SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
17 träffar
för “lem 1”
Lem 1
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; sandstone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lemmeströtorp
Lemmeströtorp är nature_reserve i Svedala i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lemundtjärn, Edebäck
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lem 2
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; sandstone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lem 3
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; sandstone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lemansberget
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; migmatite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lemmossegruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Haborshyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lemmossegruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Haborshyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lemunda
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; sandstone;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningKontorsbyggnad i sju våningar med indragen teknikvåning. BOTTENVÅNING- Glasad bottenvåning med sockel och partier klädda med rosa älvdalssandsten lika PK-huset. FASAD- Fasaden är klädd med plattor av beige Lemundasten. ENTRÉER/DÖRRAR- glasat entréparti. FÖNSTER- fönsterband med enbågiga fönster placerade om fyra. Fönsteromfattningar av rostfritt stål. TAK- Taket är platt belagt med singel. Teknikvåningens tak är välvt och klätt med rostfri plåt. FÖRÄNDRINGAR- bottenvåningen har förändrats vid ett flertal tillfällen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Högåsplatsen 4
HistorikByggnaden uppfördes 1915 efter ritningar av arkitekt Ernst Torulf. Byggherre var för Juristen J.C. Lembke. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEMNHULTS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Absid - Polygonal, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lemongrundets fyr
TakformLanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekeberga kyrka
HistorikPå Ekeberga kyrkogård, hundratalet meter sydväst om den nuvarande kyrkan, stod tidigare en träkyrka från slutet av 1100-talet eller 1200-talets början. Det var troligen en stavkyrka lik Granhults kyrka, men mycket knapphändiga uppgifter finns att tillgå. Den gamla kyrkan ansågs för trång redan i mitten av 1700-talet. 1754 skrev kyrkoherde N. M. Grönqvist till Växjö domkapitel: Ekeberga kyrka, av början ganska liten byggd, är numera, sedan Kosta glasbruk kommit till, alldeles otillräcklig så att en stor del av dem som komma att Höra Guds ord ej få rum i kyrkan utan måste stå ute på kyrkogården, vilket giver anledning till stort oskick… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENBERGA KYRKA
HistorikDendrokronologiskt prov på takstolen ger vid handen att långhus och kor uppförts under 1330-talet. Ursprungligen var takstolen öppen och huvudingången förlagd till sydväst. Vid något tillfälle under medeltiden försågs väggarna med figurmålningar och ett altarskåp införskaffades. Sakristian är med all säkerhet också medeltida, men det är oklart om den rests samtidigt som koret. De högt sittande fönstren på kyrkan vidgades 1724 och fick vinkelbrutna krön. 1735 byggdes läktare som dekorerades året efter av Anders Boldt från Myresjö. Efter att klockstapeln brunnit ned så byggdes 1762 ett stentorn vid långhusgaveln. Byggmästare var Eric E… Tidsprofil: 1822–1829. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA SOLBERG KYRKA
HistorikEn träkyrka uppfördes under medeltiden, den byggdes strax sydväst om den nuvarande kyrkobyggnaden. Den medeltida dopfunten av sandsten finns fortfarande bevarad. I övrigt är litet känns om den tidigkristna historien. År 1687 gjordes en ombyggnad i kyrkan då en läktare uppfördes, några år senare införskaffades ett nytt altarskåp som enligt uppgift skall varit tillverkat av kyrkomålaren och skulptören Colombus. Ett invändigt dekorationsmåleri utfördes 1720 av målare Brackwagen från Växjö, efter det finns inte mycket skrivet om kyrkan men dess underhåll synes blivit eftersatt då diskussioner rörande en ny kyrkobyggnad växer sig allt sta… Tidsprofil: 1832–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Trädgårdsholmens f.d. fyr
HistorikVinden spelar fritt över bergskrevor, ljungtuvor och mossbevuxna hällar endast i holmens inre kurar krokvuxna tallar och lövträd. Norra Trädgårdsholmen av idag är en stilla plats med en karg och sällsam skönhet. Två husgrunder ytterst på varsin klippa i nordost och sydväst vittnar om den lilla fyrplatsen där det under 66 år bodde fyrvaktarfamiljer. Holmen strax sydost om Lurö blev fyrplats 1864. Nordöstra fyren var ett rödmålat, mycket litet fyrbostadshus med lykta på väggen enligt nybyggnadsritningen 1863. Det blev ombyggt 186970 och 1898 och senare avbildningar visar ett förvisso litet, men dock något större hus med fyrtorn på take… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.