SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
17 träffar
för “huvudbyggnaden (mangårdsbyggnad)”
HUVUDBYGGNADEN (MANGÅRDSBYGGNAD)
HistorikManbyggnaden i två våningar uppfördes under delvis valmat mansardtak, 1820, delvis på medeltida grundmurar. Byggnaden har en välbevarad exteriör i traditionellt gotländskt byggnadsskick, präglad av symmetri och enkla slätputsade fasader. En omfattande renovering genomfördes 1991. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-02-26. Dnr 221-2077-98 Tidsprofil: 1999–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangårdsbyggnad
HistorikPå västra sidan av höjden Åkraberg ligger gården Värö-Åkraberg 3:1 med mangårdsbyggnad, en före detta arrendebostad från 1870-talet, samt tillhörande ekonomibyggnader. Huvudbyggnaden ligger i en stor parkliknande trädgård, omgiven av vällagda stenmurar. Söder om gården leder en allé förbi. Mangårdbyggnaden är som nämnts tidigare uppförd cirka 1870, och har ett lusthus intill. Jordbruk bedrevs på gården fram till 1978. Efter nedläggningen har den öppna jorden arrenderats ut. , Mb uppf 1876. Lusthus. Tidsprofil: Cirka 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KERSÖ SÄTERI, MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikHerrgårdsbyggnaden uppfördes under ledning av murmästaren Mårten Hack. Ett stick i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua visar hur huset såg ut. 1755 brann huvudbyggnaden, men återuppbyggdes redan två år senare. Fasaderna hade nästen helt klarat branden och den enda större förändringen av exteriören som gjordes vid restaureringen var att det avbrända säteritaket enligt tidens ideal ersattes med ett mansardtak. 1906 byggdes bottenvåningens sal ut åt sjösidan efter ritningar av Torben Grut. Trots detta har huvudbyggnaden i huvudsak sin 1600-talskaraktär i behåll. Huset är ett exempel på en mindre palatsbyggnad i Jean de Vallées typiska stil m… Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikRåsnäs herrgård är naturskönt belägen på en höjd med vidsträckt utsikt över Kalmarsund. Huvudbyggnaden uppfördes 1756. Byggherre var landshövdingen Thomas Carl Rappe men arkitekten är okänd. Den är uppförd av timmer i två våningar under brutet tegeltak med valmat övre fall samt reveterad och avfärgad i gult och vitt. Huvudfasaden har en gavelkrönt och urförsedd mittrisalit med kraftigt artikulerad portalparti. Byggnadens nuvarande fasadutformning tillkom under 1870-talet under friherre C F T Raabs tid, då också de låga envåningsflyglarna - pocherna - tillbyggdes. Den ursprungliga planlösningen och vissa inredningar är bevarade. Raab… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden av tegel påbörjades någon gång mellan åren 1640 och 1655 av Reinholt Leuheusen som var underståthållare i Stockholm 1650-55. År 1658 omtalas Rissne som säteri. Teckningar av Erik Dahlbergh visar att byggnaden hade två våningar och fyra höga trappgalvar i holländsk renässans. Övervåningen revs 1811 varvid det nuvarande tegeltäckte sadeltaket byggdes. Under det senaste gula putslagret återfinns den äldsta, varmt röda färgen. Den lilla dörren i ena gaveln härrör från 1700-talet då en smärre, numera riven tillbyggnad uppfördes. Interiören från 1600-talet är delvis bevarad och har en typ av parstugeplan, ett m… Tidsprofil: 1650–1655. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangårdsbyggnaden
HistorikNuvarande huvudbyggnad som började byggas 1740 har inte varit använd av statliga befattningshavare utan i första hand av arrendatorer. Den förste av dessa är också den mest kände, Jonas Alströmer. Huvudbyggnaden var enligt uppgifter klar först 1759 och bestod då av ett trähus i en våning med ett brutet tak. Den byggdes på med en andra våning till dagens utseende 1814 - 1817. Huset är byggt av timmer med ett sadeltak av skiffer på ett underlag av näver. En halvrund takkupa med fönster finns mitt på takfallet mot gården. Fasaderna är klädda med stående vitmålad lockpanel. Taklisten och omfattningarna kring huvudentrén är rikt utformade… Tidsprofil: 1814–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikDen högt belägna huvudbyggnaden är uppförd i två våningar under ett högrest plåttäckt säteritak med valmat övre fall. Den stickbågiga huvudportalen har en bred rusticerad omfattning. I det inre finns betydande delar av äldre fast inredning bevarad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikSmedstorps by är egentligen ett s.k. tveböle, vilket innebär att två gårdar delar en gemensam, sammanbyggd huvudbyggnad. Huvudbyggnaden i Smedstorps by består av två timrade enkelstugor som byggts samman till en tvillingbyggnad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikSmedstorps by är egentligen ett s.k. tveböle, vilket innebär att två gårdar delar en gemensam, sammanbyggd huvudbyggnad. Huvudbyggnaden i Smedstorps by består av två timrade enkelstugor som byggts samman till en tvillingbyggnad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan 1724 och 1727 och är en timrad parstuga i en våning, med rödfärgad locklistpanel och tegeltak. Den flyttades till sin nuvarande plats omkring 1750-60. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 1992-10-27 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSE ÄVEN BYGGNADSHISTORIK. Mangårdsbyggnad från omkring 1700-talets mitt, samt en vinkelbyggd tillbyggnad från 1940-talet i imiterande stil och utformning. SOCKEL- huvudbyggnad med svartmålad naturstensmur. Tillbyggnad med putsad betong, svart. STOMME- timmer i huvudbyggnaden. Tillbyggnaden ej utred. FÖNSTER- äldre i huvudbyggnad. Kopplade 2- luft, 4- och 8- delade. Profilerade foder. Äldre luckor, en med årtalet 1910 i smide. FASAD- locklistpanel både äldre och yngre. Huvudbyggnadens baksida har ena halvan med äldre slätpanel och den andra halvan med nyare locklistpanel. ENTRÉ- i huvudbyggnaden på långsidan mot söder med n… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALKVETTERNS HERRGÅRD
HistorikHerrgården, anlagd på terrasser, består av huvudbyggnad och tre flygelpar, varav ett är beläget på huvudbyggnadens baksida. Den nuvarande huvudbyggnaden uppförd åren 1804-09 av Johan Henrik Geijerstam, är en timrad tvåvåningsbyggnad med vitmålad brädpanel och skiffertäckt sadeltak. Den tidigare mangårdsbyggnaden var ett karolinskt envåningshus med säteritak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1804–1809. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Flygelbyggnad
ExteriörbeskrivningFlygelbyggnaden är samtida med bostadshuset, uppförd år 1858 i ett och ett halvt plan. Byggnaden har sadeltak som täcks av tvåkupigt lertegel. Sockeln är i murad natursten och fasaden är klädd i locklistpanel i samma färgsättning som huvudbyggnaden. Troligtvis finns det någon form av förrådsutrymme i källaren, då en större källardörr finns på den nordöstra sidan. De kittade träfönstren är utbytta mot fönster i modernare material, dock med till viss del bibehållna proportioner. Strax under taknocken på gavlarna sitter små lunettfönster. Även fönstren och entrépartiet har färgsatts likadant som mangårdsbyggnaden. Entrépartie… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lusthus, Lekstuga
ExteriörbeskrivningLusthuset har sitt läge strax öster om huvudbyggnaden, lite högre upp i terrängen. Till utseendet finns tydliga likheter med mangårdsbyggnaden. Både färgsättning och arkitektoniska detaljer är snarlika, men lusthusets fasad har istället en stående locklistpanel. Taket är brutet med avvalmad gavelspets och förstukvisten vid entrén dominerar husets fasad mot trädgården. Fönstren är sexdelade med tvärpost på karmens övre tredjedel, medan gavlarna har liggande rektangulära gavelfönster, vilka är indelade i åtta mindre rutor. Lusthuset kom till Åkraberg från Ryboholm 1995 och är alltså från början inte avsett att uppföras på Åk… Tidsprofil: 1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅDSBYGGNAD
HistorikStrax före laga skifte 1866-1870 fick huvudbyggnaden från 1700-talets slut en nytimrad undervåning och den gamla parstugan lyftes upp som övervåning. Den övre delen av den nuvande mangårdsbyggnaden är alltså från den gamla kringbyggda gården. Huset är en timrad parstuga i två plan på naturstensgrund. Taket är belagt med ved. Östra väggen är försedd med stående, bred, omålad lockpanel. Fönstertypen är tvålufts med åtta spröjsade glas i vardera luften i bottenvåningen, sex spröjsade glas i övre våningen. Huvudingångens enkelbladiga dörr består av fyra fyllningar och omfattningen har klassicerande drag med antydda lisener uppbärande en… Tidsprofil: 1866–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SÄBY HERRGÅRD
HistorikVid 1600-talets mitt innehades Stora Säby av ståthållaren på Stockholms slott, Johan Bengtsson Apelrot, som lät uppföra den nuvarande mangårdsbyggnaden. På 1770-talet lät dåvarande ägaren, handlanden Lorentz Pauli, utföra en genomgripande ombyggnad. En omfattande restaurering gjordes på 1960-talet. Huvudbyggnaden är uppförd i timmer, panelklädd och med inklädda knutar. Det valmade taket är brutet i vindsvåningen. Fasaden mot gårdssidan pryds av en fronton med svängda gavlar. Fönstren har luckor i gustaviansk stil. Huset har parstugeplan med dubbla rumsfiler. De flesta rummen i bottenvåningen har tak med synliga bjälkar. I ett av rumm… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLBY SÄTERI
HistorikHuvudbyggnaden på Vallby säteri uppfördes under åren 1845-46 av lagmannen Johan Bråkenhielm. Den knuttimrade huvudbyggnaden är uppförd i två våningar med fasad av gråvit locklistpanel. Vid knutarna och på långsidorna finns pilastrar med bas och kapitäl. Under takfoten löper en fris. Mot huvudentrén leder en utsvängd trappa och brokvisten täcks av ett flackt tak uppburet av kolonner. Grunden är av sten och härrör delvis från en äldre mangårdsbyggnad från 1600-talet. Taket var ursprungligen av säterityp men utan valmning vid gavlarna. Interiören är på bottenvåningen relativt ombyggd. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrel… Tidsprofil: 1845–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.