SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
11 träffar
för “lau kyrka”
Lau kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummets och sakristians väggar och valv är putsade och avfärgade. I den igenmurade tornbågen finns muralmålningar, dels en ornamental fris från 1250-talet och dels en figurativ målning föreställande Kristus som världsdomare och samtidigt en nådastolsframställning. Genom en inskription är målningen daterad till 1520. Långhuset täcks av nio romanska kryssvalv och koret täcks av sex gotländska kupolartade kryssvalv, valven bärs upp av åtta kolonner. Nischer finns i korets väggar: en i norr, två i öster samt en piscinanisch i söder. I den sistnämnda väggen finns dessutom en valvbåge med kolonnetter av oljad, röd kalksten.… Tidsprofil: 1250-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLBY KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ExteriörbeskrivningSamtliga delar av kyrkan har spritputsade och kalkvittade fasader. Den medeltida, romanska, kyrkan representeras av långhusets västra del. Dess västra gavelsida kan vara bevarad upp till murkrönet av långsidorna medan gaveln däröver är samtida med det nuvarande tornet. Långhusets östra tredjedel utgör 1500-talets östförlängning. Murverket till den romanska delen består av fint tuktade kalkstensblock, synligt från långhusvinden. Nedtill på murarna skall enligt äldre beskrivningar ha funnits en skråkantad sockel. Denna är inte synlig längre, kanske dold under nuvarande marknivå, men en skråkantssockel syns inifrån gravkoret… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIVARPS KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ByggnadsdelKor - Smalare, Absid - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Kor - Öster, Absid - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Korsarm, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALKENBERGS GAMLA KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
ExteriörbeskrivningGott skick Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LAURENTII KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristia… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 383, Lau kyrka
FöremålsbeskrivningGravhäll med sekundär runinskrift Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 384, Lau kyrka
HäradBurs ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög Fv1966;102, Sankt Laurentius kyrka
MaterialbeskrivningGranit Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Viklau kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, långhus samt kor med en sakristia i form av en förlängning åt öster. F.d. pannrum i ett källarutrymme under koret. Ytterväggar, murverk och fasader Byggnaden är uppförd av grå kalksten. Långhusets fasader består av fint huggna stenar av varierande storlek, tornets fasadstenar är tuktade. Långhusets övre del är förhöjd och vilket markeras genom att den delen är putsad. Korets och sakristians fasader är putsade och vitkalkade medan långhusets och tornets fasader står oputsade. Hela kyrkan omges av skråkantade socklar i varierande höjd. Tornhuv och yttertak Den åttakant… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 133, Viklau kyrka
PlaceringVid västra stigluckan. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 386, Viklau kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.