SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “kulla”
Kulla
Kulla är nature_reserve i Vetlanda i Jönköpings län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSLAGS-KULLA KYRKA
HistorikRoslags-Kulla kyrka är uppförd under åren 170506 av timmer i en korsplan med centraltorn över korsmitten. Byggnadstypen har få motsvarigheter i Sverige. Möjligen kan en förebild sökas i arkitekten Jean de la Vallés barockkyrka Katarina kyrka, uppförd under 1600-talets mitt. I Finland var byggnadstypen vanligare. Stilistiskt återfinns även influenser i holländska barockkyrkor med centralplan. Roslags-Kulla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet varit helt behärskad av herrgårdar, Östanå huvudsakligen. Östanå… Tidsprofil: 1600-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backstugan Kulla
ExteriörbeskrivningDen så kallade backstugan Kulla fick sitt utseende i början av 1900-talet men är sannolikt uppförd redan 1860 vilket en dendrokronologisk undersökning visat. Tidigare var huset spånbeklätt och hade utanpåliggande knutskallar vilket fortfarande kan ses i den tillbyggda snickarboden. 1913 styckades Kulla av från Nyckleby Nedergård och fick en egen tomt. Vid detta tillfälle var stugan förmodligen klädd med omålad eller falufärgad spån som nu fick vika för den panel som finns på fasaden. Eventuellt kom även farstun till då? Den vita färgen kom sannolikt först på senare delen av 1940 talet. Vatten, avlopp och el finns inte indr… Tidsprofil: 2010–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullakvarnen
HistorikKvarnen ska enligt uppgift från hembygdsföreningen varit i bruk in på 1930-talet och då malt havre. Kvarnen kallas även Kullakvarnen och är den sista kvarnen i ordningen, sett uppströms ifrån. Den nuvarande kvarnbyggnaden har ursprungligen legat längre upp i bäcken, där den då utgjorde kvarn nr. 7 sett uppströms ifrån. Ruinerna från grund och intagskanal på den ursprungliga kvarnplatsen finns fortfarande kvar. Kvarnbyggnaden flyttades till sitt nuvarande läge 1854 av en Anders Nilsson, enligt uppgift från inventeringen. Då ska den även ha byggts om. I kvarnväggen finns årtalet 1853 och initialerna ANS inristade. Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullarnesmedjan
HistorikSmedjan är ett så kallat gjuthus, det vill säga byggd med en gjutteknik där man i gjutformar av trä varvar kalkbruk med natursten och får en eldbeständig och virkesbesparande väggkonstruktion. Gjuttekniken var vanlig i ladugårdar, uthus, smedjor och andra ekonomibyggnader. Denna byggnadsteknik introducerades under 1830-talet och fick sitt genombrott på 1850-talet, med undantag för en period på 1760- och 1770-talet då gjuthus uppfördes i Falun. Detta talar för att byggnaden inte är fullt så gammal, enligt uppgift uppförd under början av 1800-talet eller möjligen i slutet av 1700- talet, som det finns uppgifter om. I Kullarnesmedjan ha… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullens fyr
Historik1560 lät danskarna uppföra en vippfyr på Kullaberget, som då tillhörde Danmark. Därefter har det på platsen funnits olika fyrar med såväl ljuslanternin som öppen ved- och stenkolseld. 1750 tändes en nybyggd fyr som bestod av ett runt stentorn med öppen stenkolseld som var sammanbyggt med ett kolhus. 1792 byggdes torntoppen om enligt Polheimers princip med dragkanaler till stenkolselden (den första i Sverige). 1817 försågs fyren med en lanternin (den första täckta stenkolsfyren i Sverige). Under 1840-talet bedömdes tornet vara i så dåligt skick att en ny fyrbyggnad behövdes. 1843 byggdes ett cylinderfomat torn av tegel med puts med et… Tidsprofil: 1842–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla Gunnarstorp (1:21)
Kulla Gunnarstorp (1:21) är nature_reserve i Helsingborg i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1982. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla Gunnarstorps naturreservat
Kulla Gunnarstorps naturreservat är nature_reserve i Helsingborg i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla ängar
Kulla ängar är nature_reserve i Åtvidaberg i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullan
Kullan är nature_reserve i Olofström i Blekinge län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullarna
Kullarna är nature_reserve i Torsby i Värmlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2013. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullarna-Häxtjärn
Kullarna-Häxtjärn är nature_reserve i Ånge i Västernorrlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2014. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Kullaberg
Västra Kullaberg är nature_reserve i Höganäs i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östra Kullaberg
Östra Kullaberg är nature_reserve i Höganäs i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kulla kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset står fyra gamla gravhällar uppställda mot södra väggen. De hade tidigare sin plats i kyrkgolvet. Vapenhuset är välvt och har valvribbor med rester av medeltida måleri. Kyrkorummets väggar och valv är putsade och vitkalkade. Golvet av tegel är senast omlagt 1949-50. Valven är typiska senmedeltida ribbvalv av vilka särskilt korvalvet har ett rikt utbildat stjärnribbmönster. I porten mellan vapenhus och långhus finns en stor medeltida trädörr. Av brandskäl står den i dag permanent uppställd och i stället har ett nytt dörrparti med utåtgående trädörr satts dit. Mellan tornrummet och långhuset finns en spetsbågig ö… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOKSTALL
HistorikNässjö lokstall med sina 15 platser är ett av de större rundstallen i Sverige och torde vara det enda kvarvarande i större storlek som är komplett. En mycket stor del av verkstadsutrustningen är bevarad. Det stod klart år 1911 med 6 platser och 20 m vändskiva, strax öster om det gamla lokstallet. Sammanbyggt med rundstallet fanns vattentorn och ångcentral. Stallet utökades samma år med 6 platser och 1918 tillkom ytterligare 3 platser något längre. Vändskivorna moderniserades med kullager 1921. Tiden från 1911 till våra dagar har speglat lokstallets utveckling på fordonssidan och har försetts med ny utrustning i både stall och verksta… Tidsprofil: 2006–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vändskiva
ExteriörbeskrivningVändskivan tillkom samtidigt med lokstallet och var en av de tidiga 20 m vändskivorna i landet. År 1921 försågs den med kullager och fick troligen eldrift samtidigt. Eldriften fungerar än i dag med ett kontaktorstativ med 6 körlägen i varje riktning. Låsningen av skivan sker mekaniskt med en separat manöverspak i varje ände. Gropen under vändskivan är överdäckad med trä på stålkonsoler från vändskivebalken. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Kullagruvan*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jakobshöjden
Fjället Jakobshöjden (1 103 m ö.h.) ligger strax nordost om Grövelsjöns fjällstation. Markytan på Jakobshöjden består till stor del av frostmarkspolygoner, bildade under långa kalla perioder troligtvis före den senaste nedisningen då smält- och frys-cykler skapade markrörelser vilka i sin tur sorterade materialet och bildade den polygonmark som syns idag. Runt fjällområdet syns dock flertalet drumliner från den senaste nedisningen. Drumliner är avlånga kullar, i isrörelsens riktning, som bildas under inlandsisen. En inlandsis kan vara varmbottnad, vilket innebär att den deformerar underliggande markyta, eller kallbottnad, vilket innebär att… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullaberget
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Gammelhyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Grönvåldsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Grönvåldsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Gammelhyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan 3
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Gammelhyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan 4
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Gammelhyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullagruvan 5
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Gammelhyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.