SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
7 träffar
för “prästbostad”
PRÄSTBOSTAD
HistorikÅr 1750 finns källor som anger huvudbyggnaden som ett trähus på hög stensockel i dåligt skick. Den nedre delen har tolkats som en medeltida prästgård som byggts på med ett hus i trä. Stendelarna i denna byggdes ca 1762 in i en ny huvudbyggnad. Den är uppförd i två våningar, med ett typiskt gotländskt utseende. Ytterväggarna i bottenvåningen är ca en meter tjocka, medan de i övre våningen är endast ca 70 cm. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-04. Dnr 221-2075-98 Tidsprofil: 1999–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDetta hus är uppfört strax efter 1865 av slaktare Lars Olsson Gram och under åren har ett flertal olika verksamheter bedrivits här, bland annat bageriverksamhet och matservering. Pensionat Hemgården, låg här i många år och nu senast restaurang Trädgården. Uppgifter finns om att byggnaden även under en tid fungerat som prästbostad. Frikyrkoförsamlingen Filadelfia har tidigare ägt fastigheten. Kring 1970 bedrevs lekskola i nedervåningen medan Filadelfiaförsamlingen nyttjade övervåningen. Tidsprofil: 1865. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
församlingshem fd prästgård
HistorikGötlunda 4:2, Församlingshem, f.d. prästgård Den f.d. prästgården ligger alldeles öster om Götlunda kyrka, och uppfördes som komministerboställe år 1869. Byggnaden är långsträckt och timrad i en våning med fasader av faluröd panel och tegeltäckt sadeltak. Huset fungerade som prästgård fram till år 1928, då tjänsten drogs och en ny prästbostad därefter uppfördes strax nordost om kyrkbyn (se fastighet Götlunda 4:15). Några år efter att byggnaden slutat att fungera som prästgård byggdes huset om till församlingshem. Vid ombyggnaden tillkom troligen det klassicerande entrépartiet, men huset bevarar mycket av sin ursprungliga karaktär. St… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINNÉSTUGAN
HistorikRåshults Södergård anslogs av kronan till kaplansboställe 1692, men först 1706 flyttade den första komministern in i en nyuppförd stuga. Här föddes Carl Linnaeus 1707. I slutet av 1720-talet eldhärjades detta bostadshus. 1731 uppfördes den nuvarande byggnaden, som på 1840-talet utökades med ett par vindsrum och frontespis. Den användes som prästbostad till 1905 och sedan som arrendatorsbostad till 1928, då huset restaurerades och återställdes i sitt ursprungliga skick. 1935 invigdes byggnaden till minnesgård och museum och disponeras av Hembygdsföreningen Linné. Huset är uppfört av timmer i en våning samt vind och har lågt, torvtäckt… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDSFLYGELN
HistorikDen norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791 då den nya invigdes. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet, andra källor anger slutet av 1600-talet som nybyggnadstid. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik. När den nya prästgården byggts blev den gamla en överloppsbyggnad som fortsatte att ägas av den tjänstgörande prästen. 1965 köptes huset tillbaka av pastoratet som genomförde en omfattand… Tidsprofil: 1974–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostads- o bankhus. Urspr uppf 1810-t som prästbostad. Ombyggt 1922, ark Uno Fortmeiier. Gårdsbyggnader; banklokaler uppf 1974, ark Bögh-Andersen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA SALLERUPS PRÄSTGÅRD
HistorikFd prästgården i Västra Sallerup är belägen strax väster om kyrkan. Den envåniga byggnaden uppfördes åren 1867-68 i huvudsakliga överensstämmelse med Kungl Maj:t år 1863 godkända ritningar till boningshus vid prästgårdar i Skåne. Byggnaden är putsad och vitkalkad och har tegeltäckt sadeltak med en frontespis. Ursprungligen var taket spåntäckt. Västra Sallerups prästgård upphörde att vara prästbostad 1921. Källa: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.