SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “omberg”
Omberg
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ombergs bokskogs domänreservat
Ombergs bokskogs domänreservat är nature_reserve i Ödeshög i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ombergsliden
Ombergsliden är nature_reserve i Vadstena i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänern, Blomberg
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arbrå kyrka
HistorikExakt när den nuvarande kyrkan började uppföras är ej känt, men huvudskeppet i kyrkan stod klart under 1400-talet, då även de nuvarande valven i denna del tillkom. Möjligen ingår äldre murar från en tidigare kyrka på platsen i de nuvarande väggkonstruktionerna, men detta har inte kunnat klarläggas. Då kyrkan under 1700-talet, som i så många andra socknar i Hälsingland vid denna tid, blev alltför liten för socknens växande befolkning beslöts att kyrkan skulle förses med korsarmar mot norr respektive söder. Arbetet utfördes 1753-54 av byggmästarbröderna Romberg från Leksand vilka gav kyrkan dess nuvarande korsformiga planform med en ny… Tidsprofil: 1753–1754. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör beskrivning Långhusets golv består av råhuggna kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade. På norra sidan syns spår efter ett igenmurat fönster. Kyrkorummet består av två travéer täckta med kryssvalv och den östra delen, tornets bottenvåning är täckt med ett tunnvalv. I tunnvalvet finns hål efter klockrepen. Kryssvalven är täckta av kalkmålningar, som har tillskrivits mäster Amund Nilsson och är daterade till tiden omkring 1490. De framställer bl a scener ur Gamla testamentet. De gråmålade fönstren är kopplade och tillkom 1950. På södra sidan finns en medeltida järnbeslagen dörr till vapenhuset. Den slutna bänkinred… Tidsprofil: Cirka 1490. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergsjö kyrka
InteriörbeskrivningVia huvudentrén i väster nås vapenhuset, beläget i tornets bottenvåning, som endast får dagsljus via portens överljusfönster. Rummet har stengolv, vitputsade stenväggar och ett brunmålat trätak. En inskriptionstavla över dubbeldörren mot öster förkunnar ytterligare uppgifter om byggnadens tillkomst. Via dubbeldörrarna kommer man in i läktarunderbyggnaden från 1900-talets senare hälft som på var sida om ett stort förrum inrymmer kapprum, toaletter och väntrum mot norr respektive förrådsutrymmen mot söder. Båda dubbeldörrarna i förrummet har kraftiga profilerade omfattningar med förgyllningar. Kyrkorummet är stort och luftig… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjuråkers kyrka
InteriörbeskrivningKoret har rak avslutning och kyrkorummet täcks av tre vida murade valv, där ribbornas koppstenar är något utskjutna på det sätt som är typiskt för släkten Rombergs kyrkobyggnader. Under de första 100 åren var kyrkans inredning i stort sett oförändrad, men under 1850-talet försågs den med ny altartavla och predikstol samt målades om. Valvens hållbarhet har diskuterats vid åtskilliga tillfällen genom tiderna. Redan under 1760-talet sattes järnband in för att hålla samman valven. Kyrkan var under lång tid även rivningshotad, sedan ett kungabrev utfärdats år 1866 med beslut om att Bjuråkers församling skulle uppföra en ny kyrk… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMBERGSKA HUSEN
HistorikBåda husen uppfördes för grosshandlaren J.G. Blomberg efter ritningar signerade 1889 av Sven Malm, stadsarkitekt 1892-95 och en av Sundsvalls flitigaste arkitekter. De Blombergska husen - i nyrenässansstil - tillhör hans främsta arbeten. Huset Jupiter 5 har mot Storgatan butikslokaler i bottenvåningen. Denna har enkel rustikputs, medan bostadsvåningarna har röda tegelfasader med kraftigt markerade, dekorerade fönsteromfattningar. I hörnet finns ett hängtorn. Under takfoten löper en fris med festoner och putti. Takarkitekturen är rik, med torn med smidda och skulpterade dekorationer. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över… Tidsprofil: 1892–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRATTFORS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning i öster är täckt av ett ljust målat flackt tunnvalvs tak. Koret, som är förhöjt ett steg, innehåller altaruppsats och predikstol, båda i provinsiell barock från 1600-talets slut. Dopfunt i trä från 1953. Väggarna är klädda med stående slät panel, laserade i vitt. En läktare i väster med orgelfasad och -verk från 1921 i jugendstil. Väggfasta bänkar i tre slutna kvarter. Golv i mittgång och kor är lagt med trä, i kvarteren något förhöjda. Församlingshems del i tornets bottenvåning samt del av kyrkorummet med bland annat kök och toalett. KYRKORUMMET… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CASSELSKA HUSET
HistorikBESKRIVNING Fastigheten kv Mercurius 11 ligger i korsningen Strandgatan - Storgatan i den yttersta östra delen av Sundsvalls stenstad. Casselska huset ritades och uppfördes 1894 - 95 efter ritningar av arkitekten Sven Malm, även känd för andra byggnader i stenstaden som hotell Knaust och de Blombergska husen. Huset har en sockel i granit och en stomme av tegel och uppfördes i tre våningar samt delvis inredd vind. Hela fasaderna försågs med spritputsade ytor och det saknas således rusticering i bottenvåningen vilket är mycket ovanligt i Sundsvall. Nuvarande färgsättning, från 2002-2003 års restaureringar, är ett försök att återskapa d… Tidsprofil: 1894–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CLAESTORPS HERRGÅRD
HistorikGården var bebyggd som säteri under 1600-talet. Den nuvarande mangården uppfördes av riksrådet Claes Stromberg efter en brand 1754. Enligt traditionen skall Carl Gustaf Tessin ha givit anvisningar om huvudbyggnadens utseende och i hans välkända dagbok från Åkerö finns också två planritningar till det nya stenhuset. En annan ritning utpekar dock Carl Cronstedt som arkitekt. För uppförandet svarade emellertid gårdens kamrer Pehr Sundling, som även byggt sockenkyrkan och ett flertal andra byggnader i provinsen. Huvudbyggnaden av tegel har två våningar och en gavelkrönt mittrisalit i tre våningar mot gårdssidan. Den täcks av ett brutet p… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Delsbo kyrka
HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKEBY BADHUS
HistorikBadhus och badanläggningar uppfördes kring sekelskiftet då sambandet mellan de bristande hygieniska förhållandena och sjukdomar uppmärksammats. Särskilt i gruvdistrikten blev badanläggningar viktiga. Ekeby badhus, som uppfördes 1920, är numera den enda bevarade badanläggningen av detta slag i länet och få sådana torde finnas i landet. Materialet till badhuset kommer från Skrombergaverken. Exteriören är våtpressad röd respektive gul lera i hörn respektive väggfält med en tunn hinna av saltglasyr. Interiörens olika kakelplattor kommer alla från verkets dåtida produktion. Gavelsidorna i simhallen har senare klätts in i modernare Höganäs… Tidsprofil: 1992–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV VASA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet nås från tre av de fyra korsarmarna, i norr, söder och genom huvudingången i öster. Över varje ingång finns en läktare, på den östra står orgeln. I den västra korsarmen ryms koret. Kupolen över korsmitten bärs upp av fyra mycket kraftiga murpelare. Rummen i vinklarna mellan korsarmarna benämns numera Lukas-, Matteus-, Markus- och Johanneskapellet och har fått olika funktioner. De tre vapenhusen har kalkstensgolv, putsade och målade väggar varav det östra vapenhusets väggar är uppdelade av pilastrar och nischer. Grågrönt målade pardörrar med fyllningar och glasad övre del leder in till kyrkorummet. Väggarna i ky… Tidsprofil: 1856–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNADEN
HistorikDen tre våningar höga putsade stenbyggnaden härstammar i sina äldsta delar från 1300- eller 1400-talet och är därmed en av Uppsalas få bevarade medeltidsbyggnader. Sitt nuvarande utseende erhöll den i huvudsak på 1620-talet, då riksrådet Johan Skytte inrättade en professur i statskunskap här. I gaveln mot domkyrkan finns rester av den ringmur som omgav domberget före nuvarande kyrkans grundläggning. Byggnaden restaurerades 1932 och 1965 frilades den västra gavelns medeltida grundmur. Till Skytteanum hör en trädgårdsanläggning med anor från 1600-talet eller tidigare samt en reveterad träbyggnad, uppförd 1782. Där inrymdes förr brygg-… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSMARKSKYRKAN
HistorikTanken om en kyrka i Karlskronas norra stadsdelar väcks först inom Mariebergs kyrkliga syförening, där den unge komministern och sedermera kyrkoherden Harry Kristensson tillsammans med sin hustru är drivande under 1950-talet. 1956 bildas Mariebergs småkyrkostiftelse och insamling av medel för ändamålet påbörjas. Projektet intensifieras 1969 när kyrkorådet ger församlingens byggnadskommitté i uppdrag att föra frågan om Karlskrona stadsförsamlings första stadsdelskyrka vidare, som nu emellertid planeras uppföras i anslutning till det närbelägna Kungsmarkens miljonprogramsområde som börjat byggas några år tidigare. Kyrkan kommer verklig… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVIBILLE KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS - GOLV - I mittgången ligger ett trägolv av furu, troligen betsat. Brädorna ligger i V-Ö riktning. I bänkkvarteren ligger ett likadant golv dock lagt i N-S riktning. I N mot sakristian finns en modern trappa med tre steg, täckt med gröngul heltäckningsmatta samt guldfärgade lister. I mittgången ligger en heltäckningsmatta i gröngul kulör. VÄGG - Slammade med troligtvis kalkputs och kalkfärg, i bruten vit kulör. Väggen har en ojämn yta där de underliggande stenarna syns. Mot vapenhuset i V består väggarna av skivmaterial och är täckta med strukturväv i vit kulör. I den södra väggen finns tre spår efter äldre rundbåg… Tidsprofil: 1949–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ottarps kyrka
InteriörbeskrivningFrån västporten kommer man in i tornets bottenvåning, som fungerar som vapenhus. Golvet är belagt med brun skrombergaklinker, väggarna är slätputsade och vitfärgade. Rummet täcks av ett fyrkappigt, halvstens, spetsbågigt kryssvalv med fyrsidiga ribbor, som vilar på tresprångiga pilastrar. Kragbanden utgörs av tre platt. Tornbågen mot långhuset är spetsbågig med släta imposter vid båganfangen. Genom valvet löper en bjälke och ett dragstål. I den sekundärt murade tegelväggen mot långhuset sitter en raktäckt, grågrönmålad ramverksdörr. Långhuset nås genom en trappa i kalksten. Långhusets västligaste travé täcks av ett spetsbå… Tidsprofil: 1973. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sankt Örjans kyrka
HistorikAv lokalt intresse är den starka relation till Bolidenbolaget som både samhället och kyrkan har. Arkitekten John Åkerlund fick troligen uppdraget att rita kyrkan tack vare sin framträdande roll som arkitekt åt Bolidenbolaget. Bolaget var med och bekostade kyrkan genom att skänka tomt och koppartak till kyrkan, liksom altartavlan av Kristus på korset, som anses härstamma från den spanske barockmålaren Velázquez skola. Disponent Blomberg vid smältverket skänkte den österrikiska kistan som ursprungligen utgjorde del i altarbordet. Såväl kyrkans som församlingens namn, Sankt Örjan, sägs också ha kopplingar till gruvverksamhet. Sankt Örja… Tidsprofil: 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIRIS KAPELL
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kapellet är enskeppigt, likt en salkyrka, med ett högt panelklätt tak och vitputsade väggar. Golvet är lagt med kalksten, vid altaret med mönster. Läktare finns över entré och vapenhus i norr och altaret är placerat mot vägg i söder. Kapellet har två kvarter med bänkar blandat med stolar. De är utförda i samma utförande med rottingsnörda dynor. Kapellet har stengolv, stjärnmönsterlagt vid altaret. Kyrkorummets höga tak är panelklätt, väggarna är vitputsade. Väggarna är putsade med infärgad stenkross i olika kulörer. Efter långsidorna finns ofärgade träbjälkar. Långsidorna genombryts av djupa, s… Tidsprofil: 1992–1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tistlarnas fyr
HistorikTistlarnas fyr utgjordes av ett kombinerat fyr- och maskinhus med linsapparat av andra ordningen och luxlampa då det uppfördes 1905-1906. Byggnaden, som ritades av arkitekterna Vilhelm Lind och Axel Sjöberg, uppfördes av tegel från Skromberga i tre våningar på en grund av sprängd och huggen granit. Fasaderna fick en beklädnad av klinker. I första våningen inrymdes en förstuga samt fotogen- och materialförråd, på andra våningen fanns dum för motor och kompressor till mistsignalapparaten och på tredje våningen låg vaktrummet med en kamin. Under 1940-talet ombyggdes och putsades fyren så att dess ursprungliga formspåk påtagligt förändra… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄRNAMO TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar av hårdbränt rött tegel med inslag av gult skrombergategel och sockel av granit. Det består av en långsträckt huskropp med mitt- och hörnrisaliter. Mittrisaliten kröns av en frontespis med Östbo härads vapen, rosettfönster och spira. Entrén är förlagd till mittrisaliten mot torget och nås via en kolonnförsedd portik. Sadeltaket och hörnrisaliternas tornhuvsliknande tak är plåtavtäckta. På baksidan syns tingssalen sticka ut i en utskjutande byggnadskropp. Tingsrätten har två salar. Den största salen är placerad i byggnadens mittaxel… Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blomberg
Blomberg är nature_reserve i Götene i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dyngstomberget
Dyngstomberget är nature_reserve i Bjurholm i Västerbottens län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Romberget
Romberget är nature_reserve i Leksand i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2018. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Lekombergsfältet*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; apatite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Lombergsfältet*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Grängesbergs gruvdistrikt. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blomberg
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone; alum shale;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blombergs soldattorp
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.