SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN

Hitta ett samband.

Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.

Nollställ

SÖKRESULTAT

5 träffar

för “klövsjö kyrka”

3107 ms · källspårbar projektion
Kunskapsnoder 5
01
Kulturhistorisk byggnad

KLÖVSJÖ KYRKA

ExteriörbeskrivningKlövsjö kyrka är en timrad långhuskyrka med torn i väster och lägre smalare sakristia i korets förlängning. När dagens kyrka uppfördes 1795-97 avsåg man utnyttja det befintligt träkapellets sakristia i det nya bygget. Om detta skedde är oklart. Sakristian har valmat tak och det högresta, mot väster valmade, långhustaket är ett av de drag som ger kyrkan mer karaktär av rokoko än nyklassicism. Till detta intryck bidrar inte minst den sirligt graciösa tornlanterninen med karnissvängda takfall och placeringen av ingången på tornets södra fasad. Idealet för den mer programmatiska nyklassicistiska kyrkotypen är att entrén är bel… Tidsprofil: 1795–1797. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Berg Jämtlands län 1795–1797
KVALITET891 källor
02
Kulturhistorisk byggnad

RÄTANS KYRKA

HistorikRätans kyrka byggdes troligen efter samma ritning som Klövsjö kyrka i grannsocknen. Upphovsman och byggmästare var den skicklige och ansedde Pål Pehrsson i Stugun som under bygget 1795 hade hjälp av sonen Pehr. Redan efter 50 år, 1844, avsåg församlingen att ersätta den liggtimrade gustavianska kyrkobyggnaden med en större stenkyrka. Denna var tänkt att uppföras som ett gjuthus efter den s.k. Rydingska metoden med mindre stenar satta i kalkbruksform. Valet av teknik medförde att församlingen endast fick tillstånd till att uppföra en mindre kyrka där tornet ej fick bära klockor. Istället lät man Johan Nordell, idag betraktad som en ov… Tidsprofil: 1853–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Berg Jämtlands län 1853–1856
KVALITET891 källor
03
Kulturhistorisk byggnad

Älvros Gamla kyrka

InteriörbeskrivningKyrkorummet har likaså en korsformig plan med sakristia och kor i öster och vapenhus i söder. Orgelläktaren finns i väster. Korsarmarna är invändigt täckta av trätunnvalv och korsmitten av ett stjärnvalv i trä. På golvet ligger breda bilade golvbrädor i varierande storlek. I norra och södra korsarmen ligger brädgolvet med kortändorna mot öster och väster, i långhuset ligger brädorna tvärtom. Kyrkorummet präglas av senbarock och rokoko. Bänkinredningen kompletterades av Olof Persson Holm 1740. 1744 byggdes stjärnvalvet i trä av Jonas Granberg från Klövsjö, troligen efter inspiration av de gotiska stjärnvalven i tegel. En li… Tidsprofil: 1929–1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Härjedalen Jämtlands län 1929–1932
KVALITET891 källor
04
Kulturhistorisk byggnad

Klockstapel

Exteriörbeskrivning1751 restes en klockstapel vid Hede kyrka under ledning av dragonen och snickaren Anders Kiellberg från Klövsjö i Jämtland som också byggde stapeln i grannsocknen Vemdalen fyra år senare. Klockstapeln följer väl ett vanligt schema från södra Norrland under barocken med fyrsidig grundplan och lökliknande kupol uppburen av stolpar och strävor. Gentemot Vemdalsstapeln har denna en tyngre, mer nedtryckt karaktär med påtagligt små ljudluckor. Stapeln står nära kyrkan, söder om dess vapenhus. En enkel sentida trätrappa utan räcken leder upp till klockbodens port som vetter mot vapenhuset. Klockboden, i befintligt utförande från… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Härjedalen Jämtlands län 1890–1910
KVALITET891 källor
05
Kulturhistorisk byggnad

Hammerdals kyrka

InteriörbeskrivningDe genomgripande renoveringsarbetena 1858-59 och 1923 som kommit att prägla kyrkans exteriör har också lämnat påtagliga spår i kyrkans innandöme. Hawerman lät vid ombyggnaden av yttertaket även täcka kyrkorummet med ett tunnvalv av smala bräder med en mittplafond inramad av en förkroppad list. Bänkinredningen byggdes om till i stort sett den utformning den har idag. Det konstnärliga programmet förnyades också med en ny altaruppsats av Johan Edler d.y med infattad altartavla i tidsenligt måleri. Den äldre rokokoaltaruppsatsen flyttades till norrväggen. Edlers farfars och namnes predikstol ändrades också något. Ivar Stål omg… Tidsprofil: 1858–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

Strömsund Jämtlands län 1858–1859
KVALITET891 källor

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.