SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “niga”
NIGA
HistorikMellan 1903 och 1913 uppfördes större delen av NIGA byggnaden.1928 övertog Emil Skiöld hela gården och Norrköpings Färgeri AB flyttade in. NIGA slogs samman med Norrköpings Färgeri och blev Färgeribolaget NIGA. Man sysslade med garnfärgning, blekning, kemisk tvätt och sidenfärgning. KÄLLA: Norrköpings stadsmuseums hemsida, 2007 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGGRENSKA GÅRDEN
HistorikBerggrenska gården byggdes omkring 1813 efter ritningar av stadsbyggmästaren C A Wahrberg. Den tvåvåniga huvudbyggnaden, mot Gavleån, uppfördes i nyklassisk stil. Fasaden är klädd med träpanel och är sparsamt utsmyckad. Taket är valmat och ursprungligen tegelklätt, numera plåt. I mitten av husets långsida finns på bottenvåningen en genomlöpande förstuga med huvudingång från Norra Strandgatan. Vid uppförandet av gården tillkom dess terassanläggning samt den putsade muren med pelare som omger fastigheten. Under mitten av 1980-talet har gården genomgått en stor renovering och ombyggnad. Huvudbyggnadens och flyglarnas exteriörer har i st… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borhallsudde fyr
HistorikPå norra delen av Brommö ligger en av Vänerns mest genuina och värdefulla äldre fyrmiljöer. Fyrplatsen med de välbevarade byggnaderna från 1800-talets senare del ligger mycket öppet på den steniga uddspetsen. In mot land avgränsas fyrvaktarbostället av en vällagd stenmur mot skogen bakom. Borhallsudde ger ett komplett intryck av en äldre fyrplats; både sedd från land och från sjön. År 1866 tillkom fyrplatsen för att vägleda inseglingen i Brommösundet norrifrån. Förändringar genomfördes 1898 och 1910. År 1939 indrogs bemanningen när gasdrift med AGA-lins installerades. Nuvarande fyrkaraktär tillkom samtidigt. År 1995 byttes gasen ut m… Tidsprofil: Cirka 1912. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLamellhus från 1949-50. Byggnad av samma typ som Rönnskär hus 2 och hus 5. SOCKEL- spritputsad, grå. ENTRÉ/DÖRRAR- ursprungliga ekportar av karosseripanel med månghörniga glaspartier. Ursprungliga trycken och sparkplåtar. Hela sidopartier av karosseripanel. Dörrarna sitter i utkragande, snedställda trapphuspartier, 4 st. FÖNSTER- ursprungliga rödvita tvåluftsfönster. även med förskjuten mittpost och över hörn vid balkonger. Badrumsfönster delvis bytta till rödvita metallfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- BALKONGER- halvt indragna i vita nischer. Ofärgade aluminiumräcken med vita fronter av småsinusprofilerad aluminiumplåt. Frans… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPutsad villa med utdragen rektangulär form, uppförd i slutet av 1950-talet. Villan är placerad på en kraftigt sluttande tomt och har gaveln i souterräng vänd mot vägen. Den envåniga byggnadsdelen i öst innehåller ateljé. SOCKEL Putsad, blå FASAD Sprutputs i vit kulör, ommålad. ENTRÉER/DÖRRAR Entré högt belägen på nordfasad. Terrassen framför har fått en ny markbeläggning i betongsten. Troligen ursprunglig dörr i trä, ommålad i blå kulör. FÖNSTER En- och tvåluftsfönster, några i trä och några utbytta till aluminiumbågar? Ej utrett. Ursprungliga takfönster. ÖVRIG BYGGNADSDEL Två ursprungliga garageportar i souterrängvåning m… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKöpmannen Adolf Bergöö lät 1887-1889 uppföra den tvåvåniga byggnaden efter ritningar av Ferdinand Boberg. Ett tiotal år senare tillkom den jugendinspirerade tillbyggnaden vid västra gaveln. Huset, vars bottenvåning är uppförd av tegel, inrymmer järnhandel och bostad. Frånsett att de ursprungliga smala fönstren i affärsplanet utbyttes mot större skyltfönster 1926, är byggnaden till sin exteriör väl bevarad. Huset dekorerades och inreddes huvudsakligen av Carl Larsson. Skyddsföreskrifterna omfattar byggnadens exteriör samt ett rum med dekormålningar av Carl Larsson en trappa upp. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggn… Tidsprofil: 1887–1889. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLamellhus från 1949-50. Byggnad av samma typ som Rönnskär hus 2 och hus 5. SOCKEL- spritputsad, grå. ENTRÉ/DÖRRAR- ursprungliga ekportar av karosseripanel med månghörniga glaspartier. Ursprungliga trycken och sparkplåtar. Hela sidopartier av karosseripanel. Dörrarna sitter i utkragande, snedställda trapphuspartier, 4 st. FÖNSTER- ursprungliga rödvita tvåluftsfönster. även med förskjuten mittpost och över hörn vid balkonger. Badrumsfönster delvis bytta till rödvita metallfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- BALKONGER- halvt indragna i vita nischer. Ofärgade aluminiumräcken med vita fronter av småsinusprofilerad aluminiumplåt. Frans… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fantviksudde fyr
HistorikFyrplatsen längst i sydväst på Jäverön inrättades 1934, samtidigt som Jäverö Nedre fyr. Fyren ger en god bild av ett vitmålat torn av AGA-typ i fackverk och plåt. I gamla glaslyktan lyser numera en el-lampa, sedan gasen 1994 ersatts med solpanel/batteridrift. Fantviksudde är en ovanligt enhetlig liten fyrmiljö från 1930-talet med den tidstypiska fyren på den steniga udden vid farleden genom skärgårdslandskapet. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd. BRYGGHUS OCH STALL
HistorikByggnaden har använts som brygghus och stall, men är nu ombyggt till garage och kontorslokaler. Den uppfördes i kalksten på 1830-talet vid Länsresidensets sydvästra långsida, och förlängdes söderut på 1840-talet. Hela byggnaden hade fram till sekelskiftet 1900 två våningar och pulpettak. Då höjdes den norra delen med en våning och fick ett plant tak. Byggnadens båda tak är plåttäckta och det södra takfallet bryts upp av ett äldre takfönster. Ovanpå takets norra del finns en altan. Fasaden är slätputsad och avfärgad i samma ljust gulbeiga kulör som residensbyggnadens södra del. I byggnadens södra, tvåvåniga del, finns två garageportar… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA LASARETTET
HistorikDen tvåvåniga panelklädda träbyggnaden under brutet tak uppfördes 1786 och användes som lasarett fram till 1893. Vid en ombyggnad 1850 förlängdes huset och på 1870-talet gjordes ytterligare en tillbyggnad. Den senaste tillbyggnaden revs dock vid en restaurering som avslutades 1969. I samband med detta flyttades också byggnaden några meter. Huset är helt moderniserat invändigt och inrymmer en del av lanstingets lokaler, bl.a. sessionssalen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GOTHEM PRÄSTGÅRD
HistorikGothem prästgård härstammar delvis från 1300-talet. Huvudbyggnadens nedre del består av medeltida byggnadsdelar. Vid sockenstämman 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval, vilket ledde till att större delen av byggnaden, förutom den medeltida byggnadens bottenvåning, revs. Den nya envåniga kalkstensbyggnadens exteriör fick i samband med en renovering 1889 tillägg i schweizerstil och senempir med snickeridetaljer typiska för Gotlands prästgårdar vid denna tid. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2221-2106-98 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GREVAGÅRDEN
HistorikHuvudbyggnaden, som uppfördes 1703-05 för generalamiralen greve Hans Wachtmeister, är en putsad stenbyggnad under säteritak och består av ett mittparti i två våningar och flankerande trevåningspaviljonger. Till huvudentrén på övervåningens gårdssida leder en dubbel fritrappa. Åren 1800 och 1867 gjordes en del ombyggnader, varvid mittpartiet höjdes en våning mot gården, men exteriören har vid den nyligen företagna restaureringen återställts i ursprungligt skick. Genom en portförsedd mur förenas huvudbyggnaden med den intilliggande envåniga förvaltarbyggnaden från 1857. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen… Tidsprofil: 1703–1705. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRIMSKÄRS SKANS
HistorikNär den ännu existerande fyrstjärniga skansen började uppföras 1611 fanns här redan ett blockhus. Skansen var med säkerhet befäst 1623. Utbyggnads- och reparationsarbeten företogs 1685-96, då samtliga hörn försågs med batterier, 1743-45, då förstärkningar företogs och 1794-95, då de av trä byggda batterierna gjordes om i sten. Fästningsverket uttömdes 1822. På skäret, som också fungerade som lotsuppassningsplats, uppförde Kalmar stad en mindre fyr 1837. Anläggningarna övertogs av kronan 1851 och förbättrades. 1865 uppfördes ett åttkantigt fyrtorn av trä efter A T Gellerstedts ritningar. 1931 upphörde lotspassnigen och 1940 ersattes f… Tidsprofil: 1685–1696. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRODDAGÅRDENS FLYGEL
HistorikGroddagården var fordom gästgivargård. Under 1800-talet beboddes gården av känd spelmanssläkt varvid den kom att bli centrum för spelmanslivet på norra Gotland. Gården stod öde under en längre period av 1900-talet, tills föreningen Groddagården bildades. Byggnaderna har sedan successivt restaurerats och fungerar idag som hembygdsmuseum. Den envåniga flygeln är uppförd i sten under tegeltak, på 1800-talet. KÄLLA: Belut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1986-12-15. Dnr 11.392-130-86 Tidsprofil: 1986–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMMARS SÄTERI
HistorikGårdens nuvarande utseende härrör troligen från en ombyggnad utförd omkring 1760. Den två våningar höga huvudbyggnaden, med mansardtak och frontespis, flankeras av två envåniga flyglar, alla uppförda av sten och med ljusa slätputsade fasader. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRGÅRDEN
HistorikBruket blomstrade, framförallt under 1700-talet, då det svenska stångjärnet var världsledande. Huvudparten av byggnaderna uppföres årtiondena runt 1700-talets mitt. Större delar av bruket hade nämligen nedbränts vid ryssarnas härjningar 1719. Herrgården uppfördes på platsen för den av ryssarna nedbrända herrgården av trä och stod klar under 1730-talet. Herrgårdens byggnader uppfördes i tegel med gulputsade fasader. Den tvåvåniga karolinska huvudbyggnaden har mittrisalit, hörnpaviljonger, utbyggd sal och säteritak. KÄLLOR: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 1996-09-27. Tidsprofil: 1996–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄSTSKON
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KEDJAN
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRUSAGÅRDEN
HistorikKringbyggd handelsgård, delvis från 1600-talet. I hörnet av Lilla Torget och Storgatan ligger ett tvåvånings panelat och oljemålat bostadshus och i vinkel mot detta ett lägre likaledes tvåvånigt panelklätt bostadshus med en gustaviansk ytterdörr mot Storgatan och en körport till gården. På gårdssidan är huset försett med en svalgång. Också den tvåvåniga magasinsbyggnad som sluter gården mot norr har svalgång. Den helt kringbyggda gården omges i övrigt av timrade uthus, alla rödfärgade. KÄLLOR: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag,… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORDENSKJÖLDSKA GÅRDEN
HistorikDen tvåvåniga huvudbyggnaden med snedvinklig plan har väggar av tegel med rosafärgad slätputs och en källarvåning av sten, som delvis härrör från 1700-talets tidigare del. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikGårdens nuvarande utseende härrör troligen från en ombyggnad utförd omkring 1760. Den två våningar höga huvudbyggnaden, med mansardtak och frontespis, flankeras av två envåniga flyglar, alla uppförda av sten och med ljusa slätputsade fasader. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA CLARA KYRKA
ExteriörbeskrivningClara kyrka har en korsformig plan med tresidigt kor i öster och torn med huvudentré i väster. I de relativt korta korsarmarna i norr och söder finns också entréer. Norr och söder om tornet ligger envåniga tillbyggnader. Utmed långhusets norra och södra fasader finns också tillbyggnader som bl a innehåller vindfång och sakristia. Kyrkan har en stomme av tegel. I exteriören skiljer sig långhus och torn markant åt arkitektoniskt. Långhusets oputsade stortegel i kryssförband härstammar från den ursprungliga 1500-talskyrkan liksom strävpelarna, de stora spetsbågiga fönsteröppningarna och de runda fönstren på tvärskeppens gavla… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLBYGGNAD
HistorikLärarhögskolan (fd Folkskoleseminariet) är uppförd 1925 efter ritningar av arkitekt Gustav Holmdahl. Anläggningen består av en central 3 1/2-vånig byggnad med vinkelställda trevåniga flyglar. På den fjärde sidan sluts gården av en öppen arkad med täckt gång över. Fasaderna har gråvitfärgad puts; sockel, trappor och portomfattningar av grå granit. Tak av svartmålad plåt med karakteristiska höga ventilationspipor. Anläggningens arkitektur redovisar en synnerligen välbevarad 20-tals klassicism. Fasaderna och gården har stora arkitektoniska kvaliteter. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 1992 10 02 Tidsprofil: 1925. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLÄGGAN
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDJAN
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA VÄSTRA FLYGELN (K0062.003)
HistorikKarlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera krigsskolan). Slottsanläggningen byggdes då om i sin helhet för den nya användningen under C C Gjörwells ledning. Två fristående, långa, trevåniga flyglar byggdes 1793-96 på ömse sidor om slottet. Den östra inrymde bostäder för kadetterna, den västra för chef och lärare. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X I den västra flygeln låg kadetternas fyra stora matsalar - en för varje kompani. I anslutning till dessa låg i… Tidsprofil: 1793–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA ÖSTRA FLYGELN (K0062.002)
HistorikKarlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera krigsskolan). Slottsanläggningen byggdes då om i sin helhet för den nya användningen under C C Gjörwells ledning. Två fristående, långa, trevåniga flyglar byggdes 1793-96 på ömse sidor om slottet. Den östra inrymde bostäder för kadetterna, den västra för chef och lärare. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Den östra flygeln vad avsedd som logement för kadetterna och dess planlösning var den enklast tänkbara. De två… Tidsprofil: 1793–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STÄDET
HistorikDe envåniga bostadshusen vid bruksgatan är uppförda av timmer och klädda med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
HistorikGårdens nuvarande utseende härrör troligen från en ombyggnad utförd omkring 1760. Den två våningar höga huvudbyggnaden, med mansardtak och frontespis, flankeras av två envåniga flyglar, alla uppförda av sten och med ljusa slätputsade fasader. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖLJE HERRGÅRD
HistorikDen gulpanelade tvåvånings timmerbyggnaden uppfördes 1789 av brukspatronen Erik Gustaf Styffe och tillbyggdes med pocher på gavlarna 1812. Det nuvarande utseendet erhöll den vid en ombyggnad 1829-30, då pocherna påbyggdes till full höjd och byggnaden försågs med sin nuvarande tvåvåniga veranda med 32 svarvade kolonner och en gavelfronton. På platsen fanns tidigare en herrgårdsbyggnad från 1700-talets början. Möjligen ingår delar av denna som stomme i den nuvarande. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN:… Tidsprofil: 1829–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.