SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
4 träffar
för “norra fågelås kyrka”
NORRA FÅGELÅS KYRKA
TakformKupol - Lökkupol, Sadeltak - Valmat, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA
HistorikNågot årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktinga… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GREVBÄCKS KYRKA
HistorikMed sina branta takfall och enkla gråstensmurar hör Grevbäcks kyrka hemma i gotiken. Byggnadskronologin bestäms av det faktum att det ursprungliga kortakets västra ände är överbyggd av långhustaket. Det gedigna utförandet och patinan talar för att koret uppfördes först och stod i minst hundra år innan det nuvarande långhuset tillkom. Emedan koret torde höra hemma i tidigt 1300-tal så måste det ha byggts intill en föregående stavkyrkas lägre långhus. På nordsidan tycks koret ha haft en sakristia, vilket en igenmurad öppning kantad av storformatstegel visat. Byggnaden uppvisar flera likheter med den gotiska anläggningen i Norra Fågelås… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖSSNA KYRKA
Historik1822 besiktigades den gamla kyrkan som uppvisade rämnor och takskador. Skadorna var omfattande och kyrkan var för övrigt för liten. Sockenstämman fattade beslut om nybygge. Finansieringsproblemet gjorde att planerna drog ut på tiden. Socknen var fattig och hade lidit av missväxt. Ändock var sockenmännen ovilliga att ansöka om rikskollekt, emedan villkoret var att kyrkan brandförsäkrades. 1838 lyckades dock nyblivne kyrkoherden Anders Essén att driva igenom ansökan om rikskollekt och stambok, vilket även beviljades av konungen. 1839 kunde bygget bli av. Ritningar hade upprättats av arkitekt G L Westerling vid Överintendentsämbetet. De… Tidsprofil: 1838. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.