SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “orn”
Orn
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Björklinge kyrka
InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan av såväl medeltiden som stormaktstiden. Kyrkorummet är täckt av fem putsade tegelvalv med ribbor. De bägge östra valven är tillkomna vid 1600-talets ombyggnad. De har också de rikast utformade valvribbmönstret och är försedda med valvanfang som pryds av sandstensskulpturer. Slutstenen i korvalvet är försedd med ett nedhängande ornament som liknar en druvklase. De medeltida valven är försedda med målningar från 1400-talets mitt och hänförs till vad som brukar kallas Mälardalsskolan. Det västligaste valvet är dock målat senare och har attribuerats till Tierpsskolan. Vid den stora ombyggnaden på 1600-… Tidsprofil: 1917–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORNÄSSTUGAN, BOSTADSHUSET
HistorikBostadshuset är troligen uppfört på 1750-talet som gårdens huvudbyggnad och hade då två våningar och mansardtak. Övervåningen revs efter en brand i slutet av 1800-talet. Byggnaden är uppförd av timmer med ett tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med locklistpanel och rödfärgade. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005 Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORNÄSSTUGAN, SMEDJAN
HistorikSmedjan är uppförd av rödfärgat timmer i en våning med ett tegeltäckt sadeltak. Den är belägen nära vattnet och som sig bör på behörigt avstånd från gårdens övriga bebyggelse. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005 Tidsprofil: 2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORNÄSSTUGAN, UTHUSLÄNGAN
HistorikUthuslängan är troligen uppförd i början av 1900-talet i en våning med rödfärgade locklistpaneler och tak av tegel. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter för Ornässtugan, Riksantikvarieämbetet, 2005 Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGSLAGSBANANS FD STATION
HistorikBergslagsbanans före detta station är uppför1881 i nyrenässansstil efter ritningar av A. och H.J. Kumlien. Byggnaden är uppförd med en massiv konstruktion av bärande ytterväggar och inre hjärtväggar av tegel. Fasaderna, som är putsade i ljus kulör, har gjuten ornamentik. Den anslutande lilla parken omfattar flera stora äldre träd. I öster ligger en sporthall. Bergslagsbanans station är en värdefull del av kommunikationsmiljön kring centralstationen. Sporthallen, som är uppförd efter 1950, har inte tidigare bedömts från kulturhistorisk synpunkt. Den avgränsar miljön mot öster. I en del av hallen finns en stor modelljärnväg., Bergslags… Tidsprofil: 1872–1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALLS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset som är putsat vitt. Väggarna är putsade vitgrå. Västväggen är sekundär, uppsatt när utrymmet under läktaren inreddes till lillkyrka 1925. Väggen är av trä men har putsats. Sex pilastrar utskurna i trä delar upp väggen (från 1954). Läktarbarriären är vitmålad med förgyllda utskurna ornament. Orgeln har samma färgsättning och ornamentik. Koret har ett tak i form av ett putsat hjälmvalv. Korvalvet delas upp av lisener som utgår från de fyra väggpilastrarna, vilka flankeras av perspektiviskt målade kolonner. Liksom korvalvets målade rankornamentik är sannoli… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
karl-Gustavs kyrka
InteriörbeskrivningDet korsformade kyrkorummet har en traditionell orientering med koret i öster och en grund orgelläktare i väster. Koret är avskärmat bakom altaruppsatsen. De övriga tre korsarmarna fylls ut av ett bänkhav med korsande mittgång. Kyrkan hade från början en centralkyrkoplan med altaret i korsmitten, mittemot predikstolen. Läktaren byggdes på 1820-talet och omkring1850 inreddes koret i öster med en ny altaruppsats och väggarna panelas. Under 1900-talets första halva byggs vindfång vid entréerna i norr och syd och ett vapenhus byggs under läktaren i väster. Bänkinredningen förnyades vid mitten av 1900-talet i strävan efter stör… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KROKSTRANDS KAPELL
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är stämningsfullt, med en barockinspirerad arkitektur som också har inslag av för 1920-talet tidstypiska former. Färgsättningen, som är sammanhållen och genomtänkt, och går i gröna och rödbruna toner, och skapar ett intimt och stämningsfult kyrkorum, är den ursprungliga från byggnadstiden. All interiör bemålning utförd av C O Svensson, såväl när kyrkan byggdes 1930-31 som vid renoveringen 1966. Koret är rakt avslutat åt öster och något smalare än långhuset. Det skiljs också från långhuset genom att korgolvet är tre trappsteg högre och genom en tvärbjälke i taket. I en nisch på norrsidan går dörren in till sakri… Tidsprofil: 1930–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORNÄSSTUGAN (LOFTBYGGNADEN)
HistorikOrnäs nämns tidigast 1368 och förvärvades troligen på 1490-talet av bergsmannen Stig Hansson samt blev bergfrälseegendom. Enligt dendrokronologiska analyser är timret i loftbyggnaden fällt 1504. Enligt traditionen sökte Gustav Eriksson Vasa skydd här undan de danska förföljarna under sin äventyrliga resa i Dalarna vintern 1520-21. Omtalat är Gustavs flykt genom gårdens avträde. 1691 var byggnaden i så dåligt skick att man tänkte riva den, men så blev det inte. Under 1750-talet restaurerades loftet av dåvarande ägaren Jacob Brandberg, som här också skapade ett Vasamuseum - ett av Sveriges äldsta museer. I samband därmed tillkom östfas… Tidsprofil: 1520–1521. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORNÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInteriört består kyrkan av vapenhus i tornet, långhus med läktare samt sakristia. Interiören och den fasta inredningen i kyrkorummet är enkel och ljus. I vapenhuset liksom i långhuset är det ursprungliga brädgolvet fernissat, i sakristian ligger en ljus heltäckningsmatta. I hela kyrkan är golvsockeln profilerad och gråmålad. Väggarna, liksom taket, är av vitmålad stående pärlspont. Runt långhuset löper en gråmålad gördellist och väggarna avslutas mot taket med en cirka 40 cm hög profilerad list i grått, beigt och brunt. Förutom den fernissade entrédörren är alla dörrar vitmålade. Fönster- och dörrfoder är profilerade och v… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tierps kyrka
InteriörbeskrivningInnanför västportalen finns ett vapenhus som tillskapades i slutet av 1800-talet när inbyggnader gjordes under läktaren. År 1997 gjordes ytterligare läktarunderbyggnader, då bl.a. andaktsrum och kapprum samt wc byggdes. Det stora kyrkorummet täcks av sex putsade tegelribbvalv, varav det västligaste är störst till sin utbredning och även har ett mer utsmyckat ribbmönster. Valven bärs upp av kraftiga valvknektar som delar in rummet i mindre enheter och gör att norra och södra långväggarna uppfattas som en rad nischer. Valven tillkom någon gång mellan 1430 och 1460. Ursprungligen var kyrkan försedd med ett trätunnvalv. Sedan… Tidsprofil: 1914–1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖDSMÅLS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är stort och rymligt, och inredningen är huvudsakligen hållen i en sent nyklassicistisk stil som samtidigt har vissa nygotiska inslag. Koret består av det egentliga koret, som är femsidigt och smalare än långhuset, samt långhusets främre del. Det smalare egentliga koret har välvt och bemålat tak, och skiljs från resten av kyrkorummet genom en hög korbåge, uppburen av bruna marmorerade kolonner med ett rött och brunt kapitäl. Korgolvet är två steg högre än i resten av kyrkorummet, och går fram till långhusets främsta fönsterpar. Koret är avdelat av ett altarskrank, gråmålat och med marmoreringar, med ingångar på… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKAGA KAPELL
ExteriörbeskrivningSKAGA KAPELL - Den lilla stavkyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare rektangulärt kor åt norr. Framför den södra delen av den östra långsidan är ett kvadratiskt vapenhus. Kapellet är i sin helhet tjärat. FASAD - Fasaden uppvisar stommens resvirke av furu. Stavarna står på syllar och är utåt rundade med avfasning upptill för att passa i hammarbanden. Varannan stav har nåtar och varannan fjädrar. De rektangulära hörnstolparna fogar samman både syllar och hammarband. De är ornerade med horisontala urfasningar. Över och under öppningarna är enkla liggande timmer. Röstena är klädda med kluven spån. S… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ornungasjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALE HÄRADS GAMLA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är timrat i två våningar och klätt med vitmålad locklistpanel. Sockeln är av natursten. Huset har svagt profilerade fönsteromfattningar och kurviga konsoler under takskägget som enda ornamentik. En veranda med snickarglädje skjuter ut från andra våning på husets baksida. På den ena gaveln, helt i enlighet med kontraktet som upprättades i början av 1800-talet, finns ett lunettfönster med munblåst ålderdomligt fönsterglas. På den andra kortsidan är tingshuset sammanbyggt med en låg envåningsbyggnad av putsad natursten och timmer. Vad denna byggnad kan ha anvä… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backens kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är en salkyrka uppförd av gråsten med gavelrösten i tegel åren 15011508. Byggmästaren är okänd. Med sina stora mått (16 x 45 m) blev den en av Övre Norrlands största kyrkor. Skalmurarna är 1,4 m tjocka och kalkputsade på ut- och insida. Lång-huset har fyra traveér och en utskjutande sakristia i nordost. De branta sadeltaken på långhus och sakristia är täckta med skivtäckt kopparplåt. På gavelröstena sitter två kopparinklädda kors. Takfoten är trappstegsformad med en ornerad bård mot väggen och gavelspetsarna är tegelornerade, även sakristians. Gråstenarna är synliga upp till sockelhöjd. Därefter är fasaden putsad oc… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningBORGUNDA KYRKA är en salskyrka med korsarmar åt norr och söder, absidkor i öster och västtorn med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS med putsade, vitmålade väggar och golv av diagonalt lagda, kvadratiska kalkstenshällar. Tredingstak av trä med synlig takstol med dekorsågade detaljer. Mellan takstolsbjälkarna finns blågrönmålade masoniteplattor. Utmed långsidorna där tak och vägg möts finns en stor, utskjutande taklist. Taklisten är nedtill målad rosa. Dess profilerade konsoler är målade gråblå likt takksparrana. Långhusets östra del upptas huvudsakligen av stora kvadratiska öppningar mot vardera korsarmen. I öppningarnas… Tidsprofil: 1936–1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1923-24, arkitekt FA Neuendorf, byggherre handlande Albin Persson. Bostadshus i två våningar med inredd vind, byggt av tegel med fasader i gul spritputs på en hög sockel av kalksten med ett valmat tak. Vita slätputsade omfattningar runt ursprungliga vita fönster-snickerier. Huset planerades med tre lägenheter, centralvärme och badrum. Byggnaden får sin karaktär av dess viktigaste ornament, en markerad hörnplacerad portik som utformats som en liten loggia. Portiken inramas av tunga rundbågiga kalkstensomfattningar där slut-stenen kröns av en stiliserad pinjekotte. Under 1920-talet förekom inte sällan sådana barockinfluerade… Tidsprofil: 1923–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1906-07, arkitekt Lars Kellman, byggherre fanjunkare August Ericsson.Hyreshus med bruna spritputsade fasader ornerade med slätputsade omfattningar och listverk på en sockel av kalksten. Taket är idag täckt med betongpannor, medan huven över det originella, nästan fristående trapphustornet är plåttäckt. Förutom exteriören är huset, som innehåller tre lägenheter, även invändigt välbevarat med ursprungliga kakelugnar snickerier och profilerade stucktaklister.Apeln 3 är tillsammans med grannhuset en intressant ansats från 1900-talets första årtionde till sluten stadsbebyggelse i denna del av Vasastaden, ett byggnadssätt som do… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1929, arkitekt Vilhelm Andersson, byggherre JR Johansson. Hyreshus ursprungligen byggt med bostäder om 2 à 3 rum och kök, i sen tid delvis ianspråktagna för kontor. Ett av många hus från slutet av 1920-talet med tegelfasader i stram nyklassicism. Ornamenteringen är huvudsakligen utförd i tegel, se t ex hörnkedjor och taklister. På framsidan även runda keramiska medaljonger. Tidstypisk kalkstensportal med lunettformat överljusfönster. Huset har ett stort kulturhistoriskt värde som bra exempel på 1920- talets tunga klassicerande tegelarkitektur.- 2007:En stor, extern brandtrappa på husets östra gavel har tilllkommit.Sekundär… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1927, arkitekt Axel Forssén, byggherre målarmästare KJR Johansson. Enfamiljsvilla byggd av tegel i en och en halv våning med vita slätputsade fasader. Byggnaden är tillkommen i brytningstiden mellan klassicism och funktionalism, och uppvisar detaljer från båda dessa form-världar. Volymen liksom fönstrens spröjsning mot gatan är ännu traditionell; gårdssidans entréparti med ornerat skärmtak på gjutjärnsstöd är rent klassicistisk, medan det stora fönsterpartiet med sex sammankopplade fönster i ett band på samma fasad förebådar en ny arkitektur, som efter stockholmsutställningen 1930 blev allmänt känd under benämningen "funki… Tidsprofil: Funktionalism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBostadshus från 1880-talet. Byggnaden är uppförd i 1 ½ våning med stomme av trä. SOCKEL- hög putsad stensockel. FASAD- liggande gulmålad fasspontpanel. Gråmålade lövsågerier längs vindskivor och takfot. Vid inventeringstillfället bedömdes fasaden vara relativt nyrenoverad. ENTRÉ/DÖRRAR- Mot norr finns en glasad entréveranda med ursprungliga spröjsade rutor, en glasad pardörr samt en trätrappa. På verandans gavelfält finns ett målat ornament samt namnet Emmalund i engelskt rött. Målningen återskapades då fasaden renoverades 2006. Bilder från 1995 visar att gaveln då var bemålad med "Emmalund Anno 1876". Mot väster finns en… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CIRKUS
HistorikCirkus byggdes 1890-91 av arkitekten och byggmästaren Ernst Hægglund. På samma plats stod en äldre cirkusbyggnad, Mothandes manege, som revs då den nya byggdes, men delar av de gamla grundmurarna användes. Byggnaden av gulrött, delvis putsat tegel med risaliter och annan ornamentik företrädesvis i gult, domineras av salongens kupol med lanternin och har fantasifullt utformade fönster och torn. Taken är täckta med plåt. Över entrén från Djurgårdsslätten står skulptörens C.J. Dyfvermans fyrspann. Denne är även mästare till de nedmonterade hästskulpturerna som prytt fasadens sidotorn. Den från början öppna, numera inglasade och gulmålad… Tidsprofil: 1890–1891. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYTTFÅGELMUSEET
HistorikFlyttfågelmuseet på Ölands södra udde uppfördes våren 1960 och stod färdigt 1961, men de första ritningarna påbörjades redan 1957. Arkitekt var Jan Gezelius, byggherre var Sveriges ornitologiska förening, byggmästare var Oscar Johansson i Torngård. Den utställning som byggnaden var en del av formulerades av Carl Edelstam och gestaltades av Arne Klingborg. Temat för utställningen var fåglarnas orienteringsförmåga. Byggnaden är dubbelsymmetrisk och består av ett enda rum, som har ljus från alla sidor. Ytterväggarna är lätt snedställda och huset smalnar av mot sidorna. Huset har liggande panel och saknar helt täcklister eller foder. Det… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Garage
ExteriörbeskrivningUrsprungligen uppfört som bussgarage för Mälaröarnas Ornibus AB på 1920-talet. SOCKEL- Betong, putsad grå. FASAD- Gul spritputsad fasad. FÖNSTER- Igensatta fönster, rundbågiga. ENTRÈ/DÖRRAR- Sex rundbågiga dubbelportar med snedställd panel, mörkt gula. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Takfönster. TAK- Valmat med tvåkupigt taktegel. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Giresta kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av en rektangel med östvästlig längdriktning. En första kyrka byggdes på platsen på 1200-talet. Denna ombyggdes kraftigt på 1780-talet. Kyrkan brann 1911 och den nuvarande kyrkan byggdes upp med tillvaratagande av murresterna efter branden. Kyrkan, som invigdes 1914, byggdes i tidens anda upp i nationalromantisk stil som en parafras på en medeltida uppländsk landsbygdskyrka. Den ornerade tegelgaveln i väster är det tydligaste exemplet på det. Kyrkan har en spritputsad gråkalkad sockel, fasaderna är likaså spritputsade och avfärgade i brunrosa kalkfärg. Fönstersmygar och omfattningar är slätputsade. Fö… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUDHEMS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en envåningsbyggnad med inredd vind, uppförd av vitputsat tegel med medeltidsinspirerade listverk och ornamentik av rött tegel. Sadeltaket är skifferklätt. Huset är symmetriskt utformat och ovan den centralt belägna entrén, som markeras av kraftiga pilastrar, höjer sig en trappgavelformad frontespis. Hörnkedjorna är markerade genom pilastrar. Fönstren har välvda överstycken i första våningen medan den inredda vindsvåningens fönster är smala och rundbågiga. I frontespisen och i gavelröstena sitter runda fönster. Samtliga fönsterbågar är bytta till helt os… Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV ADOLFS KYRKA
InteriörbeskrivningDet inre visar allt man kan vänta av former och stilelement i en större kyrka typisk för den nygotiska arkitekturstilen: knippepelare, ribbvalv, blindtriforium, spetsbågiga fönster etc. Mot tornet är över orgelläktaren mittskeppets västmur genombruten med en hög spetsbågig öppning. I pelarna med baser och kapitäl av cement, framträder tegelmaterialet bart, likaså i fönsteromfattningar, valvribbor och triforier. För övrigt är murfälten och valvkapporna slätputsade och i taket dekorerade med ornamental målning. Kalkstengolv inlagt i vapenhus, delar av mittskeppet, samt kor. I samtliga bänkkvarter är golvet lagt med rött golv… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gÅRDSHUSET
HistorikKrönt av ekonomisk framgång uppförde bankir Ernest Thiel Eolskulle på Blockhusuddens höjd som bostad och galleri för sin konstsamling. Byggnaden uppfördes 1904-05 efter ritningar av arkitekt Ferdinand Boberg; denne ritade även vid samma tid det närbelägna Prins Eugens Valdemarsudde. Thielska galleriet har många beröringspunkter med Wienskolans jugendarkitektur. Ljusa, släta putsade ytor bildar grund för den sparsmakade ornamentiken, i putsen är kakelplattor infällda, mestadels i grönt. Mittpartiet, bland annat innehållande trapphuset, markeras som ett kupolkrönt torn. Verkan av den släta murytan förstärks av den fönsterlösa övervånin… Tidsprofil: 1904–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.