SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
26 träffar
för “norra ladugården”
NORRA LADUGÅRDEN
HistorikByggnaden är uppförd någon gång mellan åren 1743 -1767. 1743 fanns enligt källorna bara Fridhem men på Storskifteskartan från 1767 är båda ladugårdarna inritade. I 1857 års skifteshandlingar omnämns byggnaden "stall och vagnbod" och befanns vara "i någorlunda skick". Den var 14 ½ alnar lång, 9 ¾ bred och 4 alnar hög och hade halmtak. Stallet var då avsett för oxar. Byggnadsvårds åtgärder: I slutet av 1970-talet ersattes enstaka skadade stockar i timmerstommens nedre delar av nytt virke. 1997 lades vasstaken om. Källor: Ulf Larsson "Norra och södra ladugården, Renovering av vasstak 1997" Byggnadshistorisk rapport 2003:17, Västergötlan… Tidsprofil: 1743–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA LADUGÅRDEN
HistorikByggnaden, är den norra av gårdens två ladugårdslängor, uppförda i sten under faltak. Båda är troligtvis från 1800-talets mitt och försedda med var sig ett portlider. Gårdinfarten är genom norra ladugårdens portlider, försedd med portar i den yttre karmen. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län. 1987-12-07. Dnr 11.392-1230-87 Tidsprofil: 1987–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikTillbyggd i södra delen, denna del har regelstomme, efter stenfasaden i vägglivet kommer fem rundtimmerstockar, därefter takkonstruktionen. Ladugården är belägen i norra delen av gårdsplanen och då man kör uppfartsvägen mot gården ligger ladugården direkt på västra sidan om vägen. Byggnaden består av en ladugård, tillbyggd höloge samt garage. När själva stenladugården uppfördes är okänt men man kan gissa sig till slutet av 1800-talet möjligen tidigt 1900-tal. Tillbyggnaderna kan närmare dateras till 1930-40-talet. Denna typ av stenladugård finns utifrån de inventerade gårdarna bara på Svenshöjden. Dock har ruiner från liknande ladugå… Tidsprofil: 1930–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ladugård
ExteriörbeskrivningÅsta 1:14 är en skogsfastighet och en av de stora landarealer som Stockholm stad köpte 1966 för den planerade Angarnsstadens räkning. Detta projekt realiserades aldrig. Ladugården vid Rävsta består till delar av begagnat och återanvänt byggnadsmaterial. I dess norra del är nedervåningen timrad. Mellersta delen är uppförd i skiftesverk. Södra delen har en murad och putsad nedervåning. Fasaderna är rödfärgade och taket är belagt med sinuskorrugerad plåt. Ladugården är förmodligen uppbyggd i olika omgångar under 1800-1900-talet. Den södra, och murade, delen är troligen yngre än den norra. Dagens stora byggnad representerar… Tidsprofil: 1800–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN MED TRÖSKHUS
HistorikDen 45 m långa ladugården i sten under plåttak uppfördes 1896 och delas i två delar genom ett portlider. Den innehåller olika fähus i den norra delen och lada i den södra. Ett tröskhus är tillfogat ladan och ett magasin står i norra hörnet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1995-04-03. Dnr 221-200-95 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla ladugården, norra byggnaden (verkstadslängan/garaget)
21420000051243http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051243Bebyggelse - byggnadNYKÖPING NYNÄS S:1 - husnr 62Gamla ladugården, norra byggnaden (verkstadslängan/garaget)Län: Södermanland, Kommun: Nyköping, Landskap: Södermanland, Socken: Bälinge , Stift: Strängnäs stift, Församling: Tystbergabygdens församling17.363344026690594,58.80841841671025http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051243http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051243http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051243RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugården
ExteriörbeskrivningLadugården från 1800 talets andra hälft är gårdens största byggnad och under dess tak rymdes mycket. Byggnaden är timrad i båda ändarna för att ge djuren ett ombonat klimat. I den södra änden stod kor och i det norra var det stall. I mitten låg logen och ladorna där säden tröskades och allt hö förvarades. Där består väggarna av resvirke. Utvändigt är hela ladugården klädd med stående lockpanel och målad med faluröd slamfärg. Taket är täckt med vass. Interiören är anpassad till föreningens verksamhet. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRBRE
HistorikGården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle. Tvåvåningshärbret med sina femton sädesbingar vittnar om en god ekonomi, liksom den stora ladugården från 1887. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11178-06 Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd i vinkel, med ladugårdsdelen byggd av tegel och logdelen av trä. Mot söder finns en nyligen uppförd utbyggnad med pulpettak på trästolpar som står på en betongplatta. Ladugårdsdelen har en sockel av huggen sten, olika hög på grund av höjdskillnader. Bottenvåningen, själva ladugården, har väggar av sten och en vitmålad grov puts. Hörnkedjor och sockellist har en vitmålad slät puts. Överdelen är uppförd i trä med stående rödfärgad slät panel. Bottenvåningen har symmetriskt placerade småspröjsade fönster med en välvd överdel, släta vitmålade omfattningar och ett understycke av sten. Flera portar finns på… Tidsprofil: 2019. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården byggdes 1952 för åtta mjölkkor. Den ersatte ett timrat fäx som stod vid nuvarande ladugårds norra gavel. Den södra delen är sammanbyggd med den gamla kornladan från 1800-talets mitt. Logens luckor ersattes med fönster 1968. Ladugården var i bruk till 1968, men används nu som verkstad. Tidsprofil: 1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikLadugårdens norra del uppfördes under medeltid. Den tillbyggdes ca 1835 och erhöll sitt nuvarande utseende 1879, då tillbyggnaden höjdes. På den medeltida delens långsidor finns utskjutande konsolstenar vilka möjligen fungerat som stöd för ett agtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-26. Dnr 221-2077-98 Tidsprofil: 1999–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA LOGEN
HistorikSvensgården ligger mitt i byn på en smal gårdstomt med mangårdsbyggnaderna och ladugården på södra sidan byvägen samt loge, härbren och andra ekonomibyggnader på norra sidan vägen. Här finns sex rödmålade ekonomibyggnader grupperade i en halvcirkel kring ett gräsbevuxet tun. Från väster ser vi en vedbod, två härbren, en äldre ladugård som återanvänts som vagnslider, en stor tröskloge samt en bagarstuga. Ekonomibyggnaderna är i huvudsak välbevarade såväl ut- som invändigt. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2006-12-19, Dnr 432-14495-06 Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGE
HistorikLogen är knuttimrad och har inte dendrokronologiskt daterats. Taket är täckt med estniskt stickspån av aspträ som lades 2003. Det var tidigare täckt med tegel men har ursprungligen haft ett halmtak och de många åsarna som halmen bundits vid finns kvar. Logkistan saknas och hela logen har ett nyare spontant brädgolv. Ett flertal små ventilationsöppningar finns i alla väggar. På båda långsidorna finns stora svartmålade logportar. Den norra timmerväggen är brädfodrad med en locklistpanel. Hammarbanden har droppnäsor med flera avsatser lika ladugården. Logen är ombyggd och det förefaller som den östra delen är den äldsta delen av byggnad… Tidsprofil: 2009–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PARLOGEN
HistorikSvensgården ligger mitt i byn på en smal gårdstomt med mangårdsbyggnaderna och ladugården på södra sidan byvägen samt loge, härbren och andra ekonomibyggnader på norra sidan vägen. Här finns sex rödmålade ekonomibyggnader grupperade i en halvcirkel kring ett gräsbevuxet tun. Från väster ser vi en vedbod, två härbren, en äldre ladugård som återanvänts som vagnslider, en stor tröskloge samt en bagarstuga. Ekonomibyggnaderna är i huvudsak välbevarade såväl ut- som invändigt. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2006-12-19, Dnr 432-14495-06 Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
skattEgården
HistorikTorestorp 4:5 Skattegården Den sydligaste av Skattegårdarna vid den gamla bytomten tillkom först på 1920-talet. Gårdsmiljön är mycket välbevarad vilket gör den till en av de främsta 1920-talsanläggningarna i Skövde kommun. Mot den bakgrunden är Skattegården av mycket stort kulturhistoriskt värde. Den ovanliga manbyggnaden i villastil uppfördes 1924 efter samma ritningar som Norra Värmagården i Ljunghem. Exteriören med den gulmålade panelen, de karaktäristiska fönstren, glasverandan och tegeltaket är välbevarad. Ladugården i tegel och trä byggdes 1923. År 1933 byggdes en länga med bodar och hönshus. Trädgården nås via en dekorativ smi… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBOD
HistorikSvensgården ligger mitt i byn på en smal gårdstomt med mangårdsbyggnaderna och ladugården på södra sidan byvägen samt loge, härbren och andra ekonomibyggnader på norra sidan vägen. Här finns sex rödmålade ekonomibyggnader grupperade i en halvcirkel kring ett gräsbevuxet tun. Från väster ser vi en vedbod, två härbren, en äldre ladugård som återanvänts som vagnslider, en stor tröskloge samt en bagarstuga. Ekonomibyggnaderna är i huvudsak välbevarade såväl ut- som invändigt. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2006-12-19, Dnr 432-14495-06 Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HÄRBRET
HistorikSvensgården ligger mitt i byn på en smal gårdstomt med mangårdsbyggnaderna och ladugården på södra sidan byvägen samt loge, härbren och andra ekonomibyggnader på norra sidan vägen. Här finns sex rödmålade ekonomibyggnader grupperade i en halvcirkel kring ett gräsbevuxet tun. Från väster ser vi en vedbod, två härbren, en äldre ladugård som återanvänts som vagnslider, en stor tröskloge samt en bagarstuga. Ekonomibyggnaderna är i huvudsak välbevarade såväl ut- som invändigt. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2006-12-19, Dnr 432-14495-06 Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA HÄRBRET
HistorikSvensgården ligger mitt i byn på en smal gårdstomt med mangårdsbyggnaderna och ladugården på södra sidan byvägen samt loge, härbren och andra ekonomibyggnader på norra sidan vägen. Här finns sex rödmålade ekonomibyggnader grupperade i en halvcirkel kring ett gräsbevuxet tun. Från väster ser vi en vedbod, två härbren, en äldre ladugård som återanvänts som vagnslider, en stor tröskloge samt en bagarstuga. Ekonomibyggnaderna är i huvudsak välbevarade såväl ut- som invändigt. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2006-12-19, Dnr 432-14495-06 Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGården flyttades hit efter laga skiftet. Det äldre bostadshuset står kvar i norr, bilden överst till höger. Medan det byggdes bodde familjen i norra delen av ladugården. I denna finns bevarade spiltor och golvläggning. Den används sommartid som konstgall Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dass / hemlighus / avträde
ExteriörbeskrivningDasset är ihop byggt med stallet på gamla ladugårdens östra gavel. Fasaden är klädd med rödfärgad stående lockpanel med något varierande dimensioner. Dasset täcks av ett pulpettak. Dörren är grönmålad och fönstret är vitmålat och har en luft som är indelad i fyra delar. Dörren finns på den södra sidan och fönstret på den östra. På norra sidan finns en lucka för att tömma dasset, där är också gödselstaden från stallet placerat. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla ladugården
21000000995929http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000995929Bebyggelse - byggnadKRISTIANSTAD LILLÖ 50:2 - husnr 18Gamla ladugårdenLän: Skåne, Kommun: Kristianstad, Landskap: Skåne, Socken: Kristianstad , Stift: Lunds stift, Församling: Norra Åsums församlingNybyggnadsår: 1889 - 188914.118598280989088,56.03481568729707http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000995929http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000995929http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000995929RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningFägårdens norra länga utgörs av ladugården (6). Nedervåningen är murad med slaggflis och vitputsad medan övervåningens fasad består av faluröd locklistpanel. Gavelröstena är dekorativt utformade med termfönster samt halva sådana med mönsterspröjs. På gavelröstena finns också tjärade brädportar med beslag av 1800-talstyp. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lillegården
HistorikVarola 7:17 och 3:4, Lillegården Omedelbart öster om kyrkogården och Varola kyrka ligger Lillegården. Det f.d. boningshuset på fastigheten Varola 7:17 är numera ombyggt till församlingshem, men är ursprungligen uppfört omkring 1860 som gemensam manbyggnad till två gårdar, och inrymde därför två bostäder. Den ovanliga planformen avspeglas i husets yttre genom den långsträckta formen och de två entréerna som är försedd med vardera en öppen veranda. Byggnaden har faluröd locklistpanel och enkupigt tegeltak, och verandorna är dekorerade med lövsågeridetaljer. Bakom bostadshuset uppfördes i slutet av 1800-talet två ladugårdar, en till var… Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
ExteriörbeskrivningHuset är uppfört 1937 och var från början täckt med takspån, men täcktes senare med tegel. Östra delen av huset användes som spannmålslager och detaljer från den tiden finns fortfarande kvar. Idag är magasinet främst ett garage med plats för tre bilar efter en ombyggnad 2018. Stommen är en stolpverkskonstruktion med stora strävor som går från syll till hammarband. Golv och grund är gjuten i betong och fristående stolpar står på upphöjda betongplintar. Takstolarnas sammanbindande komponent är ett hanband. Uppbärandet av taket har senare kompletterats med en konstruktion som liknar ladugårdens med fristående stolpar som bär… Tidsprofil: 1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnader
ExteriörbeskrivningSeneby ekonomibyggnader: Ekonomibyggnaderna vid Senebyvägen, öster om Seneby gård är byggda omkring 1880. Idag ägs de och marken de står på, av Stockholm stad och hyrs ut till annan verksamhet än jordbruksbedriften, bland annat till hästverksamhet. Tidigare tillhörde de Seneby gård. Till skillnad från andra byar i socknarna som idag utgör Vallentuna kommun var båda gårdarna i Seneby redan på 1630-talet inriktade på spannmålsodling. Boskapsskötseln var sekundär. Tre ekonomilängor är regelbundet grupperade i en öppen rektangel mot Senebyvägen. På angränsande fastighet och motsatt sida om vägen står ytterligare en ekonomibygg… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BULLADUGÅRDEN
HistorikS:T HANS 3 - Murverk från åtminstone två medeltida byggnader finns registrerade och delvis bevarade inom nuvarande bebyggelse. Fastigheten ägdes av en Hindrich Schmidt och omfattade ett trähus, en ladugård och ett stall, samt en trädgård. Enligt 1785 års husklassifikation omfattade fastigheten en träbyggnad i två våningar med tegeltak, en lada och packhus med tegeltak, ett brygghus i sten med tegeltak, ett stall av trä med tegeltak, en saltbod av trä med tegeltak, ett slakthus av trä med brädtak, en bod vid ladan med tegeltak, en trädgård, en träbyggnad med brädtak, samt en smedja av sten med brädtak. Vid denna tidpunkt hade fastighe… Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.