SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN

Hitta ett samband.

Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.

Nollställ

SÖKRESULTAT

30 träffar

för “ladugården”

2838 ms · källspårbar projektion
Kunskapsnoder 30
01
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugården med höloft uppfördes 1907. Fram till 1950-talet hade man här mjölkkor, därefter svin. En period på 1960-1970-talen hade man nötdjur för köttproduktion innan man åter övergick till svin 1975. 1976 byggdes det nya stora svinhuset, därefter började man samla äldre jordbruksredskap i ladugården som nu har karaktären av museum. Sydvästra delen av ladugården består av en panelklädd stolpkonstruktion på en gjuten grund. Ursprungligen fanns här en körport för ilastning av foder och en hissanordning för att lyfta upp hölass till hörännet (höloftet). 1979 byggdes portarna igen och denna del användes i svinproduktionen som stall för… Tidsprofil: 1960–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
02
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikByggnaden uppfördes 1903 efter att en kraftig storm förstört dess föregångare. Den nya ladugården uppfördes som en mönsteranläggning som vid tillkomsttiden ansågs vara en av Europas modernaste. Den östra delen nyttjades för hästar medan den västra nyttjades för nötkreatur. Under 1960-talet nyttjades ladugården för svinuppfödning. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
03
Plats

Ladugården

ExteriörbeskrivningLadugården från 1800 talets andra hälft är gårdens största byggnad och under dess tak rymdes mycket. Byggnaden är timrad i båda ändarna för att ge djuren ett ombonat klimat. I den södra änden stod kor och i det norra var det stall. I mitten låg logen och ladorna där säden tröskades och allt hö förvarades. Där består väggarna av resvirke. Utvändigt är hela ladugården klädd med stående lockpanel och målad med faluröd slamfärg. Taket är täckt med vass. Interiören är anpassad till föreningens verksamhet. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
04
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikDen säregna ladugården tillhör öns största och är påfallande lik Kattlunds medeltida ladugård. Byggnaden är uppförd i två omgångar, troligen under 1700- talet eller 1800-talets början. Den ter sig mycket ålderdomlig med sina två våningar höga och slutna, fönsterlösa murar. Den innehåller lada, flera fähus och foderloft. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-08-14. Dnr 221-206-99 Tidsprofil: 2000–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
05
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugården är, tillsammans med magasinet, de yngsta byggnaderna på gården och troligen uppförda under 1900-talets första årtionde. Ladugården är, i förhållande till storleken på gårdens ägor vid tillkomsttiden, ovanligt stor. Spiltor och bås för hästar och kor är helt intakta. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-3041-1999 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
06
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikDen stora vinkelbyggda ladugården i sten under plåt- och spåntak är byggd i olika omgångar under 1700- och 1800-talen och innehåller en mängd funktioner. Ett tröskhus är tillfogat på dess baksida. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-142-85 Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
07
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugården har putsad och vitavfärgad kalkstensstomme under faltäckt sadeltak. Den är indelad i lada och fähus, vilka i sin tur är uppdelade för olika funktioner, såsom loge och bås respektive lammhus och spiltor m.m. Ladugården var nära på raserad när den restaurerades och återuppbyggdes omkring år 1994. Detta lyckades med hjälp av stora ideella insatser, insamlade medel m.m. genom Lärbro Hembygdsförenings försorg. Fastighetsägaren bistod med material och en stor arbetsinsats. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring (Reviderat beslut), Länsstyrelsen Gotlands län, 2003-05-21. Dnr 432-3317-02 Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
08
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugården med portlider är en av öns största ekonomibyggnader i sten från 1700-talet och den största med bevarad brant resning från agtakstiden, numera spåntäckt. Byggnadens utsida och gavlar är slutna, så när som på ett par gödseldörrar och gavlarnas vindögon. Långsidan mot storgården har ett flertal öppningar, samt på 1800-talets andra hälft upptagna fönster i nyromansk utformning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2003-04-04. Dnr 432-891-01 Tidsprofil: 2003–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
09
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugården ersatte på 1860-talet de äldre fähusen som utgjorde vinklar mot stall- och loglängan. I byggnaden fanns också foderlada och höskulle som hembygdsföreningen byggt om till utställningslokaler. Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
10
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugården är uppförd av sandsten och försedd med agtak. KÄLLA: Föreningen Gotlands Fornvänners fastigheter. Ur: Gotländskt arkiv, 1966. Tidsprofil: 1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
11
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugårdens norra del uppfördes under medeltid. Den tillbyggdes ca 1835 och erhöll sitt nuvarande utseende 1879, då tillbyggnaden höjdes. På den medeltida delens långsidor finns utskjutande konsolstenar vilka möjligen fungerat som stöd för ett agtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-26. Dnr 221-2077-98 Tidsprofil: 1999–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
12
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikLadugården är uppförd av putsad kalksten under plåttäckt sadeltak och är troligen samtida med huvudbyggnaden, uppförd under 1700-talets senare hälft. Vid byggnadens södra gavel finns en vidbyggd likvagnsbod i resvirke, uppförd 1936. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2001-08-31, Dnr 221-645-00 Tidsprofil: 2001–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
13
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikGodsmagasinet är uppfört samtidigt som stationshuset, 1878, av trä under spåntak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-786-81 Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
14
Plats

Ladugården

ExteriörbeskrivningLadugården är till fullo uppförd i sydsvensk knuttimringsteknik Fasaden är rödfärgad och består av 12 varv timmer varav den västra delen är brädfodrad. Byggnadens två rum avdelas av en vägg som är timrad mot långsidorna men består av brädor i byggnadens mitt. Byggnaden har saxade sparrar som troligen utvecklades tidigt i Blekinge. Dessa byggnadsdetaljer är idag ovanliga men har varit typiska kännetecken för den blekingska byggnadskulturen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
15
Plats

LADUGÅRDEN

HistorikFägården domineras av stenladugården som uppfördes 1771. Den har ursprungligen varit försedd med agtak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesbeslut, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-03-08. Dnr 221-2313-98 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
16
Plats

Ladugården

21420000051248http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051248Bebyggelse - byggnadNYKÖPING NYNÄS S:1 - husnr 9002LadugårdenLän: Södermanland, Kommun: Nyköping, Landskap: Södermanland, Socken: Bälinge , Stift: Strängnäs stift, Församling: Tystbergabygdens församling17.36260343610468,58.808867483944894http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051248http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051248http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051248RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
17
Plats

LADUGÅRDEN

21000001006800http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001006800Bebyggelse - byggnadLJUSDAL STENE 9:1 - husnr 20LADUGÅRDENLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församlingNybyggnadsår: 1862 - 186216.18783856927329,61.70880925084816http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001006800http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001006800http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001006800RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
18
Plats

LADUGÅRDEN

21000001581017http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001581017Bebyggelse - byggnadNORA GRECKSSTADRA 2:1 - husnr 12LADUGÅRDENLän: Örebro, Kommun: Nora, Landskap: Västmanland, Socken: Nora , Stift: Västerås stift, Församling: Nora bergslagsförsamlingNybyggnadsår: 1870 - 187914.739358446817157,59.56207159925036http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001581017http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001581017http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001581017RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
19
Plats

Ladugården

ExteriörbeskrivningLadugården har byggts om och till i flera omgångar och därtill ändrat funktion till häststall, varför byggnaden idag förlorat mycket av sitt ursprungliga uttryck. Några detaljer från den ursprungliga byggnaden, såsom fönsterutformningar och spröjsar, finns dock kvar. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
20
Plats

LADUGÅRDEN

Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
21
Plats

LADUGÅRDEN

Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
22
Plats

Ladugården

TakformSadeltak - Med dubbla fall Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
23
Plats

storegården, ladugården

HistorikBergs-Esbjörntorp 1:14 Storegården Denna Storegården ligger i anslutning till den ursprungliga bytomten men är den enda av gårdarna I Esbjörntorp som är belägen på östra sidan av Gamla Mariestadsvägen. De faluröda gårdsbyggnaderna utgör en samlad helhet. Den enskilda gårdsbyggnad som är av störst intresse är dock den stora vinkelbyggda ladugården från 1871 som har fähus och stallänga i kalk- och sandsten samt länga med loge, lada, bodar m.m. i trä. Ladugården är uppförd i en sluttning och har haft gödselstaden placerad under byggnaden, ovanligt i dessa trakter. Både vad gäller byggnadsteknik och agrarhistoria är ladugården av mycket… Tidsprofil: 1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
24
Plats

NYA LADUGÅRDEN

HistorikDen nya ladugården är byggd i två etapper 1923 och 1934. Markvåningen är byggd i cementsten, medan skullen består av regelverk med rödfärgad locklistpanel. Ladugården ansluter väl till den äldre gårdsmiljön. Källa: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-05-08, Dnr 221-3636-90 Tidsprofil: 1992–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
25
Plats

Ladugård

HistorikLadugård, som hört till det nordligaste av soldattorpen i området, Noltorp. , Ladugård, som hört till det nordligaste av soldattorpen i området, Noltorp. Bostadshuset låg på andra sidan av grusvägen, men är borta sedan länge. På platsen för bostadshuset finns ett förfallet uthus. Den nuvarande ladugården har ersatt den ursprungliga ladugården, som enligt den ekonomiska kartan från 1877-82 låg med långsidan mot grusvägen. Faluröd panel resp. timmerstomme och plåttäckt tak. Verkar miljöskapande genom att ladugården sluter miljön mot norr. Noltorp var ursprungligen soldattorp N:o 61 vid Kåkinds Kompani på Västgöta Regemente och hörde ti… Tidsprofil: 1877–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
26
Plats

Ladugård

ExteriörbeskrivningI ladugården ingår timrade delar från 1800-talet, som byggdes till i början av 1900-talet med moderna djurstallar. Under ladugården finns rester av ett linberedningsverk som fanns intakt fram till 1950-talet. Där fanns både stamp och svärmar. Det har även funnits en vandring till tröskverket och tröskbulten finns kvar. Det fanns kor i ladugården in på 1980-talet. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
27
Plats

LADUGÅRDEN MED TRÖSKHUS

HistorikDen 45 m långa ladugården i sten under plåttak uppfördes 1896 och delas i två delar genom ett portlider. Den innehåller olika fähus i den norra delen och lada i den södra. Ett tröskhus är tillfogat ladan och ett magasin står i norra hörnet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1995-04-03. Dnr 221-200-95 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
28
Plats

LADUGÅRDEN MED TRÖSKHUS

HistorikLadugården i sten med slevad puts under tak av pannplåt, tidigare spån, härstammar troligen från 1880-talet. På baksidan finns en kraftig ramp så man kan köra direkt upp på foderloftet. Ladugården innehåller en fähusdel och en laddel. Bakom ladan står ett tröskhus. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-204-99 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
29
Plats

LADUGÅRDEN MED VINKELBYGGNADER (4)

HistorikDen stora ladugården är i sin nuvarande skepnad från 1873, men innehåller äldre delar vilka infogats i byggnadskroppen. Intressant är blandningen av bulteknik och sten och den tydliga skillnaden i detaljutförande på fram- och baksida. Framsidan uppvisar en storstilad nordgotländsk karaktär med en mängd rundbågiga fönsteröppningar, medan baksidan är en blandning mellan sten och bular. Vänstra vinkellängan är helt uppförd i bulteknik. På baksidan har det stått ett tröskhus. Hela komplexet täcks av spåntak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av fastigheten Sigsarve 1:7 i Hangvar, Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-03-15. Dn… Tidsprofil: 1999–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
30
Plats

NORRA LADUGÅRDEN

HistorikByggnaden är uppförd någon gång mellan åren 1743 -1767. 1743 fanns enligt källorna bara Fridhem men på Storskifteskartan från 1767 är båda ladugårdarna inritade. I 1857 års skifteshandlingar omnämns byggnaden "stall och vagnbod" och befanns vara "i någorlunda skick". Den var 14 ½ alnar lång, 9 ¾ bred och 4 alnar hög och hade halmtak. Stallet var då avsett för oxar. Byggnadsvårds åtgärder: I slutet av 1970-talet ersattes enstaka skadade stockar i timmerstommens nedre delar av nytt virke. 1997 lades vasstaken om. Källor: Ulf Larsson "Norra och södra ladugården, Renovering av vasstak 1997" Byggnadshistorisk rapport 2003:17, Västergötlan… Tidsprofil: 1743–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.