SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
4 träffar
för “muskö kyrka”
MUSKÖ KYRKA
InteriörbeskrivningI kyrkan ligger ett lackat trägolv. En gravhäll i kalksten från 1682 är nedsänkt i det nordöstra hörnet. Stenen fick sin nuvarande placering i samband med 1877 års ombyggnad. Väggarna är putsade och vitmålade. Det välvda trätaket är vitlaserat och bärs upp av ljusgrå pelare. Även bänkinredning och fönstersnickerier är målade i ljusgrått. Läktarbarriär, korskrank, fyllningsdörrar samt bänkinredningens gavelspeglar är laserade i ljusa jordfärger. I det Levinska gravkoret ligger ett gråmålat brädgolv med två nedsänkta kalkstenshällar, vilka täcker en nedgång till gravkammaren. Hällarna har inskriptioner och ringar i hörnen. V… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERHANINGE KYRKA
HistorikVästerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd under 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden 1831 resulterade i kyrkans nuvarande utseende. Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett s… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRINGE KAPELL
InteriörbeskrivningGenom ett lågt vapenhus i norr kommer man via en smalare dörr in i kyrkorummet under läktaren i nordvästra hörnet. Golvet i hela byggnaden är lagt med spåntad, helren furu med fris och behandlat med lack. En låg golvlist är gråmålad. Tvärs över kyrkorummet ligger två synliga takbjälkar som extra stöd för remstycke och takstolar. Innertakets panel består av ohyvlad slätspånt spikad på mallar för att få formen av ett tunnvalv. Taket, ursprungligen limfärgat, är under 1970-talet målat med vit latexfärg. Utefter takets långsidor, intill den putsade väggen, sitter en profilerad trälist. Väggarna är putsade och målade i grått. T… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.