SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “kolhuset”
KOLHUSET
HistorikKolkällaren Vid samma tid som växthuset uppfördes också kolkällaren i närheten som upplag för det kol anläggningen förbrukade till uppvärmningen. Även till denna gjordes ritningarna av Agardh och Sörensen och utformningen med sitt krenelerade krön lånade drag från medeltidens borgar. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kolhuset
21420000044237http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044237Bebyggelse - byggnadÖREBRO BREVEN 1:80 - husnr 193KolhusetLän: Örebro, Kommun: Örebro, Landskap: Närke, Socken: Asker , Stift: Strängnäs stift, Församling: Asker-Lännäs församling15.57962772690341,59.01441827131594http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000044237http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000044237http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000044237RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUS
HistorikI kolhuset lagrades stora mängder kol som fördes till bruket för den kontinuerliga driften av hammarsmedjan. Fram till de nu rivna övriga kolhusen öster härom har järnvägsspår gått från den smalspåriga järnvägen Köpings-Uttersbergs-Riddarhyttans järnväg som passerade Karmansbo från 1866 tom 1960-talet. Kolhuset är exteriört välbevarat från uppförandetiden. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRISMENE MISSIONSHUS
HistorikNär väckelsen nådde Brismene på 1860- och 70-talen hölls möten till att börja med i stugorna och även i skolhuset. Prästerna ingrep emellertid och förbjöd väckelsens folk att nyttja skolan, varför man blev tvungen att skaffa egna lokaler. I början av år 1877 beslöt man att bygga ett missionshus. Virke inköptes från Fröje egendom i Kinneveds socken och fraktades av frivilliga till byggnadsplatsen. Byggnadsarbetet utfördes i stor utsträckning gratis av missionsvänner och baptister sida vid sida. På sommaren stod huset färdigt att invigas. Huset fick namnet Tabor. 1878 bildades församlingen under namnet Brismene Missionsförening. 1883 ä… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
brännemo fd skola
HistorikLunne 22:1, Brännemo f.d. skola Redan på 1860-talet uppfördes en småskola i Brännemo. Skolhuset tillbyggdes vid sekelskiftet 1900. År 1923 uppfördes ett större skolhus strax intill den äldre skolan, vilken samma år byggdes om till lärarbostad. Det nya skolhuset byggdes i klassicerande stil efter typritningar, liknande de ritningar som senare kom att användas för skolan i Flistad. Skolhuset inrymde två lärosalar, slöjd- och gymnastiksal. Även den ombyggda småskolan fick genom en dominerande frontespis klassicerande drag. 1923 års skolhus är mycket välbevarat med sina faluröda träfasader, karaktäristiska fönster till lärosalarna och ti… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Böja bygdegård, fd Böja skola
HistorikBöja 1:11 Böja skola f.d., numera Böja bygdegård Omedelbart söder om Böja sockenkyrka byggdes skolhuset 1885. Det användes som folkskola fram till storkommunsammanslagningen 1952 då skolfunktionen överflyttades till den då nybyggda moderna centralskolan i Timmersdala. Därefter blev skolhuset bygdegård. Timmerbyggnaden har både tidstypisk panel och stora korspostfönster och sadeltaket är tegeltäckt. Den stora spröjsade glasverandan tillkom sannolikt i början av 1900-talet. Böja tidstypiska, exteriört välbevarade f.d. skolhus är av mycket stort kulturhistoriskt värde och är en karaktärsbyggnad i både kyrkomiljö och bymiljö. Skolans fal… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD björstorps folkskola
HistorikStora Björstorp 1:13 och 1:19 Björstorps folkskola f.d. På en kulle vid dåvarande Hjovägen, mellan bytån och gårdarna i Stora Björstorp, byggdes Björstorps folkskola 1889. Liksom i Varola byggdes skolhuset i rött tegel, de två enda bevarade sådana skolhus som finns i Skövde kommun idag. Skolhuset utformades i tidstypisk rikt dekorerad tegelarkitektur med fönsteröverstycken och mönstermurade takfotsfriser. På 1950-talet inrymdes här två lärosalar, skolhus och lokal för sockenbibliotek. Efter att skolfunktionen upphört inrättades byggnaden till bygdegård. Exteriören är fortfarande väl bibehållen sedan byggnadstiden och skolhuset är med… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd Flistads skola
HistorikFlistad 2:18, Flistads skola Det f.d. skolhuset i Flistad uppfördes strax väster om kyrkbyns centrala del år 1933. Skolhuset har 20-talsklassicistisk dräkt med faluröda träfasader och ett brant, tegeltäckt tak. Tidstypiska är även de små skärmtaken över gavlarnas entréer och de cirkelformade fönstren i gavelröstena. Skolhuset har bevarat mycket av sitt ursprungliga utseende, där de stora fönstren till lärosalarna är typiska på skolhus och av avgörande betydelse för byggnadens karaktär. Det f.d. skolhuset används idag som samlingslokal, och därför har en stege resp. en trappa monterats på gavlarna för nödutrymning av den övre våningen… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd folkskola
HistorikHäggum 25:3 Häggums folkskola f.d. 1907-1908 uppfördes en ny folkskola i Häggum, placerad strax söder om Bosgården. Skolhuset ersatte ett äldre skolhus från ca 1860 beläget längre norrut. Skiss och planritning till det vinkelbyggda skolhuset utformades av dåvarande folkskolläraren E. Johansson. Ritningen utfördes i huvudsak i enlighet med Överintendentämbetets normalritning för skolhus i landsorten, i den form de fick på 1870-talet. Skolhuset uppfördes av timmer och gavs en tidstypisk utformning med vinkelställd plan och exteriör med ljusmålad panel av olika typ och på olika ledd, vilket var karaktäristiskt för 1900-talets början. Ef… Tidsprofil: 1907–1908. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd skolan
HistorikLocketorps Myreberg 4:17, F.d. skolan Det f.d. skolhuset i Locketorp uppfördes strax öster om kyrkan år 1879. Trots att huset har byggts om vid flera tillfällen, bevarar byggnaden sin ursprungliga karaktär med faluröda fasader, profilerade takstolstassar mm. Idag fungerar byggnaden som församlingshem. De för skolor karaktäristiska stora fönstren till lärosalarna är bevarade och viktiga för förståelsen av byggnadens ursprungliga funktion. Förutom det f.d. skolhuset finns på tomten en faluröd bodlänga, som bl.a. inrymt utedass, samt en jordkällare av sten under tegeltak. Tomten avgränsas mot landsvägen genom en låg stenmur och en ålder… Tidsprofil: 1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd SKOLHUS
HistorikNorra Hestra hembygdsgård omfattar ett f.d. skolhus och sockenskola med tillhörande uthus och jordkällare. Byggnaden uppfördes 1862 med sockenstuga och "rum för kvinnofolket" i bottenvåningen samt skollokal och lärarbostad i övervåningen. Byggnaden fungerade som skolhus fram till 1948 då en ny skola byggdes. I samband med detta övertogs skolhuset av hembygdsföreningen som idag disponerar byggnaden. Skolhuset är uppfört av timmer i två våningar och klätt med rödfärgad locklistpanel. Panelen på södra gaveln byttes ut 1997. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tegel och vilar på en sockel av huggen sten. Interiört är planlösningen av p… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd småskolan
HistorikKlia 3:9, F.d. Småskolan År 1893 uppfördes ett skolhus för småskola i Klia by. Skolhuset har senare förlängts med en fönsteraxel åt öster och genomgått en grundlig renovering under 1900-talets senare halva. Karaktären har förändrats genom förändrade fönster, ombyggt yttertak med nya takkupor och en sentida lockpanel, men byggnaden är trots det kulturhistoriskt värdefull genom sin ursprungliga funktion i byn. Fasaderna är rödfärgade och taket täcks av enkupigt tegel. Till de delar av den ursprungliga karaktären som bevarats till våra dagar hör den vackert utformade verandan. Till skolmiljön hör även en liten ekonomibyggnad med dass- o… Tidsprofil: 1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden uppfördes på 1800-talet som skola för bygdens barn. Sedermera flyttades skolan över till en ny skolbyggnad på andra sidan vägen. Det gamla skolhuset inköptes sannolikt 1917 av missionsförsamlingen och fungerade därefter som missionshus sannolikt fram till 1950 då huset såldes till en privatperson, som byggde om det till bostad. Ombyggnaden blev omfattande genom att dörrar, fönster och yttertak ändrades. Av husets stenfot kan man dock mäta sig Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikFolkskolläraren Johan Anders Svensson kom till Vänga 1859. Han undervisade barnen i skolan på vardagarna, och på söndagarna höll han söndagsskola i skolhuset, dit inte bara barnen utan även många vuxna sökte sig. På så vis kom han att lägga grunden till en väckelse bland Vängaborna. En församling bildades 1874. Det första missionshuset uppfördes 1874-75 på ofri grund på gården Långgärdet. När marken bytte ägare fick inte missionshuset ligga kvar utan flyttades till Bergsgården, cirka 300 m nordväst om nuvarande missionskyrkan. Här avstyckades en tomt för missionshuset. Tomten fick namnet Fridenshöjd. Nyårsaftonen 1939 brann missionsh… Tidsprofil: 1874–1875. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA FOLKSKOLAN
HistorikSkolhuset är uppfört 1891 - 93. Arkitekt var C F Sandgren från Umeå. Det är byggt av timmer och klätt med gråmålad fasspontpanel. Med hjälp av listverk, pilastrar och kraftfull kolonnburen tempelgavel efter klassiska förebilder har arkitekten gett skolhuset ett storslaget utseende. Motivet på huvudfasaden har tagits upp på husets gavlar: taken över de indragna verandorna skjuter ut på samma sätt som tempelgavlarna ur byggnadskroppen, fast i mindre skala. Med sitt dominerande läge och sin utformning är byggnaden imponerande. Kanske kan skolhuset ses som en symbol för den själkänsla och framtidstro som på 1890-talet präglade det växand… Tidsprofil: 1891–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
götlunda fd skola
HistorikGötlunda 9:3, Götlunda skola Det f.d. skolhuset i Götlunda uppfördes omkring 1880 på ungefär samma plats där dess föregångare stått. Skolans läge nära kyrkan är karaktäristiskt och förstärker kyrkbys karaktär av sockencentrum. Skolbyggnaden är uppförd i timmer med faluröd panel, men fick sitt nuvarande klassicerande utseende vid en modernisering i början av 1930-talet. Vid samma tid uppfördes även lärarbostaden strax öster om skolhuset (på fastigheten Götlunda 9:2). Skolhuset har en karaktäristisk utformning med stora fönsteröppning och två entréer mot bygatan. Byggnaden förefaller idag stå oanvänd och tyvärr var underhållet något ef… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRRA KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV KÄRRA KAPELL Kärra kapell är uppfört på frivilligt initiativ och för insamlade medel. Invånarna i Kärratrakten hade lång väg till sockenkyrkan i Säve och man hade hållit gudstjänster i skolhuset sedan strax efter sekelskiftet 1900. Kärra kapellförening bildades i februari 1920, men insamling av pengar och annan planering hade då redan pågått ett tag. Platsen för kapellbygget var bestämd till en tomt på Lillekärrs marker och vid föreningens andra möte antogs ritningar av arkitekten Teodor Wåhlin. Ritningarna bär stor likhet med arkitektens tidigare arbeten i Nösund, Tegneby socken och Hamburgsund, Kville so… Tidsprofil: 1920–1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANBYGGNADEN
HistorikHuset är uppfört någon gång mellan 1743 (då endast Fridhem lär finnas) och 1767 då byggnaden är inritad på storskifteskartan. Enligt 1857 års skifteshandlingar var det en stuga i "någorlunda skick" som var 17 ½ alnar lång, 10 ¼ bred och 4 ¾ hög. Den var rödmålad och hade torvtak och bestod av förstuga, stuga, kök och kammare, tre eldstäder och en bakugn samt vind "i avdelningar". Klockarbolet kom att fungera som bostad för klockaren i Odensåker fram till tiden runt sekelskiftet 1900, då klockaren i egenskap av skollärare fick sin tjänstebostad skolhuset. Från denna tid arrenderade Odensåkers församling ut Klockarbolet till en murare… Tidsprofil: 1984–1985. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NIKOLAI FÖRSAMLINGSHEM
HistorikNikolai församlingshem är belägen invid den medeltida Nikolaikyrkan, i Örebros historiska centrum. Församlingshemmet är en av stadens äldsta byggnader. Dess ålder är okänd, med tradtionen säger att den skall vara medeltida. Den är främst känd som skolbyggnad och dess historia är känd från Gustav Vasas tid och framåt. På 1620-talet rustades skolhuset upp på initiativ av Jacob Rudbeckius, bror till biskop Johannes Rudbeckius i Västerås. Bröderna var båda elever i skolan. 1809 togs den ur bruk som skola och kom under en tid att användas som sammanträdeslokal för de fyra stånden för att senare användas som bokmagasin av den kände boktryc… Tidsprofil: 1874–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikVarola Prästbol 11:1, Barnmorskebostad, skola Tjänstebostad för socknens barnmorska, uppförd 1869 och i bruk fram till 1933, då barnmorskans distrikt upphörde. Den timrade byggnadens fasader är klädda med rödfärgad locklistpanel och taket täcks av enkupigt flacktegel. Entrén har överljus och dessutom ett fönster på vardera sidan om de fint arbetade pardörrarna. Barnmorskestugan har bevarat mycket av sin ålderdomliga karaktär och är ett mycket värdefullt inslag i bymiljön. Idag är stugan hembygdsgård för den lokala hembygdsföreningen. På samma fastighet ligger skolhuset, uppfört 1884. Skolhuset är byggt i rött tegel i två våningar och… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikSkolhuset uppfördes 1854 och innehöll då en lärosal, ett kommunalrum samt en lägenhet om fyra rum och kök. Häradsekonomiska kartan från 1890-talet visar skolan som en gård med manhus i vinkel och lagård. Vinkelbyggnaden användes som folkskola fram till första nerläggningen 1956 när centralskolan i Horred var klar. Småskola bedrevs troligtvis här också oklart dock från vilket år. Från 1912 gick klass 3 och uppåt här och från 1940 klass 5 och uppåt och från 1954 klass 3-4. Några år efter nerläggningen i slutet av 1950-talet revs vinkelbyggnaden. Återstoden av skolhuset renoverades och fick gul tegelfasad. 1961 öppnades skolan igen som… Tidsprofil: 1974–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikByggnadsår 1928-30, arkitekt Allan Berglund, byggherre Byggnadskommittén för nytt läroverk. Sedan beslut om fullständigt gymnasium i Skövde fattats i 1927 års riksdag, presenterades i januari 1928 förslag till ny läroverksbyggnad på den s.k. Vårfruplatsen, som i 1903 års slutligen förslaget om att bygga till det gamla elementarläroverket från 1870-talet, liksom planerna på att förlägga ett nytt läroverk till den södra delen av staden. Det nya skolhuset invigdes 8 nov. 1930. Enligt en beskrivning av arkitekten var fasadteglet taget från Slottsmöllans tegelbruk, taket var lagt med glaserat tegel från Börringe, medan graniten till det m… Tidsprofil: 1928–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLHUSET
HistorikSkolhuset, från 1901, är uppfört med tegelstomme i 1 ½ plan samt souterrängvåning mot väster. I souterrängvåningen är fasaden rustikputsad, mot öster i form av en mindre sockel i huggen kvadersten. Huvudvåningen har frilagd tegelmur och i vindsvåningen slätputs, som på långsidorna bildar en fris under takfoten. Mot öster respektive väster finns en slätputsad yta i ljust gult mellan bottenplanet och vindsplanet som utformats till en skylt, vilken bemålats i rött med texten "Folkskola". Byggnaden är försedd med risaliter mot öster respektive väster, vilka bildar ett förhöjt mittparti så att två fullstora våningar bildas här. Risalitern… Tidsprofil: 1996–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLHUSET (VID TAKSTENS)
HistorikDen två våningar höga stenbyggnaden under tegeltäckt sadeltak uppfördes på 1700-talet och nyttjades tidigare som skolhus. Bottenvåningen utgörs av ett enda rum med en eldstad. Längs två av väggarna har de vid undervisningen använda sandstensbänkarna bevarats. Övervåningen utgörs även den av ett enda rum med eldstad och var avsedd som bostad för skolmästaren. Föreningen Gotlands Fornvänner inköpte fastigheten 1936. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKYTTEANSKA SKOLAN
HistorikI äldre tid skedde skolundervisningen på landsbygden främst genom klockarens försorg och skolhus byggdes inte i någon större omfattning före 1842 års folkskolestadga. Redan 1637 lät emellertid riksrådet Johan Skytte, tidigare Gustav II Adolfs lärare och ägare av Strömsrums gods i Ålem, inrätta Sveriges första barnskola på landsbygden, Ålems pedagogi, och några år senare uppfördes en skolbyggnad. Denna revs 1820 och ersattes med det nuvarande skolhuset, som uppfördes 1822 efter ritningar av arkitekten C G Blom Carlsson. Under 1800-talets senare del genomgick skolhuset en genomgripande ombyggnad, men ännu är den ursprungliga rumsdispos… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVEAPLANS GYMNASIUM (SVEAPLANS FLICKLÄROVERK)
ExteriörbeskrivningSkolan byggdes 1934-1936 som Högre allmänt läroverk för flickor. Den ritades av arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdahl. I samband med projekteringen av skolhuset planerades en idrottsplats på dess baksida medan skolgården förlades till framsidan. Byggnadens utformning ger uttryck för det funktionalistiska synsättet, där varje delfunktion avtecknar sig i byggnadens yttre aulan och gymnastiksalen är förlagda i särskilda byggnadsdelar, gymnasieklassrummen, kollegierum, bibliotek mm i en annan. Skolan blev en förebildlig exponent för enkelkorridorsystemet, med rätlinjigt arrangerade undervisningslokaler. Skolan har det för… Tidsprofil: Funktionalism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikByggnadsår 1910-11, arkitekt Lars Kellman, byggherre Skövde stad. Av det tredje skolhusets gamla utseende återstår föga sedan den ursprungliga huvudingången med rundbågig portal mot Lögegatan igensatts 1956, fönstrens spröjsning förenklats och fasaderna hyvlats på listverk och ristade spår 1962.- 2007:Huset rivet. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
ExteriörbeskrivningDet stora och rikt dekorerade skolhuset är välbevarat med stora fönster som gav ljusa klassrum. Byggnaden uppfördes, enligt en tidigare inventering, år 1885. Fasaderna är påkostade med snickerier i schweizerstilens anda. Våningarna markeras av lister, knutarna av hela knutlådor, fönstren har profilerade foder och överstycken med sirliga lövsågerier. Verandan är i två våningar och har vackra räcken, snirklande hörndekorationer och droppar vid takfotstassarna. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikTorestorps folkskola uppfördes 1872 och innehöll en skolsal samt en lärarbostad om tre rum och kök. Skolan användes fram till 1955 då den nya skolan stod färdig. Idag är skolan privatbostad. Strax intill närmare vägen låg tidigare den gamla småskolan. Den byggdes 1728 och innehöll en lärosal, en lägenhet för småskollärarinnan samt ett kommunalrum. Det f.d skolhuset är en god representant för det sena 1800-talets folkskolebyggnader på landsbygden och har utvändigt bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär med original fönstersättning, halvmånefönster och sina ljusa panel. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLHUSET
HistorikSkolbyggnaden stod färdigt 1885. Den uppfördes enligt standardritningar för folkskolor uppgjorda av Överintendentsämbetet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1997-03-12. Dnr 221-1897-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.