SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “korset”
Korset
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELIGA KORSETS GRAVKAPELL
HistorikHELIGA KORSETS GRAVKAPELL - Heliga Korsets kyrkogård invigdes 1916. Heliga korsets kapell uppfördes 1938 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. En orgel, byggd av Nordfors och co, Lidköping, inköptes 1939. Orgeln renoverades och utökades av Smedmans orgelbyggeri 1981. 1982 skedde en restaurering. Kapellet målades ut - och invändigt, en ljusramp insattes liksom kapphängare, handikappramp och Carl-Harry Stålhanes altarprydnad. En klockstapel uppfördes 1992. Nytt urnrum byggdes. 1994 restaurerades kapellet åter. Det handikappanpassades ytterligare, försågs med innanfönster, fick ny belysning samt innanfönster. Golvet höjdes… Tidsprofil: 1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heliga Korsets kapell
ExteriörbeskrivningByggnaden består av flera olika byggnadskroppar med olika höjd, utformning och fasadmaterial som gulfärgat tegel, vita marmorplattor och puts. Stilen är typisk för 1960-talet med olika material, platta tak och det dominerande entrépartiet i trä och glas. Heliga Korsets kyrka ligger väster om Skogssalen med infart och parkering i anslutning till Kungsgårdsvägen. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KORSETS KAPELL
Historik1968 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av kapellet och krematoriet med bl a Korsets kapell. Arkitekt Rudolf Holmgren ritade om- och tillbyggnaden. Han kände byggnaden sedan tidigare genom att han varit verksam vid Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor redan 1938. Ombyggnaden omfattade även en omgestaltning av Uppståndelsens kapell. Koret vändes, ett nytt altare placerades centralt utmed korets norra vägg, katafalken togs bort, liksom långbänkarna, som ersattes av lösa stolar. Altarmålningen av Tor Hörlin flyttades till rummets bakre vägg. Den öppna urnportiken med urnnischer som kunde användas som vänthall byggdes in. Konstnä… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heliga korsets kapell
ExteriörbeskrivningDen ursprungliga huvudbyggnaden utgörs av kapellet i sydväst som höjer sig över de lägre delarna i norr och öster. Murverken i tegel vilar på en sockel av krysshamrad av röd granit och fasaderna är spritputsade och avfärgade i en ljust ockragul kulör. Högdelens nord- och sydfasader avslutas upptill med en enkelt profilerad takfotsgesims. Högdelens huvudfasad i väster har en centralt placerad portal med övre rundade hörn. I portalen sitter en pardörr av omålad furu, klädd med vertikala lister och sparkplåt samt med draghandtag i trä. Ovanför portalen återfinns en relief i röd kalksten av konstnären Anders Olson från Malmö,… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTMARKS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen timrade kyrkan i Östmark har det grekiska korsets form, men får med tornet det latinska korsets form och är utvändigt klädd med rödtjärade spånor. Sakristia i öster och torn i väster har tillfogats senare. Sadeltaket, som är valmat mot öster, söder och norr är lagt med tjärade spånor: Taket har en mjukt bruten takfot. Fasaden bryts upp av rundbågeformade fönster, målade i grågrönt. Framför ingångarna i kyrkan, alltså i korsarmsgavlarna, finns små öppna vapenhus med rundbågeformad ingång och kupolformade tak klädda med spånor. Porten i vapenhuset utgörs av en gammal rektangulär dörr med speciell mönstersatt panel. Vid n… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELIGA KORSETS KAPELL
ByggnadsdelSkärmtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heliga korsets kapell
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYSVIKS KAPELL OCH HOPPETS OCH KORSETS KAPELL
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Altuna kyrka
InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som o… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOLSTADS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt höger sida när han gav upp andan på korset. År 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet. Bolstads kyrkas äldsta delar, tornet och den intilliggande västra delen av långhuset, har genom en dendrokronologisk (årsringsdatering) un… Tidsprofil: 1669–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRIBBYLUNDS KAPELL
InteriörbeskrivningSedan renoveringen 1990 är kyrkorummets väggar målade i en gråaktig kulör och golvet är belagt med en linoleummatta. Framför den gamla altarväggen har en ny, inåtbuktande östvägg uppförts som påminner om en absid. Östväggen är dekorerad med en relief i trä som symboliserar korset, törnekronan och de fem såren. Altarbordet, liksom övrig inredning har utförts efter ritningar av arkitekten Uno Söderberg. Altaret, ambon, liksom bänkinredningen är målade med äggoljetempera i en turkos färg med dekorativa gulddetaljer. Dopfunten, som är målad i violett, är placerad i en nisch i kyrkorummets västra del, ursprungligen avsedd för e… Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Luleå Domkyrka
ExteriörbeskrivningDen nuvarande kyrkan, ritad av A.E. Melander, är den tredje på samma plats och en av stiftets två kyrkor i tegelnygotik. Nygotiska tegelkyrkor är annars ett av det sena 1800-talets tunga bidrag till vår kyrkoarkitektur på såväl landsbygd som i stadsmiljö i övriga delar av landet. Kyrkan blev det nybildade stiftets domkyrka 1904, men stod klar redan 1893 och ersatte då den 1700-tals-kyrka som sex år tidigare blivit lågornas rov i stadsbranden. Till sin form är kyrkan en långhuskyrka med korta korsarmar, polygonalt kor och västtorn med hög spira, där en kyrktupp sitter uppflugen på korset. I det yttre tonas korsformen ned av… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT ANSGARS KYRKA
ExteriörbeskrivningS:t Ansgars kyrka invigd 1963 och ritad av arkitekten Olof Malmgren. Kyrkan har rektangulär planform något avsmalnade mot korsidan. SOCKEL- slipad konstputs. FASAD- slipad konstputs, fasad och sockel utgör samma element. Norra långväggen något förlängd mot öster (bildar en kampanil)och ger plats åt kyrkklockan. Långväggarna är uppdragna över yttertaket i en stigande båglinje. ENTRÉ/DÖRRAR- ursprunglig entréport glasad i stål. Kyrkporten är infogad i ett konstgaller av svartmålat järn med symbolerna korset, oxen och fisken. Trädörrar leder in till kyrkorummet. FÖNSTER- ursprungliga fönster, långsmalt ljusinsläpp med hög pla… Tidsprofil: 1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sankt Örjans kyrka
HistorikAv lokalt intresse är den starka relation till Bolidenbolaget som både samhället och kyrkan har. Arkitekten John Åkerlund fick troligen uppdraget att rita kyrkan tack vare sin framträdande roll som arkitekt åt Bolidenbolaget. Bolaget var med och bekostade kyrkan genom att skänka tomt och koppartak till kyrkan, liksom altartavlan av Kristus på korset, som anses härstamma från den spanske barockmålaren Velázquez skola. Disponent Blomberg vid smältverket skänkte den österrikiska kistan som ursprungligen utgjorde del i altarbordet. Såväl kyrkans som församlingens namn, Sankt Örjan, sägs också ha kopplingar till gruvverksamhet. Sankt Örja… Tidsprofil: 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOGSKREMATORIET
HistorikSKOGSKREMATORIET med Trons, Hoppets respektive Heliga Korsets kapell I tävlingsprogrammet från 1914 föreskrevs, att de deltagande skulle föreslå lämplig plats för ett huvudkapell med krematorium. Beslutet att låta uppföra denna byggnad sköts dock upp under närmare 20 års tid. Flera gånger under dessa år var frågan uppe till diskussion i kyrkogårdsnämnden och de båda arkitekterna, Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, anmodades att göra förslag till hur kapell- och krematorieanläggningen samt området däromkring skulle ordnas. Det sista gemensamma förslaget gjorde de 1932, men när kyrkogårdsnämnden 1934 beslutade sig för ett förverkliga… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U Fv1979;244B, Stora Ullentuna
AnteckningarFunna 1921 och 1953. Ristad i gunnarsstil, eventuellt parstenen till U 358. Ytterligare ett fragment med korsets övre del funnet 1990 (Fv 1993:234). Tidsprofil: 1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERBYBRUKS KYRKA
InteriörbeskrivningSvängdörrar leder in till kyrkorummet. Det enkla, rektangulära kyrkorummet har vitkalkade väggar. De avgränsas upptill av en kraftig, profilerad och marmorerad taklist, som bildar övergång till spegelvalvet med dess hålkäl. Det är byggt av horisontellt lagda bräder och målat i grått med ljusare oregelbundet, molnliknande mönster. Det flacka, listinramade mittpartiet är målat i samma gråblå nyans med moln och utströdda stjärnor. Den stora altartavlan på sydväggen har motivet Kristus nedtages från korset och är en kopia målad av Lars Gottman efter Jean Jouvenets målning i Louvren i Paris. Altaret, som är av trä, har skjutits… Tidsprofil: 1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERSELÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Överselö kyrka har en planform av ett grekiskt kors med smala korsarmar i väster och öster och breda i norr och söder. Till korset sluter sig ett torn i väster och en sakristia i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. FASADER Bevarat medeltida murverk i tornet, sakristian samt i långhusets östra och västra delar är till stora delar uppfört av natursten., liksom den södra tillbyggnaden från 1400-/1600-talet. Tornets översta del och gavelpartierna på långhuset och södra korsarmen är påbyggda med tegel. Den norra tillbyggnaden från 1880-talet är uppförd av tegel. Västtornet har i sin översta tegelmurade del parstä… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad
HistorikKontor, vaktmästeri m.m. Byggnader för vaktmästeri, arbetsrum för kyrkogårdens och kyrkans anställda, förråd m.m. finns dels söder om Heliga Korsets kyrka och dels väster om Norra kyrkogården. De har byggts och byggts till vid olika tidpunkter för att fylla de behov som uppstått. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikVid inventeringstillfället Lärarhögskolan. F.d. Delfinen 1, Rålambsvägen 22-26, Heidenstamsgatan 15-21, Södra Korsets Stig 2-4. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM ORMBÄRAREN 3 - husnr 11,… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikJordkällare. F.d. Delfinen 1, Rålambsvägen 22-26, Heidenstamsgatan 15-21, Södra Korsets Stig 2-4. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM KONRADSBERG - husnr 9004, (motsvarar hus nr 3 på invent… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Sankt Johannes kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Hentorp 1986-1987. Här fanns tidigare ett enkelt kapell. Kyrkan ritades av Hans Erland Heineman. Kyrkan sammanbyggdes med vårdcentral och sjukhem och som byggherre stod landstinget tillsammans med församlingen. Även interiören gestaltades av arkitekten. En skulpterad fågelvinge är gjord av Henrik Allert och korset på det fristående altaret är en gåva av vänförsamlingen Warbende i före detta DDR. Orgeln, tillverkad av Valter Thur, invigdes 1990. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 111, Stenkvista kyrkogård
AnteckningarPryds av en torshammare där korset brukar vara. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANSGARSKYRKAN
InteriörbeskrivningLÅNGHUS - Ett ljust, kvadratiskt rum med känsla av naturmaterial. GOLVET är lagt med slipade och ljust grönfärgade kvadratiska betongplattor som fortsätter ut i entrén och entréhallen. TAKET är öppet upp till nock och är lagt med vitlaserad träpanel. Även VÄGGARNA består av liggande, vitlaserad träpanel. Den norra fasaden består av en vit vikdörr till församlingssalen intill som öppnas upp vid större samlingar. FÖNSTER - Koret omges av dels stående långsmala fönster med färgat glas som binds samman med ett överliggande fönster med kraftiga trälister som bildar Ansgarkorset. Väggen som delar av mot entréhallen är delvis ing… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikKyrkan ligger på en höjd nära vägkorset i Hasteröd. Församlingen bildades 1913. Byggnaden uppfördes på 1920-talet av församlingens medlemmar. Några år tidigare hade Ucklums Missionskyrka uppförts med en liknande utformning. Vindfånget på nordöstra gaveln och tc-utrymmet har tillkommit senare. Entrédörren är utbytt. Verksamheten lades ned 1996. Byggnaden såldes till en privatperson och användes numera som förråd. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
IVETOFTA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudingång är belägen i väster, i tornets bottenvåning. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar och tak är slätputsade och vitmålade. Golvet är belagt med rött tegel. Mot långhuset finns en bred valvbåge som upptar större delen av vapenhusets östra vägg. Dörren till kyrkorummet är en dubbel ockrafärgad fyllningsdörr med tympanonparti med liggande brädor. Söder om denna är Sophia Brahes gravhäll monterad på väggen. Vapenhuset är möblerat för kyrkkaffe och andra sammankomster med bänkar längs kortväggarna och den västra väggen samt bord och stolar. På norra väggen har altarkorset från kyrkans altaruppsats f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSSJÖ KYRKA (NÄSSJÖ STADSKYRKA)
HistorikVid invigningen och fram till 1926 användes i nya kyrkan det gamla altarkorset från gamla kyrkan, ett typiskt klassiserande enkelt kors med svepeduk hängande över sig. På grund av förseningen väntade man med att måla koret och detta färdigställdes istället under 1910. Konstnären Knut Lindblom i Stockholm gjorde ett för kyrkans stil passande nygotiskt måleri med tre änglar i helfigur ovanför de tre fönsteröppningarna. Nedre delen av väggarna i koret närmast golvet försågs med draperimålningar och triumfbågen försågs med en riklig dekor och en dekorbård med texten Kristus har älskat församlingen och utgifvit sig sjelf för henne. 1926 g… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖTORPS KYRKA
HistorikSJÖTORPS KYRKA - Sjötorps samhälle präglas av hög frikyrklighet och kyrka saknades länge. Gudstjänster förlades till skolan. En kyrkogård anlades 1916 på nuvarande kyrkplats. En klockstapel, ritad av arkitekt Gunnar Åhlander restes 1930. Uppförandet av Sjötorps kyrka initierades av en syförening, vilken ända sedan 1925 arbetat för dess tillkomst. 1956 uppfördes Sjötorps kyrka enligt ritningar av Anders Ekman. Altarmålningen utfördes av Bengt Hamrén, Stockholm. Kyrkportarnas smidesdekor, altarkorset samt en dopljusstake är tillverkad av kyrkvärden Axel Isaksson, sannolikt 1956. Dopfunten av Kinnekullekalksten tillkom 1958. 1966 skänkt… Tidsprofil: 1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VARVS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1861 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. Sakristian var inrymd i absiden och skiljdes från koret av ett altarskrank med hjulkors av trä. En barockorgel inköptes på 1870-talet från Röks kyrka och ombyggdes av P A Kullbom, Broddetorp. 1901 fick skeppets tak täckning av glaserat, rött tegel från Fröjereds tegelbruk. En ny predikstol insattes, ritad av Bror Almqvist. Altarskranket påbyggdes och nya portar tillkom. 1914 byggdes ett nytt altare istället för den dittills brukade gravhällen. Altarkorset ersattes med en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. 1922 försågs orgeln med nytt pneumatiskt verk och spe… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.