SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
7 träffar
för “prostgården”
PROSTGÅRDEN
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd 1764-70 av tegel. Den nuvarande byggnaden ersatte då en äldre prostgård av trä, som brunnit ned i samband med 1761 års stadsbrand. Fastigheten hade tidigare på 1600-talet varit kungsgård, men blev år 1666 prostgård efter att kungsgården 1663 hade flyttat ut till Noret strax utanför staden. Invändigt genomgick byggnaden en omfattande renovering på 1950-talet varvid en stor del av den äldre inredningen försvann. Byggnaden användes som prästgård till början av 1990-talet. Källa: Länsstyrelsen Dalarnas län, Byggnadsminnesförklaring av Prostgården i Falun. Tidsprofil: 1764–1770. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv133, Prostgården, Älvdalen
MaterialbeskrivningTrä Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv266, Prostgården, Älvdalen
HäradÄlvdals, Särna och Idre tingslag Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA VINGÅKERS KYRKSTALL
HistorikÖstra Vingåkers kyrkstall torde vara uppfört under 1800-talets första hälft men har senare flyttats flera gånger till följd av ändrad vägdragning. Det är en rektangulär byggnad med grönmålad lockpanel på regelstomme och tegeltäckt pulpettak. Gavlarna är uppdragna till sydfasadens höjd och liksom denna avslutade med en profilerad vitmålad list. I sydfasaden finns sex stickbågiga svartmålade portar med vita omfattningar. Över de olika portarna står gårdsnamnen Beckershof, Prostgården, Barksäter, Krämbohl, Skalltorp och Sjöholm målade. Trots flyttningen har kyrkstallet - ett av de få bevarade i lanskapet - i huvudsak bibehållit sitt urs… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD
HistorikPå domprostgårdens tomt står en timrad rödfärgad bod i två våningar, byggd tidigast 1774. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DOMPROSTGÅRDEN
HistorikDomprostgården är tillsammans med det medeltida, numera rivna mynthuset inritad på 1751 års stadskarta. Byggnaden har tillkommit på 1730-talet men fick sitt nuvarande utseende efter påbyggnad med en övervåning på 1780-talet. Den är byggd i tegel och fasaderna har slätputsats samt avfärgats i gulbeige ton. Taket är ett valmat och tegeltäckt mansardtak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA DOMPROSTGÅRDEN
HistorikGamla domprostgården är Växjös äldsta bevarade trähus, uppfört 1750 som boställe för domprosten. Byggnaden övertogs 1870-talet av Växjö stad i samband med att järnvägen drogs omedelbart invid gården. Efter tillbyggnad användes den dels som restaurangjärnväg, dels som bostad för anställda vid järnvägen. Byggnaden återställdes 1942 genom att tillbyggnaderna revs. Idag bevarar den mycket av sin ursprungliga 1700-talskaraktär, med rödfärgad locklistpanel, gavelkrönt mittrisalit i två våningar och tegeltäckt tak. Den är ett bra exempel på bostadsskicket hos kyrkans tjänsteinnehavare under 1700- och 1800-talen. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsmin… Tidsprofil: 1983–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.