SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ore kyrka”
ORE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden omfattar ett treskeppigt rektangulärt långhus som avslutas med sakristians smalare avrundade absid i öster. Mitt på långhusets två långväggar finns förstugor. Det kvadratiska tornet med fasade hörn är uppfört mot västra gaveln. Murarna består av gråsten, med inslag av kalksten och tegel i muröppningar och avjämnande skift. (Enligt äldre uppgift förekommer även större partier kalksten, men dessa har inte gått att lokalisera.) Pelarna i kyrkorummet är av gjutjärn, tillverkade vid bruket i Furudal Ingångar finns genom ovan beskrivna förstugor, samt i väster genom tornet. Under norra förstugan grävdes 1939 ett p… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYNNEREDS KYRKA
HistorikFÖRSAMLINGSBILDNING 1967 Det som nu är Tynnereds församling var tidigare en del av Västra Frölunda församling. Allteftersom bebyggelsen och folkmängden växte fick Tynnered mer och mer självständighet, först som folkbokföringsdistrikt och 1967 som församling och pastorat. Den nya församlingen utgjorde ett snabbväxande ytterstadsområde med stor inflyttning av främst barnfamiljer. KYRKANS FÖREGÅNGARE 1967 placerades en vandringskyrka på den nuvarande kyrkotomten. Den var ritad av Torsten Hansson och Per Persson (H.P.S. Planering AB) i Göteborg, och tillverkades av Oresjö Sektionshus AB i Smålands Anneberg. När den nuvarande kyrkan byggd… Tidsprofil: 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FURÅSENS KYRKA
HistorikFuråsens Kyrka invigdes 1972 och är en så kallad vandringskyrka. Kyrkan byggdes 1965 i Brunnsbo i Backa församling och flyttades därifrån till Furåsen i Älvsborgs församling. Det första spadtaget i Furåsen för kyrkan togs den 8 oktober 1971 och den invigdes den 23 april 1972 av domprost Per-Olof Sjögren. Furåsens kyrka är en distriktskyrka inom Älvsborgs församling i Göteborg. Kyrkan är ritad av Torsten Hansson H.P.S. Planering AB i Göteborg och tillverkades av Oresjö Sektionshus AB i Smålands Anneberg. Konstruktioner gjordes av Rolf Tellstedt AB, VVS av Tolborn Konsulterande Ingenjörsbyrå AB samt EMBE Ventilation. El arbetet stod La… Tidsprofil: 1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅLANDA KYRKA
HistorikHÅLANDA KYRKA är ursprungligen en medeltida kyrka, sannolikt uppförd under 1100- eller 1200-talet. Medeltida murverk ingår i långhusets västra del. Kyrkan genomgick en stor omdaning vid 1700-talets mitt. Det tresidiga korpartiet tillkom då och ett torn restes vid långhusets västra gavel genom att vapenhuset fick en påbyggnad av trä. En sakristia tillbyggdes 1767. På södra sidan av koret har funnits en tillbyggnad av trä, troligen ett vindfång. Koringången är nu igensatt och tillbyggnaden borttagen. Under 1700-talets andra hälft uppfördes en läktare i kyrkorummets södra del. Upphovsmannen till denna var C G Reutercrona på Livereds går… Tidsprofil: 1941–1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TUNHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningLånghuset i Västra Tunhems kyrka är av ansenlig längd under mansardtak med en ocentrerad sydport, tresidigt kor i öster med en vidbyggd liten polygonal sakristia i öster, samt torn i väster med port. Exteriören på denna stora kyrka präglas av ombyggnaderna kring 1740 och 1810. Tornets låga tak i två fall med nationalromantiska drag ger en indikation om åtgärder vid 1900-talets början. Gravkorsrester, skevheter i väggar, fönsternischer och tak antyder dock kyrkans betydligt äldre ursprung. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning. På någon meters distans från sydväggen finns grundrester av Forstenasläktens gravkor från 160… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLANSHAMMARS KYRKA
ExteriörbeskrivningGlanshammar medeltida kyrka, en av landskapets största och märkligaste, har en oregelbunden planform, präglad av flera om- och tillbyggnader. Kyrkan består av ett tvåskeppigt långhus med rakt avslutat korparti. Sakristia i norr, gravkor öster om koret samt asymmetriskt placerat västtorn. TAK: Långhuset täcks av ett säteritak och sakristian täcks av ett valmat sadeltak. Tornet har en åttkantig hög spira vilande på en kopparklädd karnisformad huv med åttkantig sluten lanternin, samtliga är täckta med spån. Den åttkantiga lanterninen är försedd med medaljonger med Carl XI:s namnchiffer, daterade 1701. Gravkoret öster om koret… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRASTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningBRASTAD KYRKA är byggd av sten, och består av långhus, smalare femsidigt i öster, och ett torn av sten i väster. Kyrkan ligger egentligen i nordöst-sydväst. Kyrkan har ett mycket karaktärsfullt uttryck, främst genom FASADERNA som är av exponerade tuktade rödgrå granitblock, av delvis oregelbunden form och varierande färgnyans, på låg mycket svagt utskjutande sockel. Hörnen är markerade såväl på långhus som på vindfång och torn genom förkroppningar vid foten av varje gavel. I norr och söder utskjutande vindfång med egna gavlar och takfall. Fasaden artikuleras ytterligare genom att fönsteromfattningarna liksom den tandade te… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORSERUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningForserums kyrka är en av gråsten murad salkyrka. Det romanska långhuset övergår i ett fullbrett kor från 1781 med rundade hörn. Norr om koret är en tvåvånings sakristia från 1935 med pannrumskällare. Väster om långhuset reser sig ett torn från 1902 som till sin nedre våning har samma bredd som långhuset. Långhus och kor saknar egentlig sockel utan vilar på en oregelbunden klack av obearbetad gråsten. Långhusets södra sida har dock en putsad bänk, avtäckt med sandstenshällar. Dess ålder är okänd. Tornets sockel av kanthuggen granit har råa ytor och skråkant. Kyrkans fasader är slätputsade och vitkalkade. På södra långsidan… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAKARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningHakarps kyrka är uppförd 1694. Kyrkan har en grekisk korsplan med jämnstora armar åt norr, väster, söder och öster. Koret utgör den östra korsarmen och har i vinkeln mot den norra en sakristia. I väster står ett vapenhus från 1994. Ingångarna är genom vapenhuset och södra korsarmen. Egentlig sockel saknas, men murverkets nedre del av oregelbunden marksten är blottat. Fasaderna bär en slätputs med svagt rosabruten kalkfärg. Gavelröstena i väster och öster är klädda med kluven och tjärad spån. På södra korsarmen sitter en inmurad kalksten med byggnadsåret ovanför porten. I korsarmarnas hörn märks ankarslutar. Vapenhuset vila… Tidsprofil: 1694. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTIANOPELS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset nås via västentrén och har oregelbunden planform. Väggen åt väster är vitputsad medan övriga väggar är täckta med en gråmålad träpanel med profilerad sockel målad i mörkgrått. En infälld gravhäll är placerad i golvet strax innanför entrén och följs av en trappa om två steg, på vardera sida kantad av handledare av svartmålad metall. I övrigt består golvet i vapenhuset av kvadratiska plattor av röd ölandskalksten. Taket utgörs av ett brädtak med synliga bjälkar och är täckmålat i samma grå kulör som väggarna. En elcentral återfinns bakom en enkel dörr i den södra väggen och i motsatt väderstreck finns en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningHELHET- Kungssäters kyrka har en oregelbunden åttkantig form med slätputsade innerväggar målade i ljus terrakulör. Altaret är uppställt mot den norra tvärgaveln och i söder finns en tredelad läktare. Ursprungligen var bänkinredningen koncentriskt vänd mot kyrkans mitt men idag är den vänd mot altaret. Innertak och läktare bärs upp av marmorerade kolonner och halvkolonner med kapitäl av morisk kamtyp. Från dessa utgår bjälkar och ribbor som bär upp trätakskonstruktionen. Golvet utgörs av klarlackade furubrädor. KYRKSAL- GOLV- Fur, spåntat, från 1960. Slipat och lackat med alkydlack. 1 st galler i golvet nordost om koret., i… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOHEDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMoheda kyrka har en oregelbunden form efter att ha byggts till i flera omgångar genom åren. Den är uppförd i sten och tegel samt orienterad med koret i öster och tornet i väster. Byggnaden består av ett långhus med rakslutet kor och halvrund korabsid. Koret är åt norr utbyggt med en sakristia och långhuset åt söder med ett vapenhus. Tornet är utbyggt i linje med långhusets bredd och har ett yttre vapenhus åt väster. Med sitt bastanta torn och högresta sadeltak får byggnaden ett närmast nationalromantiskt klosterliknande utseende. Tornet är inte särskilt högt, men har ett högrest sadeltak utan lanternin. Det är av samma bre… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NAVERSTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningNAVERSTADS KYRKA - består av långhus, smalare rakslutet kor, och en sakristia i norr. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med släta omfattningar runt fönster och dörrar. På södra långhusväggen finns en oregelbundet utskjutande sockel, putsad likt väggen. Kyrkans TAK är ett sadeltak, lägre och dessutom avvalmat över koret, täckt med rött tegel. HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom en rundbågig portal med slätputsad omfattning. En rektangulär stentrappa i två steg, och med en ramp i sten åt norr samt med järnräcken i muren, leder till en dubbel kopparklädd dörr, med ett lågt halvrunt överljusfönster. Slutstenen i por… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSUMS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudingång går via tornet i öster. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar är slätputsade och vitmålade, golv och sockel är av kalkstensplattor. Taket är av brädor och vitmålat, dekorerat med siluetten av en oregelbunden rektangel i grått. Längs norra och södra väggarna leder gråmålade trätrappor vidare upp i tornet. I nordvästra hörnet är två gravhällar av kalksten monterade. Mot södra väggen är invigningstavlan för 1793-års kyrka monterad. Tavlan är av kalksten med förgylld text. I anslutning till denna finns även ett par stenar från föregående kyrkobyggnader och en äldre gravvård i trä. Ytterporten är… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VANTÖRS KYRKA
ExteriörbeskrivningVantörs kyrka är en anläggning i två plan där det övre rymmer kyrkorum, sakristia, kapell, samlingssal och kapphall. Entréer på detta våningsplan finns i väster och sydväst. Tomten lutar kraftigt från väster ner mot öster där en entré från Högdalsplan leder in till bottenplanet där fler församlingslokaler finns. Över detta entréparti reser sig kyrktornet. Den del av byggnaden som innehåller kyrkorummet reser sig över de omkringliggande lokalernas lägre byggnadsdelar. Dessa bildar tillsammans en oregelbunden planform med flacka takfall vinklade åt olika håll. Kyrkan är byggd av tegel och betong. Fasaderna är murade med rött… Tidsprofil: 1914–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERLEDSKYRKAN
ExteriörbeskrivningKyrkoanläggningen klädd i tegel består av en oregelbundet rektangulär souterrängbyggnad, vars ena hörnparti upptas av kyrkorummet. Fasaderna vid kyrkorummet utgörs av slutna murytor. Kyrkorummet är markerat i exteriören främst genom de vågformade plåttäckta takfallen i två nivåer med mellanliggande fönsterband, som ger ljus åt kyrkorummet. Koret har markerats med ett kors vid den östra gaveln. Till anläggningen hör en klockstapel som placerats i anslutning till kyrkans huvudentré. Kyrkan är sammanbyggd med samlingslokaler och andra utrymmen för den kyrkliga verksamheten, som delvis är förlagda till underliggande souterräng… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESKILSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans långsmala enskeppiga kyrkorum täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Koret med tresidig avslutning är förhöjt ett steg från långhuset. Golvet i koret och mittgång är lagt med kalksten medan bänkkvarteren har golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita, fönsterbågarna gråvita. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Västläktare som bärs upp av kolonner och med barriär figurativt målad av målarmästare Hans Georg Schüffner. Orgeln är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarad… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGSTENA KYRKA
InteriörbeskrivningBorgstena kyrka är en liten salkyrka med karakteristisk långsmal form för medeltida kyrkor som byggdes till under 1700-talet, med kor i öster, sakristia i norr och litet vapenhus i väster. Kyrkorummet har en rikt utsmyckad, bemålad interiör, huvudsakligen från 16- och 1700-talen. LÅNGHUS - Predikstolen är placerad vid norrväggen intill sakristians dörr. Utmed västväggen finns en äldre läktare med en äldre trätrappa i det sydvästra hörnet av långhuset. Trappstegen är mattklädda och har recenta, enkla trappräcken i trä utmed väggen. Dopfunten är placerad i sydöst. I nordvästhörnan finns kappupphängning, informationsbord samt… Tidsprofil: 1916–1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gråmanstorps kyrka
HistorikGråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats. Fynd man gjort under kyrkan tyder på att platsen använts som begravningsplats i alla fall under ca 3000 år. Troligen restes kyrkan med hjälp av cisterciensermunkarna vid Herrevad, som anses ha medverkat vid många kyrkobyggen i närområdet. Vidare lär kyrkobygget ha stått under påverkan av domkyrkobygget i Lund, vars duktiga stenmästare spreds i trakten efter avslutat värv 1145 för att arbeta vidare med landsbygdskyrkor. Direkt inflytande till Lund kan spåras t.ex. i långhusportalernas reliefförsedda… Tidsprofil: 1970–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
ExteriörbeskrivningNymö kyrka omfattar långhus, kor, sakristia i öster, vapenhus i söder samt ett västtorn. Kyrkan är murad i tegel, med undantag för tornet vars murar är av natursten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade, förutom sakristian som är slätputsad. Långhus, kor och sakristia har en tydlig, utskjutande sockel som är spritputsad och vitkalkad. Långhusets sockel är ungefär hälften så hög som korets. Samtliga byggnadskroppar har profilerad, vitputsad takfris och gavlarna avslutas upptill med plåttäckta trappsteg. På vapenhuset kragar den övre delen av murverket i östra och västra väggarna ut med två skift en bit under takfoten. T… Tidsprofil: 1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA KYRKETORPS GAMLA KYRKA
InteriörbeskrivningNORRA KYRKETORPS GAMLA KYRKA - Kyrkan består av långhus med smal läktare och i öster kor med halvrund absid. Den lilla, mörka kyrkan har bevarad inredning från medeltid, 1700-talet och 1800-talet. LÅNGHUS - Det breda, korta långhuset har en medeltida prägel. Långhuset avdelas genom en smal mittgång. Det avgränsas mot koret i öster av en kraftig murad vägg med en triumfbåge i korets bredd. Över triumfbågen hänger ett krucifix. Predikstolen är placerad på södra sidan av triumfbågen. Utmed långhusets västra vägg går en brant läktartrappa av brädor upp i söder. Ett draperi från 1985 är uppsatt framför trappan. GOLV - Golvet ut… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA CLARA KYRKA
ExteriörbeskrivningClara kyrka har en korsformig plan med tresidigt kor i öster och torn med huvudentré i väster. I de relativt korta korsarmarna i norr och söder finns också entréer. Norr och söder om tornet ligger envåniga tillbyggnader. Utmed långhusets norra och södra fasader finns också tillbyggnader som bl a innehåller vindfång och sakristia. Kyrkan har en stomme av tegel. I exteriören skiljer sig långhus och torn markant åt arkitektoniskt. Långhusets oputsade stortegel i kryssförband härstammar från den ursprungliga 1500-talskyrkan liksom strävpelarna, de stora spetsbågiga fönsteröppningarna och de runda fönstren på tvärskeppens gavla… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fröslunda kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset ligger ett gammalt tegelgolv, medan långhuset har kalkstensgolv där även ett par äldre gravhällar är inlagda i mittgång och i kor. Väggarna är putsade och vitkalkade. De har en ojämn yta och man kan se att kyrkan är murad med oregelbundna fältstenar. Långhuset har en putsad taklist. Tunnvalvet är putsat och vitkalkat. En plåtbeklädd bräddörr leder in till sakristian som har brädgolv och putsade väggar. I en nisch mot norr står en medeltida Mariaskulptur. Långhuset har slutna bänkkvarter i hela rummets längd. Bänkgavlarna är marmorerade i grågröna toner. Bänkarna är från 1761. Läktaren i västra delen av långhus… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄLLIVARE TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten är belägen i centrum av Gällivare, ett stenkast från kyrkan och stadens museum. Huset, som förutom tingsrätt rymmer försäkringskassa, lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheten, är uppfört i tre våningar med fasader av rött tegel. Byggnaden är långsträckt och rektangulär till formen och har ett oregelbundet plåttäckt sadel- och pulpettak. De släta tegelväggarna artikuleras av lisener som innesluter röda stuprör, och fönstren är grupperade i band om två eller tre. Varje fönsterparti har en murad omfattning. Entrén vetter åt Lasarettsgatan i norr och… Tidsprofil: 1999–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Konga kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av ett långhus, ett lägre och smalare kor med absid, ett f.d. vapenhus i söder som numera rymmer sakristia och toalett, och ett torn i väster, som rider på långhusets västgavel. Under vapenhuset finns en teknikkällare. Kyrkan är troligen grundlagd på en kallmur av gråsten. Murverket är i sina romanska delar uppbyggt som skalmurar av väl vald gråsten i jämn skiftgång med sandsten i hörnkedjor och omfattningar. Långhusets västförlängning är byggd på liknande sätt men med tunnare murar och oregelbundna stenskift. Dess västra gavel är murad av rött tegel i renässansförband. I mötet mellan de romanska dela… Tidsprofil: 1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÅLLEREDS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är litet och stämningsfullt, med den äldre träinredningen och det bemålade innertaket som de vktigaste blickfången. KORET har ingen särskild avgränsning mot långhuset, annat än bänkkvarterens avslutning framåt. Framför det södra bänkkvarteret är en dopplats anordnad, och på norrsidan framför det norra bänkkvarteret sitter predikstolen. GOLVET i mittgång och kor är lagt av kluven oregelbunden grå gnejs eller skiffer. Samma golvnivå i både långhus och kor. I bänkkvarteren ett brunt lackat trägolv. VÄGGARNA är slätputsade vita, med en struktur som följer den bakomliggande murens ojämheter. INGÅNGAR - I väster unde… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUNKFORS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i en historiserande stil med stark påverkan av jugend. Kyrkan har en oregelbunden form. Den är tvåskeppig med ett högt långhus, ett lägre norra sidoskepp, ett sidoställt västtorn och utbyggd sakristia i söder samt vidbyggnad för ekonomiutrymmen i norr. Koret i öster är något lägre än långhuset och har ett rakt avslut. Stommen av tegel är utvändigt vitslammad med sadeltak täckt av lertegel och tornspira med kopparplåt. Långhusets södra fasad har strävpelare och däremellan svagt spetsbågiga fönsteröppningar med vita bågar med mångspröjsning. Kyrkans övriga byggnadskroppar har rektangulära fönster. I korvägg… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUNSÖ KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans nuvarande entré leder in via vapenhuset i söder. Den något oregelbundet rundbågiga och ensprångiga portalen är försedd med en panelbeklädd furudörr. Dörrens järnring kan vara medeltida. Vapenhuset täcks av ett kryssvalv, som kom till något senare än vapenhuset. Portalen mellan vapenhuset och rundhuset är kyrkans ursprungliga entré. Endast den nedre delen har dock kvar den ursprungliga omfattningen av profilerad, grå sandsten som framträder i murens ytterliv. Uppåt avslutas portalen av en spetsig båge, troligen tillkommen under 1300-talet. Den sekundära bågen är utförd i tegel. Portalens innerdörr bevarar medeltida… Tidsprofil: 1651–1653. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, DELSBO
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset uppfördes ursprungligen på gästgivaren Olof Perssons mark ovanför kyrkan i Näsbyn. 1897, då byn Ede (idag Delsbo) hade fått järnvägsförbindelse beslutades att tingshuset skulle flyttas dit. Tingshuset uppfördes ett stenkast från järnvägsstationen, i en generös trädgård med ett fristående tegelbyggt häkte. Huset vilar på en naturstenssockel och är uppfört i en och en halv våning med oregelbundet plåttäckt sadeltak och fasader klädda med liggande vitmålad panel. En gördelgesims skiljer bottenvåningen från halvvåningen vilken accentueras av attikafönster. I öv… Tidsprofil: 1911–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.