SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “klubben”
Klubben
Klubben är nature_reserve i Robertsfors i Västerbottens län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora klubbens fyr
HistorikEn helt intakt trätornsfyr från 1930-talet står på krönet av bergholmen Stora Klubben vid Aspholmsledens inlopp. Fyrplatsen som ligger mellan två farledsgrenar är dock en av de äldre i Vänern. Redan 1828 byggdes här en båk, kompletterad med en lykta 1840. Den intensiva trafiken i leden ställde emellertid krav på en ordnad fyrplats. Fyren som ersatte båken 1853 var ett litet fyrbostadshus med torn på taket. Ombyggnad av fyrhuset skedde redan 1882. Enligt brandförsäkringsuppgifter från 1880-talet bestod då fyrvaktarbostället av ett boningshus med skiffertäckning och fyrtorn på taket, en uthuslänga som innehöll fähus, lada, visthusbod o… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Badhus
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pumphus
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRANDVILLAN
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vattenreservoar
HistorikLindholmen hörde länge till Hägerstens säteri. I januari 1776 bildades det hemliga sällskapet Augusti-Bröderna som stöd för Gustav III. Centralgestalten i sällskapet var Bellman och man hade olika mötesplatser. Sommartid var dessa ofta förlagda utanför staden och 1778 höll man till på Lindholmen som kungen till ära döptes om till Wasaholmen. Augusti-Bröderna upplöstes 1808 efter Gustaf IV avsättning. 20 år senare kom ett nytt ordenssällskap till Wasaholmen; Svea Orden grundad 1793. Holmen blev ett omtyckt utflyktsmål för ordern och 1836 fick de arrendera ön på 50 år av Hägerstens säteri. I samband med detta döptes ön om till Sveaholm… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikUnder 1860-talet började reguljär ångbåtsförbindelse trafikera Klubben och Petersberg. Detta ledde till en snabb etablering av sommarnöjen i området. Några år in på 1900-talet fanns 57 villor, både sommarhus och permanentbostäder i Fridhem, som området kom att kallas. Samtliga hus fick egna namn, vilka ofta målades på fasaden. Enligt en karta över Fridhem från 1909 benämdes detta hus Unoborg. Källa: Hall, Bo G. Mälarhöjden med omnejd - från Örnsberg till Vårberg, 2000 Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FILADELFI
HistorikUnder 1860-talet började reguljär ångbåtsförbindelse trafikera Klubben och Petersberg. Detta ledde till en snabb etablering av sommarnöjen i området. Några år in på 1900-talet fanns 57 villor, både sommarhus och permanentbostäder, i Fridhem, som området kom att kallas. Samtliga hus fick egna namn, vilka ofta målades på fasaden. Filadelfi uppförde 1903 och var en påkostad schweizervilla med veranda med lövsågerier. Fasaden var ursprungligen klädd med liggande fasspontpanel, övre delen av fasaden mot takfoten, gavlarna och frontespisen var klädd med stickspån och taket var klätt med falsad plåt. Källa: Hall, Bo G. Mälarhöjden med omnej… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄDGÅRDSVILLAN
HistorikUnder 1860-talet började reguljär ångbåtsförbindelse trafikera Klubben och Petersberg. Detta ledde till en snabb etablering av sommarnöjen i området. Många av de sommarnöjen som uppfördes fick egna namn, vilka ofta målades på fasaden. Trädgårdsvillan uppfördes 1884 som sommarnöje. Fastigheten såldes redan på 1880-talet till Stockholms Alkoholisthem som etablerade sin verksamhet i Eolshäll. Verksamheten var i drift mellan 1897 och 1915. Under den perioden användes Trädgårdsvillan som tjänstebostad. Byggnaden fungerade även som tjänstebostad mellan 1918-1919 för Nykterhetsnämnden och under 1920-1972, för Folkskoledirektionen då Göte Ol… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klubben/Klubbholmen, stångmärke
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄRDSHUSET KLUBBEN
Antal våningarHalvvåning, Vind - Oinredd, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällgrund, stångmärke
HistorikStångmärket på Hällgrund vid inloppet till Sikeå finns dokumenterat 1842 då det omnämns i Lotsdirektörämbetets förteckning som ett 56 fot högt ofärgat stångmärke. År 1846 uppfördes ett nytt märke, denna gång med två vitfärgade tunnor som topptecken. Det byggdes därefter om 1878 och 1941. Vid det senare tillfället sänktes höjden från cirka 15 meter till tio meter. I slutet av 1970-talet var märket starkt förfallt men renoverades då av Legdeå-Sikeå intresseförening. Märket kallas i folkmun för "spiran" och har blivit en symbol för Sikeå. Spiran finns med både i en egen flagga och i båtklubbens märke. En kopia av sjömärket finns också u… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGEHUSET
HistorikLogehuset, som stod färdigt 1914, hyrdes också ut till socialdemokratiska ungdomsklubben i Böksholm, vars medlemsskara i hög utsträckning var densamma som logens. Under 1920-talet samlades medel in till de interiöra målningsarbeten som utfördes i logehuset år 1928. Huset är en byggnad i en våning med en stor samlingssal, ett mindre rum som inrymmer bibliotek samt ett kök och en förstuga. I början av 1970-talet skrev man i föreningsstadgarna att byggnaden inte får förändras, vare sig exteriört eller interiört. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1998-12-08, Dnr 221-4123-95. Tidsprofil: 1998–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSENBAD AB
HistorikÅren 1899-1902 lät AB Rosenbad uppföra ett byggnadskomplex av modernaste sort. Byggnaden, i fem våningar innehöll restauranger, kaféer, affärer, kontor och bostäder. Arkitekt var Ferdinand Boberg. Boberg ritade även den intilliggande Nordiska kreditbanken och gav de båda byggnaderna gemensamt utformade och rikt dekorerade gatufasader. Huset utrustades med centralvärme, elektriska hissar, vattenklosetter och elektriskt ljus. Mot Rosenbadsparken fanns till en början affärer och mot samma sida samt mot Strömgatan låg två större paradvåningar. En av dem innehades av Greve Fredrik Wachtmeister. Han var en av delägarna i AB Rosenbad och bl… Tidsprofil: 1899–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S. Skallö, kummel
HistorikVitt, koniskt kummel på Södra Skallö östra udde i Kalmarsund. Tidigare försett med toppmärke i form av en vitmålad, fyrkantig tavla. Uppfört 1856. Renoverat under senare år av privatpersoner med stöd av seglarklubben Kaparen och Flügger Färg. KÄLLA: Sjömärken - vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007. Tidsprofil: 1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skags fyr
HistorikEfter en framställning från riksdagen år 1870 om en ny fyr vid Skag, utanför Örnsköldsvik, tog Förvaltningen av sjöärendena fram ritningar och kostnadsförslag som godkändes 1871. Fyrplatsen anlades samma år på Gråklubben, strax öster om Skags udde. Fyren utgjordes av ett öppet pelartorn av järn, ca 17,5 meter högt, med en spegelapparat bestående av sex paraboliska speglar med rovoljelampor och tillhörande lanternin. Tornet, som målades i rutmönster (rött och vitt), ritades av G. E. Höjer. Fyrapparaten hade tidigare varit uppsatt i Landsorts fyr. Dessutom byggdes ett bostadshus av trä, med stående rödmålad locklistpanel, och ett uthus… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
solkanontornet
ExteriörbeskrivningTornet, som är byggt i rött tegel, stod färdigt 1853. Det är utformat som ett borgtorn i en riddarromantisk arkitekturstil och avslutas med krenelering upptill. Rakt mot söder har muren en 20 cm bred och 300 cm hög öppning som möjliggör ett insläpp av solstrålar vars funktion är att antända krutet till kanon och därmed avfyra ett salutskott. Ingången är förlagd till norr och har en rundbågad panelklädd träport, troligen från en renovering på 1980-talet. Intill dörren finns nära sockeln ett stenblock med en rund huggen öppning för kanonröret. Blocket är i glimmerskiffer och försett med en svartmålad järnlucka. Murverkets öv… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STATIONSHUS
HistorikDet första stationshuset i Gnesta uppfördes på 1860-talet och ritades av Adolf Wilhelm Edelsvärd, 1824-1919. Gnesta stationshus byggdes med stomme av liggtimmer och kläddes efter några år, då timmerstommen fått sjunka, med liggande panel i bottenvåningen och stående panel i övervåningen. Huset målades med ljus oljefärg med mörka lister och knutbräder. Stor omsorg gavs utformandet av snickeridetaljerna, vars mängd dock var relativt återhållen. Fasaderna mot gården och mot banan skilde framför allt genom gårdsfasadens framträdande frontespis och den mot banan utdragna takfoten som tjänstgjorde som skärmtak vid perrongen. 1907 kom det f… Tidsprofil: 1824–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTKLUBBENS FYR
Historiknull, Ritningar till en fyr på Svartklubben upprättades på Överintendentämbetet av J. W. Geress och godkändes av Kungl. Maj:t år 1816. På grund av svårigheten att få någon intresserad av entreprenaden dröjde det till år 1819 innan bygget kom igång. Fyrtornet utgjordes av ett cylindriskt stentorn, cirka 18 meter högt med en stenkolsgryta inom lanternin, i enlighet med Löwenörns princip. Tornet putsades och avfärgades i en vit kulör. Byggnadsentreprenaden innehades av rådman Ytterbom från Sundsvall. Fyrplatsen anlades 1819-1820. Samtidigt revs en äldre spirbåk på platsen. 1842 byggdes tornet om för en stillastående spegelapparat beståe… Tidsprofil: 1819–1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Järnklubben
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 31 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 14 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 33 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 39 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 43 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 19 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 16 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 30 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 8 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM VERKSTADSKLUBBEN 3 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.