SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “måleri”
Måleri
ByggnadsdelTrappa Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Måleri
ExteriörbeskrivningGott skick Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLERI
HistorikMåleri. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
K.0685:11 MÅLERIVERKSTADEN, FD TYGSTATIONEN I BODEN (TRÅNGFORSOMRÅDET)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORTUNA KYRKA
InteriörbeskrivningInträde sker normalt genom tornets vapenhus, som har kalkstensgolv, vitrappade väggar och tak av handhyvlad, idag omålad panel. På ömse sidor om passagen leder raka, breda trappor upp mot orgelläktaren och tornets övre våningar. Kyrkorummet är enskeppigt, täckt med tre stjärnvalv som troligen bemålades vid 1500-talets början av en okänd mästare. Valvmålningarna har aldrig varit överkalkade och är därför bevarade i ovanligt stor utsträckning. Mer fragmentariska är väggarnas målningar som skadats av överkalkningar, större putslagningar och ändrad fönsterindelning. Vid sidan av medeltida måleri finns på norra sidan rester av… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKERYDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören präglas främst av de framtagna kalkmålningarna på väggar och i valven. Den medeltida kyrkan valvslogs i början av 1500-talet och från samma tid eller något senare härrör kalkmålningarna. Dessa har tillskrivits Sven målare ifrån Jönköping som verkade i Mäster Amunds skola, generationen efter denne. Målningarna är välbevarade - i korets återges olika figurframställningar av bland annat olika helgon och evangelister. Långhusets målningar berättar längst i väster historien om jungfru Marias föräldrar och i öster återges olika scener ur skapelseberättelsen. Även på väggarna finns måleri men dessa har till största del… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVilla Kullen: stor villa från tidigt 1900-tal, måleriskt belägen på en liten kulle nära Drevviken i områdets södra del. Huset uppfört i en våning med inredd vind. Tomten har öppen trädgårdskaraktär, med stora ekar, berg i dagen. Grusad gång upp från norr, med trappor i granit med smidesräcken. Gång vid fasad i granitplattor. Norr om huset en mindre uteplats i markplan. Ned mot vattnet sluttar marken ganska brant. Huset uppfördes som bostad åt husmodern och prostinnan Anna Bolander, och fungerade sedan under en period som föreståndarens bostad. SOCKEL- fogad natursten, vit ej ursprunglig avtäckningsplåt. FASAD- gulmålad lig… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTrevånings lamellhus från slutet av 1920-talet. SOCKEL: Slät, grå. FASAD: Glasat spröjsat trapphus med omfattning av släta beigea rusticeringar. Över glasningen fins en rusticerad rosett. På gaveln mot syd finns ett beigt slätputsad lodrätt parti med rusticerad omfattning och med runda fönster. ENTRÉ/DÖRRAR: Ursprunglig brunmålad parport av trä med 4 rutor i varje dörrblad. Måleridekorerat överstycke. I souterrängvåningen sitter garageparportar av brunt trä, klädda med bruna skivor. FÖNSTER: Ursprungliga tvåluftsfönster av vitmålat trä. Släta putsomfattningar i bottenvåningen mot gårdssidan. Takkupor klädda i röd plåt. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFISKAREN 7 - År 1697 omtalas ett stenhus på tomten, vilket antas ingå i den nuvarande huvudbyggnaden. Vid sekelskiftet 1800 ägdes fastigheten av målaren Johan Mejholm, upphovsman till åtskilliga ännu bevarade interiörer samt i viss utsträckning kyrkligt måleri. Fastigheten betecknades vid denna tid Norderroten II:33 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett stenhus med tegeltak, samt en verkstad med brädtak. Tomtens nuvarande gränser fastställdes 1871 och boningshuset genomgick en ombyggnad strax därefter. År 1929 byggdes huset om till nuvarande volym och takform. Samtidigt revs ett äldre uthus i skiftes… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLamellhus i tre våningar och källare från 1952-54 kopplat till vinkelställda byggnader med överbyggda portiker. I källarvåning måleri med ingång genom bruneloxerad aluminiumdörr på östgaveln. SOCKEL- grå spritputs. FASADKULÖR- mot gård beige, i övrigt rödbrun. ENTRÉER/DÖRRAR- ursprungliga, brunmålade ekportar med sidoljus, ursprungliga trycken och sparkplåtar. Omfattningar av ljus konststen. Steg av granit. Två placerade i portiker. Ursprungliga balkongdörrar med glasad nedre del. FÖNSTER- ursprungliga vita enluftsfönster och tvåluftsfönster med förskjuten mittpost samt tvärspröjs. Små badrumsfönster med två lufter. Ljusa… Tidsprofil: 1952–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikFastigheten stod obebyggd från stadsbranden 1876 fram tills att möbelhandlaren Otto Werner bebyggde densamma under 1920-talets mitt. Arkitek var Folke Bensow. Huset stod inflyttningsklart under december månad 1926. Byggnaden innehöll då tre lägenheter samt möbelfirman Otto Werners försäljnings- och lagerlokaler. Huset inrymde även avdelningskontor för Göteborgs bank, (sedermera Götabanken, Nord banken och Nordea ), telegrafstation samt en fruktaffär. Byggmästare var Berglund & Widén, Uddevalla och för måleriet stod firma Sondell & Pettersson, Trollhättan. Tidsprofil: 1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningUrsprungligen fabriks- och lagerbyggnad för Arthur Du Rietz C:O A/B. Ombyggd till däckservice i början av 1970-talet. 1977 ombyggd till truckcentral. Vid inventering hösten 2008 fanns målerifirma i byggnaden. FASAD- Slätputsad, gul med vita linsener, tillbyggnad i korrugerad plåt. TAK- Papp Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EMANUELSKYRKAN
HistorikByggnadens anglosaxiskt inspirerade panelarkitektur är välarbetad och uttrycksfull och kontrasterar mot interiörens stramhet. Invändigt finner man ett traditionellt kyrkorum orienterat mot altaret på ett podium vid ena kortväggen. Innertaket är buret av två pelarrader och församlingens bänkar står på ömse sidor av mittgången. Kyrkans inre utförande präglades ursprungligen av stor enkelhet. Inre måleriarbeten utfördes efter hand som man fick ekonomisk möjlighet. Omkring 1930 genomfördes vissa förändringar men rummet har fortfarande en stram värdighet. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnadsåret. Undantag är dock entrépart… Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikFastigheten gränsar i norr till f.d. Dicksonska Folkbibliotekets tomt. Ritningarna till bostadshuset, fastställda 1898, kompletterades 1899 avseende murar och smidesstaket med grindar. Byggnaden uppfördes i tre våningar, det nordvästra gavelpartiet nedtrappades dock som anpassning till den något lägre biblioteksbyggnaden till två våningar med en takterrass mot norr för lägenheten i den anslutande byggnadsdelens tredje våning. Exteriören utformades enligt 1890-talets ideal med ett måleriskt formspråk genom medeltidsinspirerad mur- och detaljbehandling med kontrasterande material. Som fasadbeklädnad användes i sockeln grovhuggen granit… Tidsprofil: 2007–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Garage
ExteriörbeskrivningGaragebyggnad i en våning med plats för åtta bilar uppförd 1928/29 efter ritningar av N. R., eller N. L. Lundberg. Byggnaden har senare använts som både lager och måleriverkstad. 1944 tillkom portvaktshuset i sydöst. Här placerades stämpeluret, nya fabriksgrindar samt en markvåg för lastbilar. Byggnaden har förändrats, främst genom en ombyggnad 1960, då man inredde ett experimentlaboratorium i huset och garageportarna sattes igen. Vid inventeringstillfället hyrdes lokalen ut som replokal. STOMME- Sten SOCKEL- Putsad, grå FASAD- Spritputs och slätputs i grå avfärgning. Portvaktstillbyggnad i sydöst klädd i fasadtegel. ENTRÉ… Tidsprofil: 1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Garde kyrka
InteriörbeskrivningVäggar och valv i kyrkorummet Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristian putsade och vitkalkade. Koret och sakristian täcks av varsitt kupolliknande kryssvalv av kalkstensflis medan övriga utrymmen som nämnts har plana trätak. Av medeltida kalkmålningar finns förutom de unikt välbevarade 1100-talsmålningarna i tornbågen endast fragment av motsvarande måleri på långhusets väggar, samt rester av 1300-talsmåleri på korets väggar. Murverk Korets och långhusets murkrön är sedan 1960-talsrestaureringen förstärkta med balkar av armerad betong. Golv, bjälklag, trappor Golven är invändigt i kyrkorummet belagda… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUALÖVS KYRKA
HistorikKyrkan byggdes ursprungligen enligt romanskt mönster med långhus, ett lägre och smalare kor samt en halvrund absid. Det romanska måleriet som pryder triumfbågen visar en man och en kvinna i påkostade klädedräkter. I övre delen av triumfbågen håller ett helgon en banderoll med text på latin. Dess svenska översättning lyder DU UCITUS HAR PRYTT DENNA KYRKA MED MÅLNINGAR/FÖR DIN HUSTRUS HIALMSVITH SJÄL FÖR HOPP OM DET EVIGA LIVET. Sannolikt är det en donation till kyrkan till hustruns minne. Klädedräkterna som avbildats och det faktum att Ucitus hade resurser att få kyrkan dekorerad vittnar om att han och Hialmsvith tillhörde samhällseli… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAF ADOLFSKYRKAn
InteriörbeskrivningVapenhuset i väster har vitmålat valv och kalkstensgolv och är försett med en byst av Gustaf II Adolf. Glasade pardörrar leder in till sidoskeppet resp huvudskeppet. Kyrkorummet domineras av det mörka trätaket, som reser sig över huvudskeppet. Det har enstaka delar av den ursprungliga dekormålningen bevarad och dekorativt utformade konsolstöd av trä med avslutning i form av skulpterade huvuden i sten. Väggarna är putsade och numera vitmålade. Liksom taket var de ursprungligen försedda med dekorativt måleri av konstnären Agi Lindegren (1858-1927). De stora rosettfönstren med sina glasmålningar i kraftfulla färger är utförda… Tidsprofil: 1858–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄSTGIVARS, BARSTUGUBYGGNADEN
HistorikBarstugubyggnaden är i två våningar och har använts som festhus och till vardags som förvaringsutrymme. Byggnaden uppfördes omkring 1837 och är typisk för större bondgårdar i södra och centrala Hälsingland vid 1800-talets mitt. Byggnadsdelarna är dock till viss del äldre och det finns måleri med 1600-talskaraktär. Den inre inredningen och dekoreringen är typisk för en hälsingegård, men också unik. Typiskt är att alla rum utom ett förvaringsrum har inretts med välgjorda snickerier och målats dekorativt. Unikt är målningarnas karaktär och kvalitet och att de är så välbevarade.Den stora festsalen "Harstugan" är schablonmålad och har ett… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLWYLSKA PALATSET
HistorikByggnaden uppfördes 1893-98 som privatpalats för greve W. Von Hallvyl - en schweizisk adelsman, som 1864 flyttade till Sverige och genom giftermål kom i besittning av bland annat Ljusne och Woxna bruk. Palatset är en för industrialismens tid unik skapelse genom att inga kostnader skytts för att i varje enskild detalj nå högsta tänkbara kvalitet. Som arkitekt anlitades Isak Gustaf Clason. I byggnaden ryms dessutom unika samlingar av måleri och konsthantverk. Palatset testamenterades 1908 till Stockholms stad för att bevaras i orört skick. Det skänktes till svenska staten för att bli museum. Museet öppnades 1938. Förteckning över byggn… Tidsprofil: 1893–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammerdals kyrka
InteriörbeskrivningDe genomgripande renoveringsarbetena 1858-59 och 1923 som kommit att prägla kyrkans exteriör har också lämnat påtagliga spår i kyrkans innandöme. Hawerman lät vid ombyggnaden av yttertaket även täcka kyrkorummet med ett tunnvalv av smala bräder med en mittplafond inramad av en förkroppad list. Bänkinredningen byggdes om till i stort sett den utformning den har idag. Det konstnärliga programmet förnyades också med en ny altaruppsats av Johan Edler d.y med infattad altartavla i tidsenligt måleri. Den äldre rokokoaltaruppsatsen flyttades till norrväggen. Edlers farfars och namnes predikstol ändrades också något. Ivar Stål omg… Tidsprofil: 1858–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HISHULT KYRKA
Historik1901 Revs den gamla kyrkan 1902 17 oktober invigdes den nya kyrkan ritad av Adrian Petterson (Hishults kyrkor) Kyrkorgeln tillverkad av A Magnusson i Göteborg. En manual och nio stämmor. 1921 Tornspiran kläddes med kopparplåt (Hishults kyrkor) 1933 Kyrkan får tornur (Hishults kyrkor) 1932-34 Kyrkan får värmeledning (Hishults kyrkor) 1949-50 Interiör restaurering, Axel Forsén, Göteborg. (Bl.a. Elektrisk belysning installeras, altaruppsats, predikstol och dopfunt konserverades, montering av inredning från gamla kyrkan, igensättande av ett korfönster och övermålning av dekorativt måleri, ombyggnation av läktare och barriär för att tjäna… Tidsprofil: 1932–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälleberga kyrka
ExteriörbeskrivningDen nya kyrkan i Hälleberga som byggdes upp efter branden placerades på samma plats som den gamla. Eftersom inget av den gamla kyrkans timrade fasader gick att återanvända var man dock fri att tänka i nya banor. Arkitekt för den nya kyrkan blev Jerk Alton som också arbetat med återuppbyggnaden av Örsjö kyrka som stod klar 1976. Byggfirma var OG Ohlssons byggnads AB, Nybro och alla måleriarbeten utfördes av Nybro Måleri AB. Den grekiska korsplanen behölls men sidoarmarna i öster och väster fick lägre takhöjd och interiört var de inte fullt ut en del av långhuset. Man valde också att vrida riktningen i kyrkan så att koret pl… Tidsprofil: 1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset står fyra gamla gravhällar uppställda mot södra väggen. De hade tidigare sin plats i kyrkgolvet. Vapenhuset är välvt och har valvribbor med rester av medeltida måleri. Kyrkorummets väggar och valv är putsade och vitkalkade. Golvet av tegel är senast omlagt 1949-50. Valven är typiska senmedeltida ribbvalv av vilka särskilt korvalvet har ett rikt utbildat stjärnribbmönster. I porten mellan vapenhus och långhus finns en stor medeltida trädörr. Av brandskäl står den i dag permanent uppställd och i stället har ett nytt dörrparti med utåtgående trädörr satts dit. Mellan tornrummet och långhuset finns en spetsbågig ö… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Landsstatshus A
HistorikLandsstatshuset i Göteborg uppfördes 1923 vid Södra Hamngatan. Ritningarna var av arkitekten Sigge Cronstedt. Inre dekorativt måleri utfördes av konstnärerna Carl Wilhelmsson och Bengt Dimming. Huset ersatte ett äldre landsstatshus från 1734. Åren 1951 och 1959 gjordes inre ombyggnader. KÄLLA: Regeringsbeslut nr 10, 1993-03-18 Tidsprofil: 1993–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUSTHUS
HistorikEtt litet lusthus för de kungliga svanarna vid Drottningholms slott är ett av de mer udda inslagen i Statens fastighetsverks byggnadsbestånd. Åren 1999-2003 renoverades den lilla byggnaden och återfick sin forna glans efter år av förfall. Exempel på åtgärder är: den förmultnade träbassängen togs bort och ersattes med ett kar i betong, eldstaden flyttades, plåttaket har skrapats och målats om i grön kulör, en kopia av takkotten har tillverkats i kopparplåt som förgyllts med bladguld och måleriarbeten har utförts både in- och utvändigt. Kotten finns kvar i original men var för skadad för att kunna återanvändas. Svanarna flyttade ut på… Tidsprofil: 1999–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÄLDRUNGA KYRKA
HistorikMjäldrunga kyrka är en av sju bevarade medeltida absidkyrkor som uppförts i Västergötland före 1200-talets mitt. I väster finns ett timrat vapenhus troligen från 1845, ombyggt 1895, och i nordöst en sakristia från 1922 med pannrum under från 1938. Plantypen med absid istället för rakt avslutat kor var vanligast i Falbygden, Skara-Vara- och Vadsboslätterna, men uppfördes även här i norra Sjuhäradsbygden. Absidmotivet anses företräda en rikare och mer specifik arkitektonisk form, jämfört med andra samtida plantyper, och kopplas till en profan eller sakral makthavare. Kyrkor med denna plan försågs tidigt med måleri av internationell kla… Tidsprofil: Cirka 1201. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRMANNEBO KAPELL (ROMELANDA KAPELL)
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: NORRMANNEBO KAPELL uppfördes på privat initiativ och tillhörde fram till 1963 Romelanda kapellstiftelse. Det byggdes 1918-1919 efter ritningar av byggmästare Albin och Carl-Wilhelm Gustafsson från Borås. För det dekorativa måleriet inne i kyrkan svarade Theodor Wallström från Lödöse. Kyrkan uppfördes i en nationalromantiskt inspirerad stil (även med barockdrag), och med stora partier spånklädda på såväl takryttare som västgavel och tak. Takspånet byttes dock 1934 till tegel, några år tidigare (1930) hade takryttaren klätts med kopparplåt. Kapellet fick sin första orgel 1937, en or… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSSJÖ KYRKA (NÄSSJÖ STADSKYRKA)
HistorikVid invigningen och fram till 1926 användes i nya kyrkan det gamla altarkorset från gamla kyrkan, ett typiskt klassiserande enkelt kors med svepeduk hängande över sig. På grund av förseningen väntade man med att måla koret och detta färdigställdes istället under 1910. Konstnären Knut Lindblom i Stockholm gjorde ett för kyrkans stil passande nygotiskt måleri med tre änglar i helfigur ovanför de tre fönsteröppningarna. Nedre delen av väggarna i koret närmast golvet försågs med draperimålningar och triumfbågen försågs med en riklig dekor och en dekorbård med texten Kristus har älskat församlingen och utgifvit sig sjelf för henne. 1926 g… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESÖ KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är ljust och hållet i varma färgtoner. Koret är smalare än långhuset, och korgolvet är två trappsteg högre än långhusgolvet. Över den välvda koröppningen finns ett målat textband framför, med texten "SI GUDS LAMM, SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER". Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med kapprum och WC på sydsidan samt förråd och samlingsrum på norrsidan. Bemålningen i kyrkorummet härrör från den senaste renoveringen 1998-2000, då stora delar av det ursprungliga måleriet antingen skrapades fram och konserverades, eller rekonstruerades, Undantaget är taket, om ursprungligen… Tidsprofil: 1998–2000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.