SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
26 träffar
för “nordiska museet”
NORDISKA MUSEET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BYGGNAD
HistorikByggnadens finns med på Nordiska museets ritning av gårdsmiljön omkring 1930. Trädgårdsanläggningen är i övrigt tämligen oförändrad sedan den anlades så det är rimligt att anta att orangeribyggnaden var en del av Ulrik Scheffers byggnadsprojekt som enligt minnesten från 1782 då var fullbordat. Källor: Jonsson Viola 1968 "Stora Ek på Ulrik Scheffers tid" Uppsats för proseminariet i historia vid Göteborgs universitet. Uppmätningsritningar av byggnader och anläggning: "St. Ek i Eks socken, Skaraborgs län, Studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" utförda genom Nordiska museet till Skaraborgs läns hushållningssällskaps 125-års… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
Ladugårdslängorna, tre rödfärgade, sammanbyggda längor, uppförda i skiftesverk, täckta med spåntak och uppförda 1866 enligt Nordiska museets undersökning 1932. Idag återstår den östra längan med foderlada mm, idag använd som spannnmålstork. Västra längan är riven och den södra ersatt med en ny lagerbyggnad, som i stil och format anpassats till de äldre byggnaderna. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Samt muntlig uppgift från tillsyn 2007-09-05. Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSLÄNGA
HistorikByggnadsår okänt, byggnaden finns med på Nordiska museets ritning av gårdsmiljön omkring 1930. Källor: Uppmätningsritningar av byggnader och anläggning: "St. Ek i Eks socken, Skaraborgs län, Studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" utförda genom Nordiska museet till Skaraborgs läns hushållningssällskaps 125-årsjubileum 1932. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Biologiska museet
InteriörbeskrivningByggnadens inre präglas i stort av den panoramautställning som återfinns på byggnadens övre våning och som beskådas genom ett observatorietorn. Utställningen utformades utifrån en pedagogisk idé om att ge besökarna möjlighet att se djur i sin naturliga miljö. Panoramautställningen visar nordiska kust- och skogslevande djur i sitt naturliga habitat. Utställningen innehåller en mängd kulissartade landskapselement och en målad dekor som ger utställningen en illusorisk karaktär. Dekoren målades av Bruno Liljefors med assistans av Gustaf Fjaestad. Panoramautställningen bestod ursprungligen av naturliga material likt jord, sand… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALINGSÅS RÅDHUS
ExteriörbeskrivningRådhuset utmed torget är ett vinkelbyggt tvåvåningshus med rosamålad lockpanel och grå spritputsad sockel. Fönsterbågarna är tre rutor höga och blåmålade med vita profilerade omfattningar. De blåmålade empirdörrarna har överljusfönster och trappor av kalksten. Knutlådorna är utformade som vitmålade pilastrar. Den vitmålade taklisten är profilerad. Det brutna och valmade taket har avvalmade takkupor. Taket är täckt med enkupigt tegel. Trapporna har tidigare varit fritrappor med räcke mot gatan.Enligt Nordiska museets dokumentation (Sven Rentzog) från 1965 var fasaden vid denna tid gråmålad och fönstren liksom dörrarna brunm… Tidsprofil: 1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
Enligt Nordiska Museets dokumentation 1949 var byggnaden helt uppförd i rundvirke med underhaksknut. Yttertaket var ett vedtak trä på näver med takbräder och täckjekrokar av trä. 1980: Enligt uppmätningsritningar har bastun ett tak bestående av sinuskorrugerad eternit. På 1990-talet byts flera stockvarv ut på grund av rötskadat timmer. Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DRÄNGSTUGAN
InteriörbeskrivningDrängstugans har på senare tid återställts till ett tidigare utseende och inretts som bostad för sommargäster. Byggnaden består av en större stuga innanför ytterdörren på sydöstra gavlen och en mindre kammare mot nordvästra gaveln. Mellanväggen av restimmer bryts igenom av en spismur som i stugan har en stor härd för matlagning med murad spiskåpa vars hörn stöttas av en järnstång, i kammaren finns en öppen spis för uppvärmning. Spismuren är rekonstruerad efter nordiska museets uppmätningar på 1930-talet. Stugans väggar är putsade och stänkmålade på vit botten med ett gammalt putsprov som utgångspunkt. Kammarens timmervägga… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln är envånig, byggd av timmer och panelad samt försedd med tegeltäckt sadeltak. Den uppfördes i samma storlek och på samma plats som en år 1870 nedbrunnen byggnad. På dess östra gavelröste sitter en i plåt uthuggen vindflöjel, enligt uppgift förfärdigad av smeden Dahlgren omkr. 1850. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNAD
ExteriörbeskrivningManbyggnaden är ovan en låg putsad sockel uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning, av liggande knutat timmer (delvis ek) med stående brädpanel och profilerade lockribbor. Fasaderna äro målade i gulgrått (idag gult) med vita detaljer. Knutarna äro inklädda. Taklisten är kraftigt profilerad; det brutna taket har tegeltäckning. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland 2008-02-04 Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
kokhus
På Nils Keylands/Nordiska Museets skisser på kokhuset från 1916 syns att byggnaden haft ett farjtak, en skorsten av natursten och endast en mindre fönsterglugg, där dagens större fönster sitter. Kokhuset rödfärgades förmodligen i samband med att bostadshuset och ladugårdsbyggnaden fick samma kulör på 1920-talet. Fotografier från 1973 visar att taket är belagt med målad sinuskurugerad plåt. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rökstuga
ExteriörbeskrivningRökstugans timmerstomme vilar på hörnstenar och natursten ligger som utfyllnadssten under syllarna. Framför entrédörren ligger en liten flat stenhäll. Rökstugan upplevs som mycket liten och består endast av ett rum. Timret är av relativt liten dimension, ca 11 cm, och knutskallarna är avsågade. Enligt Nordiska Museets beskrivning från 1935 var de redan då till största delen avsågade med undantag från nordvästra hörnet. Då var också tre knutar brädfodrade. En stock som bär innertaket kommer på karaktäristiskt vis ut genom respektive gavels vägg. På större rökstugor är det vanligen två stockar som bär ett tredelat innertak.… Tidsprofil: 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALLET
HistorikVid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör sig detta om samma byggnad som står kvar än idag. På ett foto taget vid nordiska museets inventering på 1930-talet hade stallet fortfarande nakna timmerväggar utom på den västra delen som var panelklädd(sannolikt vagnsskjulet). Norra takfallet ser på fotot ut att… Tidsprofil: 1753–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA FLYGELN
InteriörbeskrivningHuset har en sexdelad plan. I Nordiska museets prästgårdsinventering 1917 finns skisser av prosten G T Lundblad, äldre benämningar på rum är hämtade från dessa. Förstugan i mitten av huset har väggar med ljust ockragula pärlspåntpaneler. Innanför en panelklädd bräddörr finns en brant trappa till vindsvåningen. Salen norr om förstugan är inredd som skolsal från 1800-talet. Här finns en rektangulär kakelugn och tapeter på väggarna, i taket har troligen suttit väv, nu består det av undertakets ohyvlade brädor. Övriga tak består av hyvlade brädor målade med limfärg. De har dock varit pappklädda och har märken efter pappspik. S… Tidsprofil: 2007–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikUthuset finns med på situationsplanen 1932, ev. lika gammalt som den omtalade statarbostaden intill, som antagligen byggts omkring 1850. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA LUSTHUSPORTEN
HistorikVilla Lusthusporten ligger på platsen för det nedbrunna värdshuset Blå Porten. Efter ritningar av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien uppfördes en villa för grosshandlare Alfred Brinck. Villan inköptes av Stockholms stad och användes år 1897 till press och polishögkvarter vid konst- och Industriutställningen på Djurgården. Därefter köptes villan av konsul Hjalmar Wicander, som lät arkitekt Carl Möller utföra ritningar för ombyggnad och nyinredning av huvudbyggnaden samt för nybyggnad av stall och trädgårdmästarbostad. Dessa byggnadsarbeten var avslutade år 1900. Nordiska museet erhöll villan som testamentsgåva år 1939 och sedan år… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv224, Väsa
PlaceringNordiska museet (NM 25959). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv231, Andersbodarna, Brunnsberg
PlaceringNordiska museet (NM 29947). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv233, Brunnsberg
PlaceringNordiska museet (NM 29939b). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv241, Vattnäs
PlaceringNordiska museet (NM 6453). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv244, Okänd fyndort
PlaceringNordiska museet (NM 12912). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv245, Väsa
PlaceringNordiska museet (NM 25914). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv247, Västermyckeläng
PlaceringNordiska museet (NM 25916). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv248, Älvdalen
PlaceringNordiska museet (NM 34513). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv251, Öna
PlaceringNordiska museet (NM 46866). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hr Rv211, Rottensjöarna
PlaceringNordiska museet (NM 161152). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.