SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “jerusalem”
JERUSALEM
HistorikByggdes 1927 som ungkarlshotell för ensamstående gruvarbetare. Den ursprungliga planlösningen bestod av en mängd jämnstora rum på ömse sidor av en korridor. 1954 byggdes huset om och planlösningen anpassades till tidens behov av smålägenheter för gruvarbetarfamiljer. "Jerusalem" är en för Kiruna och Norrbotten sällsynt stor, friliggande träbyggnad och ett vackert exempel på 1920-talets träklassicism. Dess strama och rena fasadspråk med väl avvägda entrépartier visar att stor omsorg lagts ned på en byggnad avsedd för ensamstående gruvarbetare. Fasaden är i stort sett oförändrad sedan byggåret med alla detaljer bevarade vilket bidrar t… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Motala, Jerusalemsbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM JERUSALEM 2 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BY KYRKA
HistorikBygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll. Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRSLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningTornets bottenvåning upptas helt av vapenhuset. Det är täckt med ett vitputsat, halvstens kryssvalv utan markerade ribbor, som i rummets hörn vilar på murklackar med vulster som kapitäl. I den medeltida väggen mot öster finns en rundbågig öppning från 1775 med en icke bärande, ljusgråmålad panelvägg mot långhuset. I plankväggen sitter en pardörr, uppbyggd av ramverk och med fransk spegelindelning. Golvet är av fogat marktegel lagt i halvförband. En mittgång finns markerad med kvadratiska plattor. Kyrkorummet är täckt av ett tredingstak, klädd med pärlspontad, ljust gråmålad panel mellan takstolarnas synliga inre remstycken… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTNÄS KYRKA
HistorikTalrika fornlämningar från stenåldern och järnåldern vittnar om bygdens betydelse redan under förhistorisk tid. Senare kom järnhanteringen att gynna utvecklingen i denna del av Berg-slagen, men det bördiga landskapet kring Dalälven bidrog också tidigt till byarnas välstånd. Grytnäs vidsträckta socken bildades redan under medeltiden. Kring kyrkan med sitt strategiska läge, intill Grytnäsån där flera vägar möts, växte en betydande kyrkby fram. Grytnäs nuvarande kyrka har tillkommit i flera etapper och genomgått ett flertal förvandlingar under århundraden. Ett inhugget årtal som ännu på 1700-talet var synligt på kyrkans gamla västport (… Tidsprofil: 1980–1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV VASA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet nås från tre av de fyra korsarmarna, i norr, söder och genom huvudingången i öster. Över varje ingång finns en läktare, på den östra står orgeln. I den västra korsarmen ryms koret. Kupolen över korsmitten bärs upp av fyra mycket kraftiga murpelare. Rummen i vinklarna mellan korsarmarna benämns numera Lukas-, Matteus-, Markus- och Johanneskapellet och har fått olika funktioner. De tre vapenhusen har kalkstensgolv, putsade och målade väggar varav det östra vapenhusets väggar är uppdelade av pilastrar och nischer. Grågrönt målade pardörrar med fyllningar och glasad övre del leder in till kyrkorummet. Väggarna i ky… Tidsprofil: 1856–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ramsta kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet är intimt och präglat av en kraftfull färgsättning dominerat av ådringsmålning i blått, grått och orange som står mot väggarnas grå kalkputs. Liksom exteriören är det tydligt inspirerat av medeltida landskyrkor. Taket är ett treklövertak av brädor täckta med en orange marmoreringsmålning. Bänkkvarteren är slutna och har ådring i blått med orange kulör i dörrarnas fyllningar. Golvet är av tegel i långhusets mittgång, i bänkkvarteren skurgolv av trä. Kyrkobesökaren kommer in genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är konstfärdigt inrett med bl a skurna pelare i dörrpartiet mot långhuset och väggfasta… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖTOFTA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet i SJÖTOFTA KYRKA är rektangulärt med polygonalt avslutat kor i öster, täckt av ett trätunnvalv markerat med en tandad gesims. Utgång till sakristia i norr, sydportal samt utgång till vapenhuset i väster inrett i tornets första våning. Läktare i väster med senare tillkommen underbyggnad. Predikstol på norra väggen. LÅNGHUS GOLV - Lackat brädgolv med ljust grå matta i mitt- och sidogångar. Bred grön golvlist. VÄGG - Väv målad i bruten vit kulör. PORTAR/ INNERDÖRRAR - Speglad pardörr med rakt överstycke i söder med tre fyllningar per dörrblad. Dörrbladen är grönmålade och fyllningarna ådringsmålade i beige kulör o… Tidsprofil: 1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSTADS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET har med tanke på kyrkans storlek en hög rymd, och en god akustik. Koret i öster är halvrunt, och en aning smalare än långhuset. Däremot är takhöjden densamma. Korgolvet är tre steg högre än i långhuset, och koret avskiljs genom ett lågt svart räcke av oxiderad koppar och mässing, och med överliggare av trä. Kororgel på sydsidan. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med kapprum på sydsidan och samlingsrum på norrsidan. GOLVET är belagt med grå skifferplattor, moderna. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett reveterat och vävklätt brädtak, plant i mittpartiet men run… Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTVIKS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med oljat trägolv, ca 100 mm spåntat virke. Ljust gulmålade väggar i gips på vilka är monterade en bröstningspanel, ca 0, 75m över golv, 200 mm sockel, krönande profilerad list, båda med mörk grå målning, däremellan ljusare grå målning. Över denna ett ramverk i trä med monterade krokar samt hatthyllor i trä. Mörkare grå målning. Skålad taklist i trä, ca 80 mm bred, gipstak, grå målning. I vapenhus rakt fram mot öster en hwc-dörr i trä, tre fyllningar, påbyggd insida med träfiberskiva, grå målning. Denna, liksom wc, byggd vid 1990-talets restaurering. Helkaklat hwc, betongkakel golv, ca 200x200 mm, grå med blå bård… Tidsprofil: 1880–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VENJANS KYRKA
InteriörbeskrivningLånghuset är treskeppigt med klövervalv i det höga mittskeppet, något spetsbågigt i sin mitt-del och med karnisformade sidor. Mittvalvet vilar på dubbla åsar som är förstärkta av tvärgående och utsmyckade hanbjälkar. De lägre sidoskeppen har platta tak som bärs av trästolpar, bärlinor och tvärgående bjälkar. Övre partiet mellan pelarna och ytterväggarna ifylls med kontursågade överstycken utformade som bågar. Övergången mellan långhuset och koret understryks av en bågformad inramning samt av en triumfbåge med triumfkrucifix. Perspektivet förstärks av korets sneda väggar, altaruppsatsens omfattning och över altarbordet av k… Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vindelns kyrka
InteriörbeskrivningÄven kyrkans interiör är starkt präglad av den nygotiska stilen. Kyrkorummet är treskeppigt med ett brett mittskepp och smalare sidoskepp avdelade genom pelare som bär upp läktarna och mittskeppets tak. Mellan pelarna mot taket finns spetsbågiga fyllningar av trä genombrutna av geometriska mönster. En kraftig spetsbågad triumf-båge avdelar koret mot kyrkorummet. Koret har ribbvalv, knippepelare av tegel och höga, smala korfönster med glasmålningar. Predikstolen från 1600-talet härstammar ursprungligen från Umeå landsförsamlings kyrka, men är omgestaltad 1904. Under koret finns ett källarutrymme. De dominerande läktarna av… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.