier och indragen altan och balkong med överljus. Entrésidan med 1 plan har bl.a. ett tidstypiskt liggande köksfönster. Entrédörr, fönsterbröstning och de indragna partierna på baksidan har liggande och stående träpanel. Träpanelens kulörer är uppdelade per huskropp och är blå, grön, gul och grå. Vid inventeringstillfället pågick et… Tidsprofil: 1974. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området Stamparken där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikF.d. Johannes större nr 6: Byggnaden vid Drottninggatan uppfördes som bostadshus i tre våningar 1640, flygeln vid Jacobsgatan 1767. Påbyggnader skedde 1784 och 1821 till nuvarande volym. I 1600-talsdelen är, förutom stommen, bevarat också planlösning och bemålade bjälktak varav ett synligt. I huvudsak karaktäriseras interiören av planlösning och snickerier från 1700-talets senare del och 1821, i våningen två trappor finns snidade dörrpartier i empirestil samt i hörnrummet dekorativt bemålade väggfält. Från samma epok finns murade köksspisar med kåpa. Butiksfasad och entré samt kakelugnar har tillkommit vid 1800-talets slut. En ny byg… Tidsprofil: 1995–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området Stamparken där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området Stamparken där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGamla Östberga uppfördes under 1950-talet och betraktades då som en mycket modern stadsdel. Här genomfördes en rad byggnadstekniska experiment som fört det industriella byggandet i Sverige avsevärt framåt. Nya grepp prövades även i stadsplanen och i lägenheternas planlösningar. Det var HSB som var byggherre. Ledaren var arkitekten Sven Wallander som initierade ett samarbete med byggfirman Olsson & Skarne och arkitekten Lars Magnus Giertz. I planen valde man att spara en stor äng i mitten av området Stamparken där barn och vuxna kunde träffas. Planen präglas av stora grepp men samtidigt av en omsorg om den lilla människan. Husen i… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1962-63 i två plan med indragen fasad mot gården. ENTRÉ/DÖRRAR- baldakintak av koppar buret av rundstänger. Fernissad karosseripanel och två vertikala glas på ekdörrar. På gårdssidan två balkongdörrar på övre plan och en pardörr i markplanet. ÄNDRINGAR: Guldsmeden 9: blå sentida dörr av formpressad board med rundfönster. Guldsmeden 11: vitmålad ursprunglig dörr. Guldsmeden 15: fribärande skärmtak av koppar Guldsmeden 16: brunmålad ursprunglig dörr Guldsmeden 18: bredare panel i dörren Guldsmeden 25: teakdörr med spröjsat fönster Guldsmeden 26: teakdörr med nitar FÖNSTER- gårdsfasad: vita en- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1962–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.