SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ista”
Ista
Ista är nature_reserve i Sandviken i Gävleborgs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 359, Istaby
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kiviksgraven
En monumental bronsåldersgrav med ristade hällar och en komplicerad restaureringshistoria.
Turbinhuset i Västerås
Turbinhuset vid Svartån bidrog till att förse ASEA med elektricitet och blev en del av Västerås omvandling till industristad.
Mellan Mälaren och Bergslagen
Följ hur vattenvägar, malm, monument och elektricitet har bundit samman Västmanland från järnålderns mötesplatser till industristaden.
FLÄCKEBO KYRKA
HistorikPlatsens första kyrka antas ha tillkommit på 1100-talet och var möjligen av trä. Ursprunget till den nuvarande byggdes under 1400-talets sista decennier. Då bestod den av långhus med sakristia utbyggd mot norr och vapenhus i söder. Yttertaken var spånklädda och gavelfasaderna hade sannolikt tegelorneringar. Över kyrkorummet slogs två stjärnvalv av så kallad Enköpingstyp, med halvstensribbor och symboliska stöttor i form av figurer i relief. Efter en förfallsperiod genomgick kyrkan stora reparationer under senare hälften av 1500-talet. På 1600-talet förnyades kyrkorummet med ny altaruppsats 1625 (delar av dåvarande altarskåp finns kva… Tidsprofil: 1893–1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden nybyggdes 1924 som Filadelfiaförsamlingens kyrka i Sala. I byggnadens nordöstra del byggdes en källardel med pannrum och förråd. 1924 gjordes en VA-anmälan för installation av vatten och avlopp då fanns 6 rum i byggnaden, två samlingssalar, 1 kök, 1 pannrum och en wc. Oklart vad det var för titel på det sista rummet . Installationen gjordes av A.B.Ågrens mek. Verkstad. Under 1958 gjordes en s.k. utökning av sanitetsanläggning för beredskapssjukhus, då Salafirman Judells rör installerade fler toaletter och våtutrymmen. I övervåningen fanns en liten lägenhet som 1968 fick en balkong mot Trädgårdsgatan. Under en period i mitte… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSHOLMS SLOTT
HistorikPå 1550-talet anlade Gustav Vasa ett slott på en holme i Kolbäcksån. Det fick namnet Strömsholm 1556. Från detta år vistades Gustav Vasa under lägre tider där och övervakade slottsbygget. En total omgestaltning av slottet skedde 1669-81 efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Beställare var änkedrottning Hedvig Eleonora. Inredningen utfördes först 1767-75 efter ritningar av C.F. Adelcrantz. Stenköket byggdes under 1730-talet då vissa arbeten på slottet utfördes under Carl Hårlemans ledning. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsintutions omedelbara inseende. Riks… Tidsprofil: 1669–1681. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
"99:an"
HistorikByggnaden på fastigheten är en större trävilla i schweitzerstil uppförd 1899. Här har en rad olika verksamheter hysts genom tiderna, bland annat post, bank, bensinstation, taxistation och skrädderi. Idag är bottenvåningen inredd som restaurang. Byggnaden är mycket typisk för 1890-talets överdådigt dekorerade villaarkitektur, och pryds stilenligt av dekorsågade vindskivor, listverk och fönsteromfattningar. Åt öster vetter en monumental glasveranda i två våningar, och ytterligare en glasveranda är placerad in mot gården. Fasaderna är nedtill klädda med liggande fasspont, och upptill stående, även detta ett tidstypiskt drag. Ett antal f… Tidsprofil: 1899. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
"Stensö kapell"
HistorikKapellet ritades 1955 av arkitekten Evert Milles, Stockholm och uppfördes 1957 i samband med att Södra kyrkogården utvidgades. E. Milles ritade även en rad andra kyrkor; S:t Eriks kapell i Sollentuna 1930, Dorotea kyrka 1932, Töre kyrka 1936 och Lekåsa kyrka 1942. Därutöver var han verksam som restaureringsarkitekt vid ytterligare ett antal kyrkor. Stensö kapell är förmodligen E. Milles sista kyrkobyggnad, han dog bara tre år efter att kapellet stod klart. Byggnaden utfördes nästan helt i enlighet med ritningarna. Endast några få detaljer utformades annorlunda. Bl.a. flyttades källarnedgången samt ingången till officiantrummet (dvs d… Tidsprofil: 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningAdministrationsbyggnad med toalett, köks- och omklädningsutrymmen uppförd på 1940-talet, tillbyggd på 1970-talet och renoverad och tilläggsisolerad under 2000-talets första år. SOCKEL- spritputsad grå. FASAD- mittlist i panelen i bjälklagshöjd. ENTRÉ/DÖRRAR- vita dörrar av formpressad board, med och utan glas. På östra och västra fasaderna förstukvistar med sadeltak och halva väggar av locklistpanel. FÖNSTER- utbytta vita en- och tvåluftsfönster av trä. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningKontors- och laboratoriebyggnad uppförd av Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Huset har 4 utbyggnadsepoker. Den första delen började uppföras i slutet av 1940-talet och den sista i början av 1970-talet. Byggnaden är i följande beskrivning uppdelad i sina 4 byggnadskroppar; 2a, 2b, 2c och 2d. Byggnaden bevarar sin ursprungliga karaktär från respektive utbyggnadsepok. 2a: Kontors- och laboratoriebyggnad i 8 våningar med källare, uppförd i slutet av 1940-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot väst av den ursprungliga huvudbyggnaden (husnr 5) från slutet av 1930-talet. På södra långsidan finns ett utstickande torn av betong i 1… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
HistorikBarnrikehus byggdes med statliga lån för "mindre bemedlade barnrika familjer". Lånereglerna var ett resultat av ett delbetänkande från den bostadssociala utredningen som kom 1935. Lånen gavs till kommunerna mot att de i egen regi eller genom bostadsbolag uppförde bostadshus för barnrika familjer. Bostadsbolagen fick även bidrag för att kunna reducera hyrorna. Ett av villkoren för lånen var att lägenheterna skulle ha en minimistandard om två rum och kök samt varm- och kallvatten. Barnen skulle ha tillgång till lekplatser och i de större kvarteren skulle daghem finnas. 1947 ändrades de statliga låne- och bidragsreglerna och byggande av… Tidsprofil: 1937–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALEBäcken
HistorikAv herrgårdarna i Sventorps socken var Knistad och Suntetorp störst men sedan kom Alebäcken som den tredje i storlek. Alebäcken är ett litet herresäte som i slutet av 1800-talet kom i bondehänder och fick karaktären av storbondegård. Gården bör ha medeltida ursprung och omnämns 1542 som Elebäcken d.v.s. alskogen vid bäcken. Den bestod då av två hemmansdelar Alebäcken och Bössebol, den sistnämnda försvann dock senare. Alebäcken var under 1700-talet ett rusthåll kronoskatte och omfattade två gårdsanläggningar. Rusthållet låg strax SV om själva Alebäckens gård som ligger kvar i gammalt läge. År 1794 nybyggdes mangården och fick en regel… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
anna fälts stuga
HistorikGötlunda-Anderstorp 2:1 Anna Fälts stuga I den öppna skogsgläntan kring Anderstorp, några hundra meter söder om torpet, ligger detta lilla f.d. torpställe. Det lilla omålade timrade bostadshuset från ca 1800 är en enkelstuga med vidbyggd bod under torvtäckt ryggåstak. Endast själva stugan är panelklädd, boden är något senare vidbyggd. Torpstället friköptes under 1900-talet tillsammans med ett omgivande tunnland. Sista bosatta innehavaren var Anna Fält som var född i stugan och bodde här till sent 1950-tal. Till huset hör ett litet fristående halmtäckt timrat fähus från 1800-talets senare del. Idag vårdas den lilla torpmiljön av hemby… Tidsprofil: Cirka 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
backgården
HistorikFlistad 7:4, Backgården En av de yngre gårdarna i Flistads by är Backgården. Manbyggnaden med veranda och ladugården i trä och tegel uppfördes år 1915. Gårdens övriga ekonomibyggnader utgörs av brygghus, hönshus och garage, och är samtliga byggda under 1900-talets första del. Medan manbyggnaden är klädd i blekgul panel, hålls ekonomibyggnaderna samman genom sina faluröda fasader. Taken täcks av olika typer av moderna takmaterial som cementpannor och trapetskorrugerad plåt. Genom sitt läge i byns centrala del är gården viktig för helhetsupplevelsen av Flistads kyrkby. Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Banevalla kvarn
HistorikNuvarande kvarn uppfördes 1888 i två våningar, den nedre av sten och den övre av timmer. Kvarnen är påbyggd på 1920-talet till sitt nuvarande utseende. Kvarnverket fick kraft i huvudsak av en turbin från tidigt 1900- tal, ytterligare en finns från 1939, och som drev bland annat ett kraftverk. En dieselmotor användes som reservkraft när vattennivån var låg. Den sista mjölnaren äger fortfarande kvarnen, som köptes i dåligt skick av släkten under 1880-talet för upprustning. Kvarnen var i drift till 1968 och maskinutrustningen är fortfarande i funktionsdugligt skick. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BANKHUSET (HANDELSBANKEN)
HistorikDet nya bankhuset byggdes 1894 efter en arkitektpristävlan med fem framstående svenska arkitekter som deltagare. Förstapristagaren Ernst Stenhammar gav sitt bankhus en stil som ansluter till rådhusets. Fasadmaterialet är detsamma - ljusrött tegel med lister, fönsterkors och dekorativa detaljer av ljusgrå natursten. Byggnaden är uppförd i två våningar med vindsvåning under valmat plåttak. Huvudfasaden mot väster utmärks av en bred risalit med hög svängd prydnadsgavel. Portalen är rikt skulpterad. Byggnadens hörn är rundade. Trapptornen mot gårdssidan är runda och försedda med lökkupolliknande huvar. Den höga bastionartade sockeln av g… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BELLMANSHUSET
HistorikBellmanshuset är en timrad tvåvåningsbyggnad med vindsvåning som uppfördes under 1750-talets slut. Fasaderna är klädda med rödmålad locklistpanel och mot gatan finns en glasad svalgång. Byggnaden har sadeltak med vindskupor och mot gatan en stor frontespis. Bellmanshuset har bevarat sin enkla planlösning och fasta inredning sedan uppförandet. Efter den omfattande restaureringen som avslutades 2002 har bl. a. väggmålningar från 1700-talet tagits fram i ett rum. Bellmanshuset övertogs av staten först 1991. Den sista hyresgästen flyttade ut ur huset 1999. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under… Tidsprofil: 2005–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Biologiska museet
InteriörbeskrivningByggnadens inre präglas i stort av den panoramautställning som återfinns på byggnadens övre våning och som beskådas genom ett observatorietorn. Utställningen utformades utifrån en pedagogisk idé om att ge besökarna möjlighet att se djur i sin naturliga miljö. Panoramautställningen visar nordiska kust- och skogslevande djur i sitt naturliga habitat. Utställningen innehåller en mängd kulissartade landskapselement och en målad dekor som ger utställningen en illusorisk karaktär. Dekoren målades av Bruno Liljefors med assistans av Gustaf Fjaestad. Panoramautställningen bestod ursprungligen av naturliga material likt jord, sand… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BIRGER JARLS TORN
HistorikTornet byggdes först efter Birger Jarls tid på 1520-30-talen. Däremot lär det redan på Birger Jarls tid ha funnits ett befäst torn här. Vid 1700-talets mitt påbyggdes tornet och täcktes med brutna takfall. Under 1700-talets slut och 1800-talet användes det av Generalassistancekontoret som förvaringsplats för pantgods. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1520–1530. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BISKOPSGÅRDEN (HUVUDBYGGNADEN)
HistorikHuvudbyggnaden började uppföras i slutet av 1770-talet efter ritningar av Hovintendentsämbetet. Årtalet 1778 finns inristat i spiselhällen i köket. Byggnaden har en stomme av timmer i två våningar under skiffertäckt tak med valmat övre fall. Fasaderna har en lockpanel av ålderdomlig typ. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Värmlands län, 2002-03-04, Dnr 432-2187-2002 Tidsprofil: 2002–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
Historikrundtimmer, stensatt trapp, 1737 inristat över dörr, golvet löper ut i fasaden, sticktak under plåten, mångåstak, inskriptioner Tidsprofil: 1737. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD NR 15
HistorikByggnaden, Bod nr 15, är en fiskebod, troligtvis från 1800-talet, uppförd i putsad kalk-, grå- och sandsten under flistak. KÄLLA: Fiskelägesinventeringen 1973, Länsstyrelsen Gotlands län Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bondökallarna, båk
HistorikBondökallarna båk sydost om Piteå uppfördes 1859 v timmer med hjärtspira och tunna som topptecken. Nedre delen rödfärgades medan övre delen, hjärtspiran och tunnan målades vita. Båken var från början cirka tio meter frå grunden till topptunnan men förhöjdes 1914 till sin nuvarande höjd, cirka 15 meter. För att stabilisera båken lades samtidigt en stenkista in i botten. Den genomgick en grundlig reparation 1943 och en något mindre renovering 1995. Under 2005 träffades en överenskommelse mellan Piteå kommun och Sjöfartsverket vilken innebar att kommunen övertog båken. Länsstyrelsen och Sjöfartsverket bidrog med medel till reparation. N… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningArbetarbostad från början av 1900-talet med flera lägenheter. SOCKEL- natursten. FASAD- stående och liggande spontad panel. Vita listverk och foder. ENTRÉ/DÖRRAR- Öppna förstukvistar med vita träräcken. Gröna trädörrar. FÖNSTER- Spröjsade, sexdelade, tvåluftsfönster. Bruna utbytta träbågar. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Två putsade skorstenar med profilerade krön. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBevarande_detaljer: -Byggnadens volym och takform -Gråputsad sockel -Gult fasadtegel -Tvåluftsfönster, pivåfönster och smalt vädringsfönster, ursprungliga där det förekommer -Ursprungliga dörrar där det förekommer -Balkonger med balkongräcke med raka spjälor, målad i en grön kulör -Svart takpapp Kommentar: De enskilda detaljerna har en stor betydelse för det arkitektoniska uttrycket, en enkelhet med avsaknad av dekor som är tongivande för funktionalismens byggnader. Denna typ av arkitektur är känslig för exempelvis skärmtak, farstukvistar eller liknande entréutformning samt staket och plank kring uteplats, vilket kan inneb… Tidsprofil: Funktionalism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBarnrikehus byggdes med statliga lån för "mindre bemedlade barnrika familjer". Lånereglerna var ett resultat av ett delbetänkande från bostadssociala utredningen som lades fram 1935. Lånen gavs till kommunerna mot att de i egen regi eller genom bostadsbolag uppförde bostadshus för barnrika familjer. Bostadsbolagen fick även bidrag för att kunna reducera hyrorna. Ett av villkoren för lånen var att lägenheterna skulle ha en minimistandard om två rum och kök samt varm- och kallvatten. Barnen skulle ha tillgång till lekplatser och i de större kvarteren skulle daghem finnas. 1947 ändrades de statliga låne- och bidragsreglerna och byggande… Tidsprofil: 1939–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBarnrikehus byggdes med statliga lån för "mindre bemedlade barnrika familjer". Lånereglerna var ett resultat av ett delbetänkande från den bostadssociala utredningen som kom 1935. Lånen gavs till kommunerna mot att de i egen regi eller genom bostadsbolag uppförde bostadshus för barnrika familjer. Bostadsbolagen fick även bidrag för att kunna reducera hyrorna. Ett av villkoren för lånen var att lägenheterna skulle ha en minimistandard om två rum och kök samt varm- och kallvatten. Barnen skulle ha tillgång till lekplatser och i de större kvarteren skulle daghem finnas. 1947 ändrades de statliga låne- och bidragsreglerna och byggande av… Tidsprofil: 1937–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
Exteriörbeskrivning-Byggnadsvolym, två sammansatta volymer med olika byggnadshöjd, tak i olika vinklar -Gråputsad sockel med smala källarfönster -Gult fasadtegel -Tvåluftsfönster, ursprungliga där det förekommer -Ursprungliga dörrar där det förekommer -Utkragad gesims i gult tegel vid takfot -Tegelpannor på tak Kommentar: De enskilda detaljerna har en stor betydelse för det arkitektoniska uttrycket, en enkelhet med avsaknad av dekor som är tongivande för funktionalismens byggnader. Denna typ av arkitektur är känslig för exempelvis skärmtak, farstukvistar eller liknande entréutformning samt staket och plank kring uteplats, vilket kan innebära… Tidsprofil: Funktionalism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.