SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
29 träffar
för “mangelbod”
Mangelbod
HistorikMangelboden byggdes så sent som på 1920-talet, men föregicks även av en tidigare mangelbod. Själva mangeln byttes ut 1959, vilket visar att byggnaden fyllt en funktion in i modern tid. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangelbod
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBOD
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBOD
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBOD
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBOD
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBOD
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBOD OCH TVÄTTSTUGA
HistorikByggnaden innehåller garage, mangelbod och tvättstuga. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TVÄTT- OCH MANGELBOD
HistorikTvätt- och mangelbod Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningSmedjan var ursprungligen en mangelbod. Under 1940-talet flyttades den till sin nuvarande plats och byggdes om till smedja. Tidigare hade man delat smedja med granngården Nygårds, Långhed 16:2. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD
HistorikFlyglarna lär enligt uppgift vara från 1700-talet och flyttade till gården vid dess anläggande på 1870-talet. De är opanelade och avfärgade i en ockragul kulör. Den norra flygeln har använts som ved-, förvarings- och mangelbod. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 2000-11-24, Dnr 221-2035-00. Tidsprofil: 2000–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
HistorikUthuset uppfördes i början av 1900-talet och rymde ursprungligen tvättstuga, mangelbod och vedbodar. På platsen stod tidigare en ladugård. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
HistorikHuset uppfördes troligen på 1820-talet med länsbyggmästare Johan Holmberg som ansvarig för arbetet. Bostadshuset innehöll från början drängbostad, visthusbod och mangelbod. Ovanvåningen uppges under en tid ha använts som spannmålsmagasin. Byggnaden har genomgått flera ombyggnader och under en tid använts som kontor för hyrkuskverksamhet. Vindsvåningen inreddes enligt uppgift till bostad på 1990-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2007-10-18, Dnr 432-23223-07 Tidsprofil: 2007–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bodlängan
HistorikByggnaden finns omnämnd som en del av fastigheten år 1891. Uthuslängan av trä innehöll vid den tiden redskapsbod, vedbod, vagnshus, ladugård, stall och mangelbod. Idag används bodlängan som museibyggnad och förråd. Den rymmer bland annat ytor för tillfälliga utställningar, historiska brandredskap samt föremål och maskiner från den nedlagda penseltillverkaren Oluma. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2024-02-05, dnr 432-441-2017. Tidsprofil: 2024–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
ExteriörbeskrivningByggnad i en våning som uppskattningsvis fick sitt nuvarande utseende i slutet på 1800-talet. Ursprungligen uppfördes huset som spannmålskvarn som senare byggdes till drängbostad och mangelbod. SOCKEL - Mur av sten som putsats, svartmålad. FASAD - Locklistpanel som mot sydväst är ljust gråmålad, mot nordost ljust rosamålad. Gesims på sydöstra gaveln. TAK - Taket är täckt med skiffersten. Utskjutande takfot med profilerade taktassar. ENTRÉ/DÖRRAR - Rosamålad trädörr med fönster mot sydväst, dubbelsidig trätrappa med kryssräcke. Gråmålad panelad trädörr med fönster vid nordvästra gaveln. Panelad trädörr mot nordost. FÖNSTER… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA KINA
HistorikHuset byggdes 1753, samtidigt som det första Kina slott, som bostad åt bössespännaren Carl Maisch. Till huset hörde hundgård, mangelbod och burar för rapphöns, som släpptes ut vid jakterna, och nödvändiga uthus. Under hela 1800-talet och till 1930-talet har renoveringar och ombyggnader bekostats av arrendatorerna och syns inte i räkenskaperna. Återkommande uppgifter i räkenskaperna dessförinnan och senare vittnar om att byggnaden har genomgått många renoveringar och ombyggnader. 1937 gjordes en stor ombyggnad av huset då planlösningen förändrades och bland annat eldstäder flyttades. KÄLLA: Statens Fastighetsverk http://www.sfv.se/ 20… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Loge
ExteriörbeskrivningLogen är en äldre tröskloge av timmer, som byggts till med mangelbod och nyare halmsvale av stolpkonstruktion under 1920-talet. Inkörsportar till logen byttes 1952. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lyckornas kvarn
HistorikLyckornas kvarn började som husbehovskvarn under Anfasteröd år 1814 och blev skattelagd 1817. Kvarnen drevs med ett underfallshjul och hade två par kvarnstenar. År 1845 köptes Anfasteröd av Andrew Macfie, far till grundaren av Lyckorna badort, Robert Macfie. Detta år byggdes nytt kvarnhus med fyra par kvarnstenar och här fanns också en benstamp. Ursprunget till den intilliggande, höga byggnaden är oklar. Förmodligen tillkom den efter det att Robert Macfie övertagit Anfasteröd efter sin far 1867. Genom åren har olika delar av denna byggnad använts som virkesupplag, hyvleri, frörenseri och mangelbod. 1942 byggdes kvarnen om till valskv… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikTvå sammanbyggda uthus. Västra uthuslängan är ett envånings korsvirkeshus av svarttjärat timmer och rött tegel under brutet tak och inrymmer vagnsskjul, visthus, förstuga, brygghus, mangelbod, ett litet kostall och avträde. Hönshuset, senare ändrat till drängkammare, har en gustaviansk blå/vit pottkakelugn. I övrigt är byggnaden mycket välbevarad. Södra uthuset byggdes i skiftesverk under 1800-talets senare del. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikNordöstra uthuset är byggt av gulputsat tegel, en våning högt under papptäckt sadeltak med takkupor. Huset, som inrymmer två kammare, brygghus, stall, mangelbod och tre avträden har uppförts under 1800-talets senare hälft, dock före 1872. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2001-04-02, Dnr 221-5206-99 Tidsprofil: 2001–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPrästgården. Mb typ salsbyggnad uppf 1854. F d mangelbod 1700-t (Elias Fries-museet) äldre bosthus samt jordkällare . Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Iskällare och mangelbod
21420000047700http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047700Bebyggelse - byggnadFALUN KOPPARBERGS-HEDEN 16:1 - husnr 9004Iskällare och mangelbodLän: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Kopparberg , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Kopparbergs församling15.600926691144563,60.665420194592606http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047700http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047700http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047700RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISTHUSET
HistorikVisthuset är uppfört av kalksten 1810. Det innehåller kött-, fisk- och mangelbod. Byggnaden har det typiskt sydgotländska utseendet, med låg höjd, putsade fasader samt flackt, flistäckt tak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-05-29. Dnr 221-3053-97 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBOD (K0047.213)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGELBODEN
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182. Den sydligaste delen av Östermur började beby… Tidsprofil: 161–182. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mönsterås kyrka
HistorikFrån mitten av 1700-talet hade befolkningen i Sverige ökat kraftigt. Denna utveckling fortsatte in på 1800-talet och gjorde att församlingarna blev allt större och det blev svårt att få rum i de äldre, ofta medeltida, kyrkorna. Denna trångboddhet förde under 1800-talet, med sig ett intensivt kyrkobyggande. Under 1700-talet sker även en förändring av synen på gudstjänsten och kyrkorummet. Prästen kom mer att ses som en pedagog som i samhällets tjänst upplyste medborgarna. Kyrkobyggnaden kom därför att i allt lägre grad uppfattas som en helig plats där sakramenten och Guds nåd utdelades och i allt högre grad som en sal där statsmakten,… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stenbockens hus
InteriörbeskrivningByggnaden uppfördes på traditionellt vis i trä med vasstak med tre rum och en förstuga i en våning. Södra rummet har mönstermålade väggar med tvärställda diagonaler i brunt och gult. I förstugan finns ett inbyggt skåp, troligen för kläder. Från förstugan nås även den oinredda vinden genom en brant trappa. Stora rummet mot norr har vitkalkade väggar och höga profilerade golvsocklar som målats i en mörkt grå kulör. Det omtalade taket har ett ståndsmässigt utförande lika plafondtak i slott från tiden men med kalkade brädor. Profilerade lister pryder den rektangulära takhöjningen. Längs väggarna är skåp och hyllor finurligt in… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.