SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “marken”
Marken
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhusenhet från 1960-talet. Terrängen är kuperad och huset har entré i sin souterrängvåning, mot asfalterad gångväg i norr. Mot gångväg och granne klippt häck. Vid entré är marken lagd med betongplattor. På den norra sidan är marken lagd med grus. Huset har trädgård på södra sidan, inhägnad av häck och staket. Uteplats, lagd med betongplattor. Mot granne vid uteplats; träplank. SOCKEL- grå puts FASAD- gavelskiva i rött tegel vilken skjuter ut på långsidorna, mest på norra sidan. Långsidor i beige spritputs. ENTRÉER/DÖRRAR- på norra sidan, dörr i grön träpanel med sidoljus i vitt trä. Låg trappa i betong. Glasade fönsterdö… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikSTAPELN 3 OCH 4 - Fastigheterna Stapeln 2, 3 och 4 har en gemensam ägare och huvudbyggnaden och förrådshuset på tomterna 3 och 4 är gemensamma för fastigheterna. Sannolikt infästes fastigheterna under 1760-talet. Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 3 bebyggd med ett stenhus med tegeltak, ett brygghus samt ett stall med brädtak och benämndes Klinteroten II:42. Enligt kartan från 1833 var ovan nämnda stenhus placerat med långsidan i liv med Adelsgatan och utbyggt åt söder. Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 4 bebyggd med ett trähus med brädtak på statlig jord och benämndes Klin… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningFäxet/ladugården är ett traditionellt fäx för 10-12 kor med dyngluckor på gaveln och bås efter långväggarna. Eftersom marken är platt måste fäxet höjas så att det blir utrymme och fallhöjd för dyngan på bakre gaveln. Därför har byggnaden ställts på stolpar med en stenramp upp till ingången på gaveln. Utrymmet under fäxet kan utnyttjas som smådjursstall, redskapsförvaring etc. eftersom väggarna har timrats ända ned mot marken. I väggbandet finns en fals efter tidigare nävertak. Nuvarande tegeltak tillkom innan 1950. Fäxet är sammanbyggt med dasset. Vanligen återfanns dasset vid stallet men det står placerad långt ifrån övri… Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKENTERI
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKENTENTERIET (HUS NR 20)
21400000426570http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000426570Bebyggelse - byggnadGOTLAND BUNGE KRONHAGEN 3:66 - husnr 2MARKENTENTERIET (HUS NR 20)Län: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Bunge , Stift: Visby stift, Församling: Bunge, Rute och Fleringe församlingNybyggnadsår: 1940 - 194019.043564538973566,57.86488029811214http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000426570http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000426570http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000426570RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKENTERI
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Naturen
Skogen, sjöarna, kusten, fjällen, årstiderna och markens konflikter.
Administrationsbyggnad
ExteriörbeskrivningLiten entrébyggnad, med vaktlokal, väntrum, bankomat. Uppförd på 1980-talet som ersättning för anläggningens ursprungliga entrékur. Oval till planformen, men norra och södra spetsen är tväravskurna. Är placerad vid den nordsydliga entrégatans södra del. Marken runtom lagd med smågatsten och betongsten. Vid den södra delen ansluter höj- och sänkbara stålbommar. FASAD- kassetter i blank stålplåt, stora glasade partier. På fasaden mot öster finns ett svagt utskjutande glasat skyltskåp i blank metall. ENTRÉER/DÖRRAR- glasade dörrar i blankt stål, enstaka slutna ståldörrar. FÖNSTER- i blankt stål. På fasad mot öster som ett "fö… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningButiks och kontorsbyggnad från 1970-talet. I sju våningar med indragen takvåning mot Kungsgatan. Mot Brunnsgatan sluttar marken mot öster, samtidigt som våningshöjden blir lägre. Från väster mot öster är våningshöjden här; fyra respektive fem våningar med indragen takvåning, fyra våningar med två indragna takvåningar. BOTTENVÅNING- mot Kungsgatan är de två nedersta våningarna inklädda med polerade svarta granitskivor. Mellan fasadöppningarna för fönster och dörrar i bottenvåningen - våning 1 tr. finns partier i koppar med infällda neonskyltar och ljuslådor med butikernas namn. Kopparpartierna har i nederdel indragningar fö… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
ExteriörbeskrivningEtt traditionellt hus med träpanel från 1929 med bostad ovan butiker i bottenvåningen. Huset har genomgått två omgestaltningar. Den första var under slutet av 30-talet när en tillbyggnad på längden tillkom och hela huset fick en funktionalistik karaktär med putsad fasad. Under 80-talet tilläggsisolerades huset och fick återigen träpanel samt att entrépartiet mot gatan byggdes bort. Tomten är plan och rektangulär med huset lokaliserat i mitten. Marken runt huset är främst asfalterad men viss växtliget finns vid tomtgränserna. FÖNSTER- bytta till perspektivfönster. ENTRÉ- finns numera endast på baksidan och är en farstukvist… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barsebäcks kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består idag av ett fyrsidigt långhus med rakslutet kor, ett kvadratiskt västtorn, något smalare än långhuset, och en nykyrka i form av en korsarm i norr. I anslutning till nykyrkan finns gravkoret och herrskapsläktaren i en egen volym, och bakom koret en påbyggnad för sakristia. De olika delarna är, med undantag för grav-koret, samtliga slätputsade och vitkalkade, saknar markerad sockel och har putsen ända ner till marken. Gravkorets fasader är spritputsade, vitkalkade och har en något förkroppad sockel. Hörnkedjan är markerad och slätputsad. Bakom putsen göms flera typer av murverkskonstruktioner. Långhuset… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BISKOP KOLS KÄLLARE
HistorikKällaren är uppförd i putsad kalksten, halvt nedgrävd i marken och består av ett tunnvälvt rum med en arbetad portalomfattning och rundbågigt fönster. Yttertaket liksom uthuset i källarens förlängning är från 1900-talet. Byggnadstypen brukar kallas för källarstuga eller cellarium och har haft en påbyggnad i en eller två våningar av trä i timrings- eller skiftesverksteknik. Eldstad saknas. Möjligen har huset använts som bod och under sommaren som sovhus. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD
HistorikSTAPELN 3 OCH 4 - Enligt husklassifikationen 1785 var marken för nuvarande Stapeln 3 bebyggd med ett stenhus med tegeltak, ett brygghus samt ett stall med brädtak och benämndes Klinteroten II:42. Enligt kartan från 1833 var ovan nämnda stenhus placerat med långsidan i liv med Adelsgatan och utbyggt åt söder. Längs fastighetens sydvästra tomtgräns fanns ett större gårdshus och vid den nordöstra låg en mindre uthusbyggnad. Dessa gårdshus revs troligen i samband med att de nuvarande två gårdshusen, en sopbods- och förrådsbyggnad och en krutbod, uppfördes, under 1800-talets andra hälft. Nordväst om huvudbyggnaden är den friliggande krutb… Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikAffärs- och bostadshus i 2½ våning mot gatan och envånings uthuslänga som gårdshus. Gatuhuset är uppfört 1923 och gårdshuset tycks vara från samma tid. Gatuhuset har flera likheter med grannfastigheten Nejlikan 3. Båda tillhör gruppen av samhällets äldre hus längs Storgatan och med liknande utseenden efter genomgripande ombyggnader i slutet av 1960-talet (Skolan 6 byggdes om 1969). Fasaderna täcks huvudsakligen av s k mexitegel och skyltfönstren och butiksentrén mot gatan omfattas av små färgade rektangulära laserade keramikplattor. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel och längs marken löper husets ursprungliga granitsockel. Gårdsh… Tidsprofil: 1950–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBygge & Bo-utställningen i Äppelviken 1927 Bygge och Bo var ett utställningsföretag organiserat av Stockholms Byggnadsingenjörsförening. Den första utställningen hölls 1921 i Konstakademiens lokaler. Därefter anordnades flera utställningar i Liljevalchs konsthall. 1925 arrangerades en villautställning i Kyrkviken på Lidingö och två år senare i Äppelviken. Under 1930-talet hölls även Bygge och Bo-utställningar i flera landsortsstäder. Utställningen i dåvarande Äppelviken sommaren 1927 omfattade 29 villor som uppfördes utmed Ekorrvägen. Marken uppläts av Stockholms stads fastighetsbyrå och ingår numera i stadsdelen Stora Mossen, undant… Tidsprofil: 165–175. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVilla Kullen: stor villa från tidigt 1900-tal, måleriskt belägen på en liten kulle nära Drevviken i områdets södra del. Huset uppfört i en våning med inredd vind. Tomten har öppen trädgårdskaraktär, med stora ekar, berg i dagen. Grusad gång upp från norr, med trappor i granit med smidesräcken. Gång vid fasad i granitplattor. Norr om huset en mindre uteplats i markplan. Ned mot vattnet sluttar marken ganska brant. Huset uppfördes som bostad åt husmodern och prostinnan Anna Bolander, och fungerade sedan under en period som föreståndarens bostad. SOCKEL- fogad natursten, vit ej ursprunglig avtäckningsplåt. FASAD- gulmålad lig… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPalmeska villastaden Palmeska villastaden utgörs av ett antal fastigheter i villakvarteren vid Lindevägen, Nybyggarvägen och Tallvägen i stadsdelen Enskede Gård. Marken till fastigheterna friköptes 1906 från Stockholms stad av civilingenjör Lennart Palme, som hade studerat småhusbebyggelse i USA. Efter hemkomsten 1905 arbetade han på Inteckningsbanken, där han i frågor rörande byggenskap samarbetade med arkitekt Rudolf Arborelius, också han anlitad av Inteckningsbanken. Palmeska villastaden bestod av 29 tomter. Under 1906-1907 uppfördes på 16 av tomterna 8 st parhus och på 12 tomter uppfördes 12 st enkelhus. Husen ritades av Rudolf A… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTilläggsisolerat punkthus från 1950-talets sista år. SOCKEL- grå spritputs. FASAD- takband av vit trp-plåt. Blå eternit i balkongnischer. ENTRÉER/DÖRRAR- bruneloxerad aluminiumdörr indragen i omfattning av svart kakel, i sin tur omgiven av grå konststen. FÖNSTER- vita inplåtade enluftsfönster med vädringslucka. Smala badrumsfönster. I souterrängplan enstaka treluftsfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- BALKONGER- utanpåliggande skärmar av betong som går ned i marken, solitära rader på långsidor och parvisa på sydvästgavlarna. Ursprungliga svarta pinnsmidesräcken. Enstaka inglasningar. Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVallentuna-Åby 1:27, 1:145, 1:146 och 1:147 En sammanfattande översiktlig, beskrivning: Villor av något varierande storlekar, färg, form och orientering, byggda mellan 1988 och 1999. De är uppförda på små tomter som planats ut, marken sluttar annars naturligt åt väster. De har alla samma paneltyp och likadana burspråk. Samtliga har tak med tvåkupigt betongtegel. Husens tillhörande garage är utformade på samma sätt som bostadshusen. Vallentuna-Åby 1:27 1 plans villa, byggd 1999. Blå lockpanel med vita foder, burspråk på västra fasaden, trädäck längs med västra fasaden, sadeltak med tvåkupigt svart betongtegel, garage vid in… Tidsprofil: 1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPalmeska villastaden Palmeska villastaden utgörs av ett antal fastigheter i villakvarteren vid Lindevägen, Nybyggarvägen och Tallvägen i stadsdelen Enskede Gård. Marken till fastigheterna friköptes 1906 från Stockholms stad av civilingenjör Lennart Palme, som hade studerat småhusbebyggelse i USA. Efter hemkomsten 1905 arbetade han på Inteckningsbanken, där han i frågor rörande byggenskap samarbetade med arkitekt Rudolf Arborelius, också han anlitad av Inteckningsbanken. Palmeska villastaden bestod av 29 tomter. Under 1906-1907 uppfördes på 16 av tomterna 8 st parhus och på 12 tomter uppfördes 12 st enkelhus. Husen ritades av Rudolf A… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTilläggsisolerat punkthus från 1950-talets sista år. SOCKEL- grå spritputs. FASAD- takband av vit trp-plåt. Blå eternit i balkongnischer. ENTRÉER/DÖRRAR- bruneloxerad aluminiumdörr indragen i omfattning av svart kakel, i sin tur omgiven av grå konststen. FÖNSTER- vita inplåtade enluftsfönster med vädringslucka. Smala badrumsfönster. I souterrängplan enstaka treluftsfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- BALKONGER- utanpåliggande skärmar av betong som går ned i marken, solitära rader på långsidor och parvisa på sydvästgavlarna. Ursprungliga svarta pinnsmidesräcken. Enstaka inglasningar. Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikMangårdsbyggnaden uppfördes under åren 1904-05. Huset är uppfört i 1½ plan med timmerstomme. Fasaderna är symmetriskt uppbyggda. Frontespiser finns både på södra och norra fasaden. Byggnadens huvudentré vetter söder och har en inglasad farstukvist, dekorerade med lvösågerier. Husets planlösning kan sägas vara en modifierad salsplan. Byggnaden är i söder grundlagd reltivt högt pga att marken sluttar. Grunden är av kilad sten. Stommen, likväl fasaden består av 5 tums bilat timmer med en sned underhaksknut. I mellanväggar samt frontespiser är timret sammanfogat med en rak dubbelhaksknut. Fasaderna är rödmålade med vita snickerier såsom… Tidsprofil: 1904–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTvåvåningshus med loftgångar från tidigt 1950-tal, ingår i anläggningen Nockebyhovs Servicehus. Byggnaden är förskjuten i plan och i höjd så att den bildar två sammanlänkade enheter. Huset är dessutom sammanlänkat med fastighetens hus 1 genom ett skärmtak som bildar en portik mellan husen. Marken under skärmtaket samt utmed hela entréfasaden är asfalterad. SOCKEL- formgjuten betong, gråmålad. FASAD- spritputs. På gavlar samt långsida mot gata brun med vita slätputsade hörn, fasadindelningar och partier vid fönster och dörrar. Loftgångsfasad utförd i vit spritputs. ENTRÉER/DÖRRAR- trapphusdörrar i teak, smala glasningar. Lä… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerfamiljshus uppfört som kollektivhus i mitten av 1980-talet. Byggnaden har en U-formad plan har en högdel mot Lövholmsvägen i nordost. U:et öppnar sig mot sydväst och flyglarna trappas av en våning längst ut. Ena flygeln är sammanbyggd i vinkel med husnr 1 i en våning. Byggnaden bevarar sin ursprungliga karaktär. Sockel Rosa kalksandsten. Hel sockelvåning på högdelen. Fasad Rött tegel med lätt utskjutande tegel på högkant i vågräta våningsband på nivå ovan fönstren. Entréer / Dörrar Indragen entré. Betongplattor på marken. Glasad vit ståldörr med dubbla sidoljus. Vita lägenhetsdörrar på loftgångar. Fönster En- till fyra… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhusenhet från 1960-talet. Terrängen är kuperad och huset har entré i sin souterrängvåning, mot asfalterad gångväg i norr. Mot gångväg och granne klippt häck. Vid entré är marken lagd med betongplattor. Huset har trädgård på södra sidan, inhägnad av häck och staket. Uteplats, lagd med betongplattor. Mot granne vid uteplats; träplank. I trädgården finns ett växthus. SOCKEL- grå puts FASAD- långsidor i beige spritputs. ENTRÉER/DÖRRAR- på norra sidan, dörr i brun träpanel med sidoljus i vitt trä. Låg trappa i betong. Glasade fönsterdörrar i vitt trä mot balkong och trädgård. FÖNSTER- i trä, vitmålat. En- och tvåluftsfönster… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFREGATTEN 9 - Fastigheten Fregatten 9 utgör en rektangulär tomt, belägen i kvarterets östra del intill Strandgatan. Inom fastighetens utsträckning har att döma av en välvd källare legat ett medeltida stenhus. Källaren kan möjligen ha utgjort en latrinkällare, och upptäcktes vid arkeologiska utgrävningar på tomten. Det finns också dokumenterat att det i den nordöstra delen av tomten funnits en medeltida brunn. Under 1600-talet tycks tomten ha varit obebyggd och utgjorde sannolikt allmän tomtmark. Under 1700-talets mitt benämndes marken "Bakers platz" och skall tidigare ha kallats för både "Willum Tunnbindares plats" samt "Fru plan". T… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.