SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
4 träffar
för “kyrkoherdebostaden”
KYRKOHERDEBOSTADEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORSBOSTADEN
HistorikVid gårdsplanen ligger även f d kyrkoherdebostaden från 1742, numera arrendatorsbostad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnadsår för Götlunda f.d. kyrkoherdebostad kan inte med säkerhet fastställas, men 1600-talets senare del är ett allmänt antagande som uppgivits i Länsmuseets prästgårdsinventering från 1976. När den yngre prästgården hade uppförts och tagits i bruk år 1847 kom den äldre kyrkoherdebostaden att användas som ekonomibyggnad och enklare bostad. I salen inreddes bagarstuga, köket mot nordost blev tvättstuga och kamrarna mot västra gaveln blev bostad om ett rum och kök. Idag har byggnaden renoverats, under antikvarisk kontroll, för att kunna användas till församlingshem. Dagens exteriör är i hög grad resultatet av förändringar under 1800… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDSFLYGELN
HistorikDen norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791 då den nya invigdes. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet, andra källor anger slutet av 1600-talet som nybyggnadstid. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik. När den nya prästgården byggts blev den gamla en överloppsbyggnad som fortsatte att ägas av den tjänstgörande prästen. 1965 köptes huset tillbaka av pastoratet som genomförde en omfattand… Tidsprofil: 1974–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.