SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “lur”
Lur
Lur är nature_reserve i Hässleholm i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2015. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277 Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurö skärgård
Lurö skärgård är nature_reserve i Lidköping, Säffle i Värmlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bubbarp/Lursjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LURS KYRKA
ExteriörbeskrivningLURS KYRKA, byggd i sen nyklassicistisk stil, består av långhus, fullbrett kor i öster, samt sakristian i en halvrund tillbyggnad vid östgaveln. Ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade med pilastrar i hörnen, avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, även den vit. Omfattningar kring fönster och portar och hörn är slätputsade. Västra långhusgavlarna är prydda med rundbågigt profilerade nischer, slätputsade och med granitbänkar, samt kors i relief ovanför. Väggarna avslutas uppåt med en profilerad slätputsad taklist, vit. Synliga men övermålade ankarjärn. Långhusets TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel.… Tidsprofil: 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lursjöns badplats, Hästveda
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Runnens fyr
HistorikRunnens fyr tronar på klippskäret ca 1000 m ost om Lurö Enskärs fyr. Fyrtornet är av stort kulturhistoriskt värde ett förnämligt prov på tidiga betongtorn i Vänern. Det 9,9 m höga tornet har sitt ursprungliga utseende in- och utvändigt helt i behåll, även i detaljer såsom de gjutjärnsspröjsade småfönstren. Lanterninen härstammar från Trädgårdsholmens fyr som blev nedlagd 1914 ungefär samtidigt som Runnen byggdes. Gasdriften ersattes 1989 med solpanel/batteridrift, varvid all fyrteknik skiftades, inklusive linsen. (Se även Lurö Enskärs fyr). KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. Tidsprofil: Cirka 1000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurebergen
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurgruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurgruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurgruvan 3
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurgruvan 4
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; W;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurö enskärs fyr
TakformTorntak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lurö Röskärs fyr
TakformLanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Brämöns fyr
HistorikÅr 1859 uppförs ett cylinderformat fyrtorn av tegel, cirka 15 meter högt, med en linsapparat av andra ordningen och tillhörande lanternin. För fyrpersonalen byggdes ett bostadshus. I oktober 1859 tändes fyren. 1887 ersattes rovoljelampan i fyren av en veklampa för fotogen. Samtidigt byggdes en fotogenbod. 1897 blev Brämön internationell signalstation och telefonväxel installerdes i fyrmästarens expeditionsrum. 1904-05 byggdes ett maskinhus, lurhuset kallat, för en mistlur med motor. 1909 installerades luxljus i fyren. 1920 utbyttes mistluren mot en maskindriven mistsiren för komprimerad luft. 1927 utbyttes mistsirenen mot en tyfon. 1… Tidsprofil: 1904–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ingvarsholmens fyr
Historik1948 tillkom den lilla ledfyren på Stora Ingvarsholmen, till hjälp för fartyg som ville in till ankringsplatsen vid Tvärvärpan. Den mycket enkla fyranläggningen en stolpe med liten plåtkur, lykta och skärmhållare är oförändrad sedan 1948, förutom att gasdriften ersatts med solpanel/batteridrift. Området kring Ingvarsholmarna är inte minst förknippat med den danska skonerten EBBAs förlisning i novemberstormen 1945. På Lurö uppfattade man nöd anropen men det var omöjligt att gå ut med båt till undsättning i ovädersnatten. Luröborna gick och lyste med lampor längs stranden hela natten och det höll modet uppe på den ende överlevande som… Tidsprofil: 1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Trädgårdsholmens f.d. fyr
HistorikVinden spelar fritt över bergskrevor, ljungtuvor och mossbevuxna hällar endast i holmens inre kurar krokvuxna tallar och lövträd. Norra Trädgårdsholmen av idag är en stilla plats med en karg och sällsam skönhet. Två husgrunder ytterst på varsin klippa i nordost och sydväst vittnar om den lilla fyrplatsen där det under 66 år bodde fyrvaktarfamiljer. Holmen strax sydost om Lurö blev fyrplats 1864. Nordöstra fyren var ett rödmålat, mycket litet fyrbostadshus med lykta på väggen enligt nybyggnadsritningen 1863. Det blev ombyggt 186970 och 1898 och senare avbildningar visar ett förvisso litet, men dock något större hus med fyrtorn på take… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikGårdshuset av timmer, delvis rödfärgat, delvis reveterat och vitkalkat, byggdes senast 1814, då det användes om förvaringsbod, senare som gästrum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Gårdshuset är uppfört i timmer i 1½plan och är delvis reveterat och vitputsat, delvis klätt med faluröd liggande fasspontpanel. Huset täcks av ett sadeltak med enkupigt tegel. Det är uppfört senast 1814, då det användes som bodbyggnad. Ovanpå bodarna fanns två inredda rum, som 18… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
HistorikLilla Stolan finns omnämnt i jordeboken 1649. Egendomen är intimt förknippat med kolmbrytningen vid 1900-talets början vilket skapat en speciell industrimiljö (se historik). När AB Kolm bildats 1909 beslöts uppföra bolagsbyggnaden som stod klar 1910. Byggnaden uppfördes med drag av nationalromantik med faluröd panel, småspröjsade fönster och tegeltak, med arkitekt H. Falkman, Stockholm, som upphovsman. Huset inrymde bolagets styrelserum, kontor och gruvfogdens bostad. Idag är huset gulmålat och har moderniserats under 1900-talet, men har ändå i stort kvar en ursprunglig. karaktär Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningNyare ekonomibyggnad/garage/hwc, uppförd ca 1985, i en våning. Sadeltak med tegeltäckning, tvåkupigt. Fasad av stående locklist avfärgad faluröd. Vita fönster, omfattningar, knutar och vindskivor. Dörrarna brunsvarta. Vilar på en betongplatta. Tidsprofil: Cirka 1985. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AKALLA STORGÅRDEN
ExteriörbeskrivningKarolinsk mangårdsbyggnad med valmtak och tresidig utbyggnad av salen mot söder. Förstukvist i norr. SOCKEL- naturstensgrund av fältsten. Delvis fogstruken. Ventilationsluckor av järn. Avtäckning av svart plåt och faluröd vattbräda. Mitt på söderväggen källardörr av tjärade bräder med äldre beslagning. Väster om förstukvisten brädlucka till utvändig källartrappa. FASAD- oprofilerade locklister. Breda bottnar. Faluröda knutlådor och vindskivor. ENTRÉER/DÖRRAR- förstukvist centralt på norrväggen. Cementgolv, vita stolpar med täljda hörn, konsoler med snickarglädje bär upp överbyggnad. Räcken av slät panel med vit överliggare… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.