SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
16 träffar
för “matkällare”
MATKÄLLARE
HistorikKallkällare för mat. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-12-13, Dnr 221-6011-95 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MATKÄLLARE
21400000615643http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000615643Bebyggelse - byggnadÅRE SVENSTA 1:5 - husnr 9005MATKÄLLARELän: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församlingNybyggnadsår: 1850 - 189913.449916648111353,63.34134672982592http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000615643http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000615643http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000615643RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Matkällare
21420000047624http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047624Bebyggelse - byggnadORUST MÅSESKÄR 1:1 - husnr 1MatkällareLän: Västra Götaland, Kommun: Orust, Landskap: Bohuslän, Socken: Käringön , Stift: Göteborgs stift, Församling: Morlanda församlingNybyggnadsår: 1865 - 186511.33136225527508,58.094299565591754http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047624http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047624http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047624RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikUppfört i början av 1900-talet av den nuvarande fastighetsägarens farfar, som var stenarbetare i trakten. På tomten finns även en ursprunglig förrådsbyggnad/matkällare, bilden under till höger. Området kallades tidigareÄspängen efter espingar - huggorms Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fjällglim
HistorikByggnadsminnets historik baseras till största delen på muntliga och nedskrivna uppgifter från Sigri Sahlin. Det nedskrivna materialet kommer att arkiveras på länsstyrelsen. (Nedan citerade partier är hämtade från detta material.) Småskollärarinnan Erika Söder anlände till Åkersjön i mitten av 1920-talet. Hon hade utbildat sig vid småskoleseminariet i Östersund och arbetat en tid i Ljusnarsberg i Bergslagen. Det var ont om arbete och Erika sökte därför tjänsten i Åkersjön, som då var en fjällby i väglöst land. Alfred Sahlin var vägarbetare och kom till Åkersjön 1929, då vägen till byn drogs fram. Han hade tidigare bl.a. arbetat med In… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRANDA HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Stranda härads forna tingshus är timrat i en våning med inredd vind. Sadeltaket är brutet och har belagts med rött lertegel. Tingshusets fasader är klädda med faluröd locklistpanel och timmerknutarna döljs av vita knutlådor som utformats som pilastrar. I takfallen på långsidorna öppnar sig takkupor. Huvudentrén är centralt placerad på den ursprungliga huskroppens södra sida. En låg trappa av ölandssten leder till dörren som är en grönmålad pardörr. Fönstren har vitmålade fönsterluckor. En mindre matkällare som numera är igenmurad låg ursprungligen under huset på dess… Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Färjemansbostället
InteriörbeskrivningEnkelstugans plan är uppdelad i tre rum, farstu, kammare och vardagsstuga. Merparten av väggarna är invändigt reveterade och väggytorna målade. Rummen har gamla golv med handhyvlade kiliga bräder. Takbjälkar och vindsgolvets undersida är målad vitt. På baksidan är huset tillbyggt med ett bakbygge innehållande brygghus. Brygghuset har förbindelse med vardagsstugan. Matkällaren i sten har egen ingång. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Konstmästarens matkällare
21420000028362http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028362Bebyggelse - byggnadSALA SILVERGRUVAN 1:846 - husnr 38Konstmästarens matkällareLän: Västmanland, Kommun: Sala, Landskap: Västmanland, Socken: Sala stad , Stift: Västerås stift, Församling: Sala församlingNybyggnadsår: 1810 - 181016.573239922480507,59.90681753785644http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000028362http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000028362http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000028362RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
WESTERGRENSKA STIFTELSEN
HistorikByggnaden stod klar 1928 och inrymde 23 lägenheter för pensionärer. På bottenvåningen fanns dessutom två lägenheter för vaktmästare samt föreståndare, ett sjukrum och expedition. På våningen en trappa upp fanns en stor samlingssal för de boende. På vinden fanns stryk- och mangelrum, torkvindar och vindskontor. Källaren inrymde pannrum, 2 badrum 2 tvättstugor, 2 strykrum och matkällare till varje lägenhet. På tomtmarken bakom byggnaden anlades en park i naturalistisk stil för de boende. Fram till 1976 var byggnaden i funktion som äldreboende. Därefter har den använts som studentbostäder. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länss… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningMangårdsbyggnaden är troligen uppförd någon gång mellan 1830 och 1850. Planen är sexdelad och byggnaden har ett brutet tak med valmade gavelspetsar, vilket var det vanliga formspråket i Voxnadalen under den tidsperioden. Årtalet 1852 finns målat på brokvisten. Brokvisten har glasats in som en veranda i början av 1900-talet. De äldre ytterdörrarna finns kvar innanför. Det är ovanligt att äldre byggnadsdetaljer har sparats när liknande moderniseringar gjorts. Ett äldre foto, troligen från 1930-talet, visar att byggnaden har varit målad med röd slamfärg. Det finns också en gårdsmålning av Olsson från 1915, som också visar de… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningMangårdsbyggnaden har en liggtimmerstomme i två våningar. Ursprungligen var det en traditionell mangårdsbyggnad från 1800-talet med röd målade fasader och vita snickerier. Under en ås på övervåningen finns årtalet 1816 skrivet. Det är ett troligt att den andra våningen byggdes på då. Under 1950-talet genomgick byggnaden en renovering som förändrade uttrycket totalt. Vinden var tidigare oinredd, men inreddes nu så att byggnaden kunde delas i två lägenheter. Fasaden är tilläggsisolerad och klädd med en smal locklistpanel som målats med gul oljefärg. Alla fönster byttes till kopplade bågar. Verandan från sekelskiftet 1900 ers… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSBO BISKOPSGÅRD, MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikHuvudbyggnadens källarvåning är återstoden av det medeltida stenhus som lär ha uppförts under Biskop Brynolf Gerlachssons tid (1478-1505). Huset var ända fram till slutet av sjuttonhundratalet ett stenhus i tre våningar. Våningen ovanpå nuvarande källarvången bestod av två stora rum utan fönster, tredje våningen innehöll en stor sal med tegelskodda väggar. Fönstren utgjordes i huvudsak av skyttegluggar. 1566 och 1611 brändes Brunsbo av danska trupper. Troligen övergav man efter den sista branden stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel. Mot slutet av 1600-talet uppges att stenhuset var i dåligt skick bland anna… Tidsprofil: 1478–1505. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HUS
HistorikHerrgårdsbyggnaden ("Stora hus") är uppförd i stram och sparsmakad senklassicism med ett anspråkslöst och symetriskt fasadutryck. Byggnadens storlek och proportioner vittnar om en burgen monumentalitet. Upphovsmannen har arbetat med raka former utan dekorelement. De klassiska motiven byggs upp med olika material i enkla kombinationer. Horisontellt burna linjer är utförda i oljemålat trä medan fasadytorna består av en enkel slät puts. Sockelgesimsen är markerad med en enkel bräda medan kransgesimsen består av en kraftig hålkäl med en nedre rundstav och en övre tunn platta, hörnkedjorna bär lätt den kraftiga gesimsen utan att rubba har… Tidsprofil: 1913–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORNA OCH BARA HÄRADS FORNA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset var ursprungligen uppfört i en våning och hade en typisk salsplan, men på grund av platsbrist byggdes det på med en våning 1906 och fick då sin nuvarande utformning. Idag är det således en tvåvåningsbyggnad, uppförd av sten under ett med valmat tegeltäckt sadeltak. Bottenvåningen har en rusticerande putsbeklädnad och andra våning är slätputsad. Entrén är centralt placerad i en portal av puts och natursten. Ovanför portalen syns texten "Torna och Bara hds tingshus" och i portalens overstycke finns Gustav IIIs namnskiffer och årtalet 1783 inhugget i röd sands… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA ALBACKEN
HistorikVilla Albacken är byggt som ett souterränghus på en kraftigt sluttande tomt. Huvudvåningen med matsal och andra representativa rum ligger ovanpå en souterrängvåning som ursprungligen inrymde sovrum för tjänstefolk, kök, pannrum och andra ekonomiutrymmen. Övervåningen/vindsvåningen inrymmer sovrum. Villan kännetecknas främst av vitputsade fasader, flacka valmade takfall med kraftigt utskjutande takfot, samt en artikulering av byggnadskroppen genom att olika delar markeras med varierande takhöjder eller fasader som är ömsom framskjutna, ömsom indragna från fasadens huvudliv. En enkel gördelgesims markerar en attikavåning i villans mitt… Tidsprofil: 1960–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
YDRE HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset öär uppfört av trä i en våning med inredd vind och källare. Det står på en hög granitsockel och har faluröda panelklädda fasader och tegeltäckt sadeltak. Huvudentrén ligger mitt på långsidan mot vägen och markeras av en öppen veranda med riklig snickarglädje. Ovanför pardörren, i det omsorgsfullt utformade överstycket, står målat "Tingshus". På den ena gaveln finns ytterligare en entré som leder in till köket. Det har skett en del förändringar i byggnadens interiör. Huset hade ursprungligen en form av salsplan och då fanns i bottenvåningen en stor tingssal,… Tidsprofil: 1998–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.