SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “lina”
Lina
Lina är nature_reserve i Södertälje i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lina fjällurskog
Lina fjällurskog är nature_reserve i Gällivare i Norrbottens län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Linalinkka
Linalinkka är nature_reserve i Gällivare i Norrbottens län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1997. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ö. Saxarfjärden, Linanäsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lina Muorjevaara
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Agö fyr
Historik1860 uppfördes ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä, rödmålat, med vitmålad lanternin på taket, innehållande en omgående fyrapparat med tre försilvrade speglar. Fyren tändes den 10 september 1860. 1884 uppsattes en linapparat av fjärde ordningen i ett nytt torn av trä, byggt invid gamla husets gavel mot sjön. Tornet rutades av G. E. Höjer. Dessutom byggdes en förrådsbod. 1889 erhälls fyrplatsen en mistlur som drevs för hand. 1890 byggdes en bod för mistluren. 1916 byggdes ett mistmaskinhus och året efter installerades en motordriven mistlur, som tidigare användes på Eggegrund. 1933 byggdes ett elva meter högt betongtorn med rote… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Krikeuddens fyr
HistorikLedfyren som uppfördes på Krikeudden 1890 var av typen fyr- och uppassningshus, ritat av J. Höjer. Byggnaden innehöll vid tiden ett vaktrum och en linapparat av femte ordningen. 1913 installerades en AGA-apparat, men redan 1928 släktes fyren och ersattes av en ny ledfyr på Kyrkhällsudden. Det f.d. fyrhuset är idag i privat ägo. Enligt Dan Thunman, författaren till "Sveriges fyrplatser" är byggnaden en av landets bäst bevarade fyrhus av denna typ. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINA KYRKA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GOTSKA SANDÖNS FYR
HistorikDe bägge fyrtornen som uppfördes 1858-1859 byggdes på en plats med svåra grundläggningsförhållanden, med enbart sand att bygga på krävdes extra ansträgningar vid projekteringen. Nils Gustaf von Heidenstam lät pröva en metod med skruvpålar av järn som skrivades ned i sanden, vilka fungerade som grund för fyrtornen. Metoden hade under lång tid prövats i framför allt England och USA. Fyrarna utgjordes av en åttakantig skelettkonstruktion av järn, cirka 24 meter hög, som kläddes med brädor. Tornen, som innehöll linsapparater av tredje ordningen, målades till största delen röda medan de översta delarna liksom lanterninerna målades vita. I… Tidsprofil: 1858–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULTA KYRKA
InteriörbeskrivningHulta kyrka är en så kallad vandringskyrka, byggd av enkla material för att kunna demonteras och flyttas. En lätthet och nätthet i materialen samt ljus präglar interiören. Kyrkan ligger med nord-sydlinjen diagonalt över rummet och den är en treskeppig hallkyrka med ett sadeltak i nock över mittskeppet och lägre plana tak på sidoskeppen. Koret är smalare än långhuset och beläget i sydväst. En dörr söder om koret leder till de tillbyggda utrymmena och en dörr väster om koret leder till sakristian. En tambur/vapenhus finns mellan ytter- och innerport. Ljuset flödar in från ett stort gavelfönster i nordöst och smala fönsterban… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LULEÅ TINGSRÄTT, RÄTTSCENTRUM
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Byggnadskomplexet består av flera sammanfogade byggnadskroppar. Ryggraden utgörs av en långsträckt huskropp som löper i öst-västlig riktning utefter Skeppsbrogatan, och i vinkel från denna skjuter tre byggnadskroppar fram. I söder, mot busstorget bildas två gårdar varav den ena är upphöjd en våning och endast nås från byggnaden. I norr finns parkeringsplatser. Anläggningen är fem till sex våningar hög och har fasader täckta med målad trapetsprofilerad plåt, slät betong och tegel. Taket är platt och är delvis förhöjt med en takvåning. Huvudfasaden mot Skeppsbrogatan öp… Tidsprofil: 1997–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, PAJALA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Liksom i Haparanda har tingshuset i Pajala getts formen av en slägga, en plantyp som inte var ovanlig bland 1950-talets tingshus. I den ena huskroppen låg kansli och bostäder, i den andra tingssal och överläggningsrum samt rum för nämnd och parter. Tingshuset är byggt i två våningar med röda tegelfasader och tegeltäckt sadeltak. Tillbyggnaden från 1970-talet har platt tak och plåttäckta fasader. Tingshusets kvadratiska fönster saknar omfattningar men i murverket ovan överstycket på varje fönster löper en enkel tegelfris. Samtliga fönster har bågar och karmar i vitmåla… Tidsprofil: 1999–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Styggforsen 2
Styggforsen 2 ingår i naturreservatet Styggforsen och man kan tydligt se effekterna av det meteoritnedslag som skedde för ca 380 miljoner år sedan eftersom de sedimentära bergarterna står på högkant. Kanjoner och raviner, skapade av inlandsisens smältvatten, ger tillsammans med skogen området sin trollska karaktär. De berggrundsgeologiska värdena utgörs av sedimentära bergarter och kontakten mot det kristallina urberget, en granit som är 1,82–1,66 miljarder år gammal. Kontakten är en förkastning som bildades i samband med meteoritnedslaget. De sedimentära bergarterna består av (från äldst till yngst) märglig kalksten, lerskiffer och sandsten… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikTomten skapas efter den nya stadsplanen efter branden 1876. Änkefru Carolina Andersson tillbyter sig tomten mot hennes tidigare tomt nr 17. Tomten övergår efter hennes död samma år till Carolinas barn som säljer den år 1882 till fröken Katarina Andersson. 1885 säljs den vidare till sjöman Karl Anton Johannesson som säljer den vidare år 1893 till slaktaren Karl Johansson. Husen uppförs sannolikt under perioden 18851893, ett antagande som bygger på den markanta värdestegringen på fastigheten vid den efterföljande försäljningen. Tidsprofil: 1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÅTSMANSTORPET "HALLMANS"
HistorikTorpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård. Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en s… Tidsprofil: 1995–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CAROLINA REDIVIVA
HistorikPlaner på ett nytt universitetsbibliotek, som skulle ersätta Gustavianum hade funnits sedan 1780-talet. År 1778 revs det tidigare universitetshuset Academia Carolina, där man haft planer på att placera bibliotekets samlingar. Den biblioteksbyggnad som stod klar 1841 fick därför namnet Carolina Rediviva, "det återuppståndna Carolina". Bibliotekets slutliga plats, på Kronans mark i omedelbar närhet till Uppsala slott, bestämdes av Karl XIV Johan som både som person och monark var engagerad i uppförandet av biblioteket. Kungen höll den 2 juni 1834 en galamiddag i festsalen och detta tillfälle betraktas som Carolina Redivivas officiella… Tidsprofil: 1813–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drottninggatan 71
HistorikUppfört 1853 enligt ritningar av byggmästare A Krüger. Byggherre var kopparslagmästare J Trägårdh som också ägde grannhuset. Huset stannade i familjens ägo till 1930-talet. År 1916 grundförstärktes byggnaden. 1926 inreddes en butik en trappa upp. Stora eleganta skyltfönster togs upp både åt gatan och gården. Från 1930-talet har många olika firmor hållit till i huset, bl.a. Philips Radio AB, motorverkstäder och ett tryckeri. År 1964 flyttade Göteborgs Zoologiska AB in och hade bl.a. fågelinackordering på gården! Därefter övertogs lokalerna av olika reklam- och designfirmor samt ett galleri. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESKILSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans långsmala enskeppiga kyrkorum täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Koret med tresidig avslutning är förhöjt ett steg från långhuset. Golvet i koret och mittgång är lagt med kalksten medan bänkkvarteren har golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita, fönsterbågarna gråvita. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Västläktare som bärs upp av kolonner och med barriär figurativt målad av målarmästare Hans Georg Schüffner. Orgeln är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarad… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikKAPLANEN 8 - Tomtstrukturen och bebyggelsemönstret har till viss del förändrats genom tiderna. Kartan från 1697 visar att tomten då ingick, tillsammans med Kaplanen 1, 6, del av 7 samt 9, i en större tomt med nummer 60. Denna var då bebyggd med ett stenhus, stall, lada och gårdsrum. Sannolikt är att det omnämnda stenhuset idag utgörs av Kaplanen 6:s huvudbyggnad och att de medeltida byggnaderna på Kaplanen 8 redan då var ruiner och därför inte nämndes i förteckningen. Idag består fastighetens bebyggelse av fem hus, varav tre har medeltida ursprung. Fyra sammanbyggda huskroppar från medeltiden ligger i fastighetens nordöstra del, läng… Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRIDHEM
InteriörbeskrivningI rummet är timmerväggama putsade och målade i en ljusgul kulör. Strax under taket är ett horisontellt blommönster i gråblå färg målat. Som underlag för putsen fungerar ett kycklingnät på timmerväggen. Rummet har ett golv av 20 - 30 cm breda plankor, takets synliga rafter och kroppåsen är vitmålade, liksom brädtaket. I rummets ena hörn står en vitkalkad öppen spis. Tak- och golvlister saknas i byggnaden, liksom dörr- och fönsterfoder. Den nordvästra delen av byggnaden utgörs av avträdesdelen, som skiljs från husets rum genom en vägg. Väggens nedre del är timrad. På den timrade delen vilar en skiftesverksvägg. Från hammarba… Tidsprofil: 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAVIANUM
HistorikGUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ri… Tidsprofil: 1622–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lundby kapell
InteriörbeskrivningKyrksalen består av större delen av vindsvåningen. Utrymmet var tidigare spannmålsmagasin. Golvet är belagt med obehandlade breda golvplank som är spikade med handsmidd spik. Det branta sadeltaket är inklätt med vitlaserad ohyvlad panel. Takstolarna är målade i en mörkt blå kulör. Takstolarna är förstärkta med en sammanbindande enkel konstruktion som består av brunmålade träreglar. Timmer konstruktionen är synlig i gavelröstet som utgör korväggen i öster och mellanvägg mot trappan och sakristian. Två timmervarv är synliga på långsidorna. Timret är målat i en mörk rödbrun ton. I väster sitter murstocken som är putsad och vi… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MALINGSBO KYRKA (SANKTA ANNAS KAPELL)
InteriörbeskrivningKyrkorummet har brädfodrade väggar som är marmorerade. År 1776 fick de hittills råa tim-merväggarna beklädnad av dels träpanel och dels papptapeter. Samtidigt utsmyckades väg-garna med marmoreringar och schablonmålningar av målarmästare Svedberg. Av dessa ur-sprungliga målningar består utsmyckningen i korabsiden. På varje sida om koret har väggarna högt placerade blinda och runda fönster som bildar djupa nischer. Det är oklart om de ursprungligen har varit utförda som blinda fönster eller om nuva-rande förhållanden är följden av senare förändringar. På 1910-talet genomgick kyrkorummet en hård renovering. Innertaket höjdes… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÄLANDERSKA SKOLAN
HistorikSjälanderska skolan uppfördes 1877 efter ritningar av arkitekten Gustaf Sjöberg. Skolan var Gävles första privata skola och fick sitt namn efter Karolina Själander som med egna medel lät bygga den. Skolbyggnaden av tegel i två och en halv våningar fick i enlighet med den holländsk-tyska renässansstilen rikt artikulerade putsfasader med dekorativa gavelfält, ankarslutar och stuckornament. Fasaderna gjordes tegelimiterade med uppmålade vita fogar på tegelröd botten. I bottenvåningen inrymdes fyra butiker med tillhörande kontor och i övre våningen tio skolsalar. Vinden inreddes till två lägenheter. Fasadernas tegelimitation försvann i s… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UNIVERSITETSHUSET
HistorikUppsala universitets huvudbyggnad uppfördes 1878-87 efter en arkitekttävlan där arkitekt Herman Teodor Holmgren, en av Fredrik Wilhelm Scholanders mest kvalificerade elever, vunnit första priset. Den skulpturala utsmyckningen på huvudfasadens mittparti utfördes av Oscar Berg och Carl Johan Dyfverman. Dekorationsmålningar gjordes av Svante Tulin. Förhallen är en av den svenska 1800-talsarkitekturens förnämsta rumsskapelser och kröns av tre likformiga glaskupoler. Den halvcirkelformade aulan är byggnadens hjärta och rymde ursprungligen 2000 personer. Det finns många andra praktrum i byggnaden. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmär… Tidsprofil: 1878–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alinagruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Pb;. Gruvfält eller fältangivelse: Sveparfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Carolinagruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Baggbolsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karolinagruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Fe-sulphides;. Gruvfält eller fältangivelse: Kärrgruvan. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karolinagruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karolinagruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Cu;. Gruvfält eller fältangivelse: Västanforsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.