SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “lomma kyrka”
LOMMA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak, Spira Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOMMARYDS KYRKA
TakformSadeltak, Spira, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLÄDIE KYRKA
Historiknull, Flädie kyrka är uppförd 1888 på platsen för sockens medeltida kyrka. För ritningarna svarade ingenjör August Waldemar Lundberg. En större restaurering gjordes 1956 under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Den omfattade i huvudsak nytt vattenburet värmesystem, indragning av vatten, ändring av bänkinredning, källare under kor, ombyggnad av orgelläktare och omläggning av golv. Underhållsplan för Flädie kyrka 2009-09-28, Restaurator, Malmö Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982 Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Projektr… Tidsprofil: 2009–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄBY KYRKA
ExteriörbeskrivningSäby kyrka är en medeltida långhuskyrka som under 1700-talet utökades till en korskyrka, med korsarmar i norr och söder. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med kor i öster och torn med vapenhus i väster. I söder finns även två gravkor, tillbyggt i vinkeln mellan långhus och korsarm respektive på korets södra sida. Kyrkan är putsad och vitkalkad och vilar på en svart putsad och avsatt sockel. Taket är ett brant sadeltak lagt med tjärat kyrkspån, det östra koret undantaget som är lagt med skivtäckt kopparplåt. Tornet är säreget utformat efter förebild från Erik Dahlbergs torn på Kristine kyrka i Jönköping med fyra s… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gessie kyrka
HistorikDen nuvarande nygotiska kyrkan från 1888 föregicks av en typiskt romansk kyrka från omkring 1100-talet med tvåkvadratiskt långhus och lägre kor med rundad absid. Kyrkan byggdes senare till med torn i väster, vapenhus mot söder och sakristia mot norr. Sista tillbyggnaden var från mitten av 1800-talet då man byggde ett nytt vapenhus väster om tornet istället för vapenhuset mot söder. Kyrkan valvslogs under 13-1400-talet och försågs med kalkmålningar av en rad helgon. G Karlin, Kulturen i Lunds grundare, dokumenterade kyrkan före rivningen och avbildade målningarna. Vid biskopsvisitationen 1879 och 1882 ansågs medeltidskyrkan vara tillr… Tidsprofil: 1836–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÄRESJÖ KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkobyggnaden har med största sannolikhet föregåtts av en träkyrka, som byggdes i början av 1100-talet. Den ersattes redan i mitten av 1100-talet av den nuvarande kyrkobyggnaden, som är uppförd i välhuggen kvader av köpingesandsten. Den är kalkhaltig, även kallad lyckåsmärgel och förekommer endast i Fyledalen i Sjöbo kommun. Murverket mellan kor och långhus indikerar att byggnationen kan ha tagit hänsyn till en befintlig träbyggnad. I den befintliga takkonstruktionen finns återanvänt virke, som är dendrokronologist, d v s årsringsdaterat, till tiden runt 1007 samt 1028, vilket har satts i samband med den tidigare träky… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borgeby kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan är enskeppig. Långhus och kor har kryssvalv med enkla ribbor. Golvet är i rött, gult och grått tegel och mönsterlagt. I bänkkvarteren är det trägolv. Bänkarna är uppdelade i två kvarter och åtskilda av mittgången. Utrymmet bakom altaret utgjorde tidigare sakristia. Läktare med genombruten rundbågig läktarbarriär finns i väster. Läktaren har läktarunderbyggnad som rymmer två rum, sakristia och vaktmästarrum. Kyrkans fasta inredning och inventarier Altaret är i trä och vitmålat. Det tillkom på 1850-talet och fick sin nuvarande utformning vid 1870-talets ombyggnad. Altarskivan är av trä. Altaruppsats utgörs av en altar… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FJELIE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans äldre murverk är uppbyggt av kvaderhuggen sandsten. I tornet finns även marksten och till viss del flintsten medan korsarmarna är i tegel och marksten. Tornets ljudöppningar, som finns i alla väderstreck, är kopplade och rundbågade med kolonnett och huggna kapitäl. De små muröppningarna vid tornets takfot anses ha en koppling till en tidig anglosaxisk influens. Tornet avlutas upptill av tinnar på hörnen och på gavelspetsarna. Kyrkan har vit, spritputsad fasad. Taken är täckta av blyplåt, frånsett korsarmarna som har rött enkupigt lertegel. Fönsterbågarna är i lackbehandlad ek med spröjsar. Fönster i torn och absid… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HISHULT KYRKA
Historik1901 Revs den gamla kyrkan 1902 17 oktober invigdes den nya kyrkan ritad av Adrian Petterson (Hishults kyrkor) Kyrkorgeln tillverkad av A Magnusson i Göteborg. En manual och nio stämmor. 1921 Tornspiran kläddes med kopparplåt (Hishults kyrkor) 1933 Kyrkan får tornur (Hishults kyrkor) 1932-34 Kyrkan får värmeledning (Hishults kyrkor) 1949-50 Interiör restaurering, Axel Forsén, Göteborg. (Bl.a. Elektrisk belysning installeras, altaruppsats, predikstol och dopfunt konserverades, montering av inredning från gamla kyrkan, igensättande av ett korfönster och övermålning av dekorativt måleri, ombyggnation av läktare och barriär för att tjäna… Tidsprofil: 1932–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 319, Flädie kyrka
MaterialbeskrivningSten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR Fv1990;30, Fjelie kyrka
FöremålsbeskrivningKvadersten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULLARYD TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På en liten höjd i byn Hullaryd ligger Norra Vedbo härads forna tinghus. Det är en faluröd envåningsbyggnad klädd med locklistpanel. Huset är byggt i suterräng och mot trädgården vilar det på en hög stensockel. Huvudentrén, som utgörs av dubbla spegeldörrar med överljus, är förlagd till frontfasadens mitt och nås via en fyrkantig stentrappa. Utmed takfoten löper en bred vitmålad gesims och det höga valmade sadeltaket är täckt med tegel. Huset är sju fönsteraxlar brett och tre djupt. Mot ena gaveln finns dels en liten putsad tillbyggnad som kan ha utgjort arkiv, dels e… Tidsprofil: 1998–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergakyrkan
InteriörbeskrivningKyrkan är enskeppig. Kyrkorummet är orienterat i öst-västlig riktning med kor i öster. Takstolen är öppen. Gavelröstena är försedda med ett högt, smalt fönster. Rummet präglas av rustika material med träkubb på golv, panelklätt innertak och vitputsade väggar. Interiören och inredningen är väl sammanhållna. Inredning är i brunbetsad furu och till stor del flyttbar. Bänkarna är fristående och uppdelad i två kvarter, åtskilda av mittgången. I väster finns orgeln. Vapenhus och sakristia finns på den södra långsidan. Bergagården inrymmer förutom en stor församlingssal, Stora Bergasalen, expedition, kontorsrum och ungdomslokaler… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.