SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
25 träffar
för “kungsgården”
KUNGSGÅRDEN
HistorikKungsgården, ursprungligen kallad Trädgårdsbyggnaden, uppförd 1798 i två våningar av reverterat timmer, tillbyggd i öster och väster på 1920-talet. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1997-12-19. Beteckning 320-5993-1997. Tidsprofil: 1997–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSGÅRDEN I KRAMFORS
HistorikKungsgården uppfördes under 1750-talet och är den äldsta kända korsbyggnaden i Västernorrland. Den utgörs av en halvkorsbyggnad med fyra rum indelade runt en centralt belägen murstock. Byggnaden är uppförd i ett våningsplan med oinredd vind och timmerstommen vilar på en delvis murad naturstensgrund. Fasaderna är klädda med stående locklistpanel och sadeltaket är täckt med tvåkupigt lertegel på ett äldre spåntak. Ytterdörren har dubbla inåtgående spegeldörrar med överljusinsläpp. Fönsterna varierar mellan spröjsade korspostfönster samt fönster med två lufter och tre spröjsindelade rutor i varje båge. Interiören är mycket välbevarad me… Tidsprofil: 2004–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin (södra längan)
ExteriörbeskrivningMagasinet kan ha uppförts redan på 1100-talet och då utgjort den tidigmedeltida kungsgårdens norra länga. Magasinet och brygghuset bildar tillsammans med huggboden, den nutida kungsgårdens södra länga. Magasinet används idag som förråd och garage. 9 Magasinet har sannolikt sitt ursprung i den tidigmedeltida kungsgården. Byggnaden skulle visserligen kunna vara uppförd med återvunnet byggnadsmaterial från rivningen efter en stor brand på 1300-talet. Men byggnadens placering, byggnadsdetaljer som fönster- och portöppningar talar för att det istället är en bevarad byggnad från den tidigmedeltida kungsgården. Ett stort antal fö… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOMMARPS KUNGSGÅRD
HistorikRedan under 1200-talets mitt var Tommarp sätesgård, då i dansk ägo. Genom freden 1660 kom kungsgården till den svenska kronan. Efter 1679 blev Tommarp militärt boställe. Sedan 1901 utarrenderas egendomen. Kungsgården utgörs av en fyrlängad anläggning i två våningar, sammanbyggd kring en borggård. Den norra längan uppfördes antagligen under 1400-talets mitt. Rester av dessa ursprungliga gavlar finns bevarade i vindsvåningen. Under 1500-talets slut tillbyggdes i söder och väster två längor. Den fjärde längan i öster uppfördes under 1600-talets början då också ett senare rivet torn byggdes. Slottsanläggningen omgavs av vattengravar och… Tidsprofil: 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungsgårdens ekonomibyggnader
21420000048479http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048479Bebyggelse - byggnadEKERÖ DROTTNINGHOLM 1:1 - husnr 114Kungsgårdens ekonomibyggnaderLän: Stockholm, Kommun: Ekerö, Landskap: Uppland, Socken: Lovö , Stift: Stockholms stift, Församling: Lovö församling17.878089053041904,59.32785067915339http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000048479http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000048479http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000048479RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gs 3, Kungsgården
AnteckningarNonsensinskrift. Mycket nött. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 986, Kungsgården, Samnan
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U NOR2002;29, Kungsgården
Tidigare sockenGamla Uppsala socken Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Birka och Hovgården
Vikingatidens handelsplats Birka och kungsgården Hovgården visar två kompletterande delar av Mälardalens tidiga maktlandskap.
LADA MED LOGE OCH TRÖSKVANDRING
HistorikLada/loge av sten under tegeltak med en utbyggd tröskvandring av korsvirke med rödfärgad panel. Uppförd under 1780-talet. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-07-07. Beteckning 5584/92., Under andra halvan av 1700-talet uppfördes ett nytt stall till kungsgården. Byggnaden som är markerad på en karta från 1787 användes senare som loge. Även syneprotokoll från slutet av 1800-talet beskriver att byggnaden användes som loge och var inredd med ett loggolv för förvaring av otröskad säd. Takkonstruktionen gjordes troligen om under tidigt 1900-tal. Mellanbjälkla… Tidsprofil: 1992–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEVENE KYRKA
HistorikTraditionen vill göra gällande att kyrkan restes av konung Håkan Röde på 1000-talet. Men det mest sannolika är att nuvarande byggnad uppfördes under 1200-talet i gråsten med smalare rakt kor. Från denna tid härrör lillklocka och dopfunt. Närheten till kungsgården talar för att en storman stod som patronus. Rimligen har det funnits en föregångare i trä knuten till denna gård. Under 1300-talet försågs kyrkan, under influens från Skara domkyrka, med minst ett unggotiskt lansettfönster, varav delar av huggen sandstensomfattning ligger i kyrkogårdsmuren. Sannolikt under senmedeltid tillkom ett vapenhus framför sydportalen och en liten sak… Tidsprofil: 1694–1695. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS DOMKYRKA
MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift. Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klar… Tidsprofil: 1500–1602. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS FÄNGELSE
HistorikDagens fängelse ersatte Mariestads första fängelse invigt 1749, "Skaraborgs läns häkte". Detta låg på kungsgården Marieholms mark och var en stenbyggnad i två våningar med två fastbyggda flyglar omgiven av en tegeltäckt mur. Fängelset blev redan under tidigt 1800-tal trångbott och förslag på utbyggnad väcktes redan 1809. Under 1830-talet började nya humanistiska idéer för hur fångvård i fängelser skulle bedrivas slå igenom. Istället för förvaring i gemensamma celler med många fångar i väntan på något kroppsstraff eller straffarbete skulle fångarna arbeta under dagen och låsas in i enskilda celler om natten. Idéerna kom från USA och v… Tidsprofil: 1842–1881. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NUNNEKLOSTRET
HistorikNUNNEKLOSTRET. Stora delar av murverket i nunneklostrets norra länga härstammar från 1200-talet och är rester av den gamla kungsgårdens huvudbyggnad. Under klostertiden byggdes den om till dormitorium. "Birgittas bönekammare" har genom århundraden pietetsfullt bevarats. Även refektoriet eller pelarsalen i denna länga har bevarats sedan medeltiden. En nunnecell har i modern tid rekonstruerats. Av klostrets västra länga är bottenvåningens murverk medeltida medan av övriga längor endast grundrester finns kvar. Klosterverksamheten upphörde 1595. Under 1600-talet ändrades klosterbyggnaderna till krigsmanshus eller s.k. invalidhotell efter… Tidsprofil: 1816–1926. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PROSTGÅRDEN
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd 1764-70 av tegel. Den nuvarande byggnaden ersatte då en äldre prostgård av trä, som brunnit ned i samband med 1761 års stadsbrand. Fastigheten hade tidigare på 1600-talet varit kungsgård, men blev år 1666 prostgård efter att kungsgården 1663 hade flyttat ut till Noret strax utanför staden. Invändigt genomgick byggnaden en omfattande renovering på 1950-talet varvid en stor del av den äldre inredningen försvann. Byggnaden användes som prästgård till början av 1990-talet. Källa: Länsstyrelsen Dalarnas län, Byggnadsminnesförklaring av Prostgården i Falun. Tidsprofil: 1764–1770. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LAURENTII KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristia… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Solur
ExteriörbeskrivningMedeltida kolonn i kalksten på vilken ett solur är uppsatt. Soluret har initialerna MG (för landshövdingen Grönhagen) inramade av lagerkrans, samt årtalet 1732 inhugget. Kolonnen härrör troligen från klostret. Soluret har enligt arkeologiska undersökningar varit uppställt på gårdsplanen framför huvudbyggnaden, då det troligen hade ett lägre fundament. Soluret återspeglar de två betydelsefulla perioderna i kungsgårdens historia: klostertiden och landshövdingeresidenstiden. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikHäststallet är troligen en del av den medeltida kungsgården från 1200-talet och är sannolikt anlagt som häststall. Byggnaden utgörs idag av envåningsbyggnad i gråsten med fogar i kalkbruk samt inslag av tegel och sandsten. Ursprungligen utgjorde byggnaden sannolikt en tvåvåningslänga med halmtak. Det är svårt att tolka och datera häststallets olika delar. Byggnaden har liksom magasinet genomgått många förändringar under årens lopp. Spår efter fönsteröppningar och murskarvar visar att byggnaden har uppförts i flera etapper. Flera medeltida fönster och portar, eller spår efter gotiska element, återfinns på fasaderna. Betydande delar av… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORSJÖSTRANDS SOMMARHEM
HistorikFör att få en samlingsplats för församlingens ungdomar under sommaren arrenderades 1944 ett gammalt boningshus på Kungsgården, cirka 0,5 km söder om missionskyrkan för en tid av tio år. Intresset för samlingarna ökade, och snart var huset för trångt. 1954 köpte församlingen därför en tomt vid Storsjön. Det nya sommarhemmet stod färdigt 1957 och fick namnet Storsjöstrand. Kostnaderna för byggnaden uppgick till cirka 30000 kronor. 1980 byggdes sommarhemmet till. På senare år har äganderätten till sommarhemmet gått över till Horla-kretsen. Tidsprofil: 1944. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LÄNGAN
HistorikByggnad nr 3) Magasinsbyggnad av gråsten med inslag av sandsten och tegel under tegeltak. Byggnaden har tillhört klostret men ligger utanför klausuren, dess ursprungliga funktion är okänd. Byggnad nr 4) Bostadshus, före detta brygghus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltak. Uppfört under 1800-talets senare del. Byggnad nr 5) Verkstad, "huggeboden", av sten under tegeltak. Uppförd efter 1828. , Platsen för dagens brygghus rymde redan under 1700-talet en byggnad som nyttjades för kokning av tvätt, ölbryggning och bak. Det äldre brygghuset uppfördes i slutet av 1600-talet eller under tidigt 1700-tal och utgjorde kungsgårdens södra… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VAGNHÄRADS KYRKA
Historik1200-tal: Vagnhärads kyrka uppfördes på kungsgårdens Husbys mark med rektangulärt långhus medfullbrett, rakt avslutat kor i öster. 1300-tal: Under 1300-talet byggdes sakristian på korets norra sida. 1400-tal: Tornet byggdes troligen i mitten på 1400-talet. På Peringskiölds teckning från 1683 finns en röd och vit zickzackmönstrad tegelblindering kring tornkrönet vilken med stor sannolikhet var samtida med tornet. Ett vapenhus byggdes framför sydportalen. Enligt ovannämnda avbildning hade detta en egendomlig dekoration (liknar en runslinga) på gaveln. I slutet på 1400-talet valvslogs kyrkorummet. Under 1600- och 1700-talet tillkom myck… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Verkstad (Södra längan)
HistorikHuggboden är sammanbyggd med magasinets västra gavel. Byggnaden är sannolikt uppförd under 1800-talets första hälft, men efter 1828. Äldre kartor och syneprotokoll beskriver att det på platsen dessförinnan hade legat en loge i korsvirke som utgjorde gårdens västra länga, men som revs under 1700-talet. Byggnaden har använts som huggbod, vedbod och under en period kring sekelskiftet år 1900 som svinhus. Under mitten av 1900-talet lades taket om med tegelpannor. Taket var dessförinnan papptäckt. I samband med andra arbeten på kungsgården mellan 1994 och 1995 genomfördes en omfattande renovering av huggboden. Murarna var då helt deformer… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA MAGASINET
ExteriörbeskrivningByggnaden är av samma storlek som västra magasinet, men är en våning lägre. Den är uppförd i trä med en timrad stomme. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående lockpanel, med inklädda knutlådor. Byggnaden står på en stenfot som delvis är murad. Hörnstenarna är av påtagligt kraftigare dimension än övrig sten. Hörnstenen i nordost, är en väl bearbetad hörnsten med tvära kanter som bör komma från någon av de medeltida anläggningarna på kungsgårdens mark. En trappa av stora stenblock leder upp till ingången. Taket är ett sadeltak med stort takutsprång och är täckt med plattor av korrugerade asbestcementskivor. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGE
HistorikKungsgårdens f.d. loge, uppförd av locklistpanelat och rödfärgat trä 1892. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1997-12-19. Beteckning 320-5993-1997. Tidsprofil: 1997–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD
HistorikKungsgårdens f.d. ladugård, uppfört av locklistpanelat och rödfärgat trä 1892. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1997-12-19. Beteckning 320-5993-1997. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.