SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “kostallet”
KOSTALLET
21000000997622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000997622Bebyggelse - byggnadHÖÖR BOSJÖKLOSTER 1:740 - husnr 9002KOSTALLETLän: Skåne, Kommun: Höör, Landskap: Skåne, Socken: Bosjökloster , Stift: Lunds stift, Församling: Ringsjö församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.52044518992374,55.877654339653695http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000997622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000997622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000997622RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOSTALLET
21000001000502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000502Bebyggelse - byggnadTRELLEBORG JORDBERGA 1:6 - husnr 41KOSTALLETLän: Skåne, Kommun: Trelleborg, Landskap: Skåne, Socken: Källstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Källstorps församlingNybyggnadsår: 1844 - 184413.412959258958674,55.416442325392154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000502http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000502RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningFäxet, sommarladugården, kanske nybyggdes eller flyttades till platsen i samband med flytten vid laga skifte, då nuvarande fårhus kan ha varit det äldre kostallet. Båsindelningen och gödselrännorna finns bevarade invändigt men man kan se att antalet båsplatser minskats vid något tillfälle då väggarna också panelkläddes invändigt, troligen under 1910-talet strax innan användningen av ladugården upphörde. På ena långsidan finns en oförklarlig generalskarv i timmerväggen. Kan det ha varit en långsidesingång när fäxet stod på annan plats? Det finns spår efter dynggluggar även på ingångsgaveln så någon form av ombyggnation har… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
ExteriörbeskrivningIdag är alla fönster och portar i trä grönmålade. Moderna portar av aluminium är röda. På 1980-talet byggdes kostallet om till maskinhall. För att rymma de stora maskinerna revs mellanbjälklaget till den ovanförliggande logen. Konstruktionen stabiliserades genom nya pelare och dragjärn. Vid samma tid tillkom de moderna portarna utmed den norra fasaden. Utbyggnaden mot norr, som tidigare hade rymt mjölkrummet, inreddes som huggbod. Maskinhallens nedre del är murad i rött tegel i kryssförband. Den övre delen är klädd med slät panel målad med falu rödfärg. Sadeltaket är belagt med vågiga asbetscementplattor, typ Eternit model… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningFäxet, fäbodens ladugård, har ett för trakten mycket ovanligt utförande. Innanför gavelingången är det jordgolv och via en ramp kommer man upp till kostallet med trägolv, dyngrännor och bås. På utsidan syns de utknutade bjälklagsåsarna. Kanske man hade får och getter i den främre delen och korna på delen med golv. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stallet
HistorikByggnadens ålder är okänd, men den äldsta delen är troligen jämngammal med boningshuset. Den knuttimrade delen av byggnaden är troligtvis äldre än övriga delar i skiftesverk. Taket på byggnaden höjdes med ett par skift i slutet av 1800-talet. En liten port skiljer ladugården från boningshuset. Bredvid porten finns ett hönshus som ska ha varit drängkammare fram till sekelskiftet 1900. Ytterväggarna på just den delen av byggnaden har varit reveterade, förmodligen för värmens skull. Den enda uppvärmningen var den från djuren i stallet. Bredvid hönshuset finns en hackelseloge, där foder till hästarna tillverkades och där hästarna utfodra… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.