SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “hemmet”
HEMMET
HistorikHemmet uppfördes i slutet av 1700-talet. Det avsågs ursprungligen till ladugård, men inreddes till ståthållarebostad. Arkitekten var C G Gjörwell. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Den slätputsade byggnaden är uppförd i två våningar med högre bottenvåning på franskt manér. Grunden är klädd med sandsten. Den södra fasaden domineras av en loggia med doriska kolonner som sträcker sig i två våningars höjd. En sandstenstrappa går längs hela loggian. Byggnaden var tidi… Tidsprofil: 2006–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Livet
Hemmet, maten, arbetet, skolan, idrotten och våra oskrivna regler.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HEMMET 18 - husnr 5, (motsvarar hus nr IC på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
HistorikSysslomansgatan 12 För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HEMMET 18 - husnr 3, (motsvarar hus nr IA på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HEMMET 18 - husnr 1, (motsvarar hus nr ID på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HEMMET 18 - husnr 2, (motsvarar hus nr IB på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HEMMET 15 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HEMMET 17 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HEMMET 7 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Carl Larsson-gården
Carl Larsson-gården i Sundborn är ett konstnärshem där Karin och Carl Larssons inredning, textil och bildskapande fick stor betydelse för föreställningar om det svenska hemmet.
Bostadshus
HistorikKVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CARL LARSSONGÅRDEN
HistorikLilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden. År 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom v… Tidsprofil: 1853–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekholms fotoateljé
HistorikOscar Ekholm föddes år 1900 som ett av sju syskon. Efter sju års folkskola började han arbeta på järnverket. När Ekholm var 18 år drabbades han av spanska sjukan och kunde efter detta inte jobba vidare på Kockums. Både Oscar och hans bror Gunnar var fotointresserade och efter konvalescensen började Oscar som lärling hos fotografen Astrid Carlie i Ronneby. Carlie hade tidigare varit anställd hos fotografen Hanna Karlsson som fotograferade på Ronneby brunn. Tack vare brunnsrörelsen fanns en fototradition i Ronneby med en dominans av kvinnliga fotografer. Förutom de kunskaper som Ekholm förvärvade under sin lärlingstid hos Carlie medtog… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fjällglim
HistorikByggnadsminnets historik baseras till största delen på muntliga och nedskrivna uppgifter från Sigri Sahlin. Det nedskrivna materialet kommer att arkiveras på länsstyrelsen. (Nedan citerade partier är hämtade från detta material.) Småskollärarinnan Erika Söder anlände till Åkersjön i mitten av 1920-talet. Hon hade utbildat sig vid småskoleseminariet i Östersund och arbetat en tid i Ljusnarsberg i Bergslagen. Det var ont om arbete och Erika sökte därför tjänsten i Åkersjön, som då var en fjällby i väglöst land. Alfred Sahlin var vägarbetare och kom till Åkersjön 1929, då vägen till byn drogs fram. Han hade tidigare bl.a. arbetat med In… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEGNÉRMUSEET
HistorikGatuhuset på Gråbröder 15 uppfördes 1768 som norra delen av en stadsgård. Huset beboddes mellan åren 1813-26 av skalden Esaias Tegnér. Från att inledningsvis varit välbehållet förföll huset successivt och var tidvis rivningshotat. Röster höjdes om att förfallet borde stoppas och minnet av Tegnér hyllas. Några år efter skaldens död bildades därför en förening med syftet att bevara Tegnérs bostad, eller åtminstone en del av den. Pengar samlades in bland den skånska adeln och 1862 kunde huset köpas. Fastigheten överlämnades tillsammans med resterande kapital till Akademiska föreningen 1876. Större delen av den Tegnérska gården revs två… Tidsprofil: 1813–1826. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Villa Sundin
HistorikVilla Sundin uppfördes av paret Göran Sundin och Adelaide Toombs Sundin. Byggnaden togs i bruk i november 1959. Göran Sundin var fabrikör verksam i flera större företag i Hudiksvall vid denna tid, krantillverkaren HIAB, hydrauliktillverkaren Sunfab och skidtillverkaren Sundins skidfabrik. Adelaide Toombs Sundin var skulptör och keramiker utbildad vid Massachusetts College of arts. Paret träffades 1953 i USA och bosatte sig i Sverige i slutet av 1950-talet. Sedan 1963 var de bosatta i USA och huset var uthyrt till en familj fram till omkring år 2000, vilket sannolikt bidragit till att det är obetydligt förändrat. Paret Sundin kontakta… Tidsprofil: 1928–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMNEHÄRADS KYRKA
HistorikAMNEHÄRAD KYRKA - Kyrkan är medeltida, men fick sin karaktär vid ombyggnader under 1600-1700-talet. Tornet ersatte en fristående klockstapel 1666 och nuvarande kor tillkom 1737. På en avbildning i Peringskiölds Monumenta 1671 har kyrkan rektangulärt långhus - kor, rakt avslutat i öster, vapenhus av sten i söder, och högt spånklätt torn med spira. Långhusmurar, en 1200-talsdopfunt och en klocka med minuskler är medeltida. Från 1600-talet är ett bord i sakristian, två renässansstolar, två apostlabilder (?), altaruppsatsen från 1687, Bengt Snidares predikstol från ca 1650, begravningsvapen över Harald Posse, Ribbingshus, död 1674, och k… Tidsprofil: 1600–1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barnhem
HistorikUrsprungligen hem för de äldsta gossarna som till skillnad från de andra hemmen hade en manlig föreståndare. Han bodde i lågdelens tvårummare med kök. Barnhemsavdelningen rymde två sovsalar på övervåningen för tillsammans 24 gossar, tvättrum och enskilda rum. Bottevåningen upptogs av enskilda rum, dagrum och bostad för biträde. 1948 blev pojkhemmet en vårdavdelning för kroniskt sjuka, 1973-88 fungerade det som sjukhem för lättare psykiskt sjuka och 1992 inreddes byggnaden som gruppboende för ungdomar. Tidsprofil: 1973–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKEKÄRRS KYRKA
InteriörbeskrivningHuvudentrén leder in i ett kapprum placerat i hörnet mellan två byggnadskroppar uppförda vid olika tider, en ramp överbryggar höjdskillnaderna mellan byggnaderna så att man når så väl kyrkan som församlingshemmet utan vara sig trappsteg eller trösklar. Kyrkan är inte traditionellt orienterad, utan koret ligger mot norr och i söder övergår kyrkorummet i församlingshemmet. Byggnadens utformning följer dock en lång kyrklig tradition med sitt ursprung i medeltid där de liturgiskt olika platserna markeras i byggnaden. Kyrkorummet utgörs av tre sammanlänkade byggnadskroppar; kor, långhus och kyrksal med olika höjder och bredder.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGHOLMS KYRKA
HistorikDe nedan redovisade uppgifterna utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genom-gångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. 1871-79 Kyrkan med mittorn, skolsal i väster och kyrksal i öster, byggdes efter ritningar av arkitekt E Jacobsson. Byggmästare var A Chronwall. Altare och predikstol beställdes 1876 efter Jacobssons ritningar. Kyrkan bekostades av medel från det bolag som i staden hade hand om brännvinsutskänkningen. (ATA) 1881 Kyrkans tak av skiffer lagades och ströks med takspånsolja. Därefter skedde närmast årligen återkommande reparationer av taket. (ATA) 1884… Tidsprofil: 1871–1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borstahusens kapell
ExteriörbeskrivningBorstahusens kapell består av två byggnadsvolymer, församlingshemmet och kyrksals-byggnaden. De binds samman av en spalt med genomgående entréer mot gatan och trädgården. Spalten är indragen från gatulivet, placerad under det utkragande taket, belagt med svartlackerad plåt. Takets undersida är täckt med träpanel. Dörren mot gatan, huvudentrén, är en panelklädd enkeldörr, som nås genom en klinkertrappa i två steg. Mot trädgården finns ett glasparti i trä med sidoljus på ömse sidor om dörren. Kapellet (byggnaden från 1979) Kapellet är grundlagt på en betongsula med synlig sockel i samma material. Fasaderna är uppförda i ett… Tidsprofil: 1979. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikGJUTAREN 6 - Enligt 1697 års karta hade den nuvarande fastigheten samma tomtgräns som idag och var bebyggd med ett hus med tillhörande stall och gårdsrum. I husklassifikationen från 1785 omnämns att fastigheten var bebyggd med ett trähus i två våningar med tegeltak samt med ett stall och ett brygghus, båda försedda med brädtak. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten III:34. Enligt 1883 års karta var tomten bebyggd med en huvudbyggnad, placerad med långsidan i liv med Blockgränd, vilken ersatts som bostadshus av den nuvarande huvudbyggnaden från 1946. I fastighetens nordvästra del fanns bostadshuset i knuttimmerteknik frå… Tidsprofil: 1600-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLÅSET 10 - På fastigheten finns ett bostadshus med långsidan mot gatan, uppfört i etapper under 1700-och 1800-talet samt ett uthus uppfört vid 1900-talets mitt. Fastigheten har varit bebyggd sedan mitten av 1700-talet. Från 1751 finns en fastighetsägare noterad och i 1785 års husklassifikation nämns ett trähus med brädtak, vilket sannolikt är den del av bostadshuset som idag ligger längst i öster. I en andra etapp, vid 1800-talets början, tillfördes den del som idag ligger med långsidan mot gatan, detta fick byggnaden att hamna i gatulinjen, istället för som tidigare, en bit in på tomten. Med tanke på den äldre byggnadsdelens placeri… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLÅSET 13 - På fastigheten finns idag två sammanbyggda bostadshus, ett uppfört under 1700-talet och det andra under 1980-talet. Tomtens gränsdragning har varit oförändrad sedan mitten av 1800-talet, troligen härrör den redan från tomtindelningen på 1700-talet. Från 1766 finns en ägare registrerad på tomten och i 1785 års husklassifikation nämns en högt värderad träbyggnad, vilken sannolikt motsvarar det nuvarande bostadshuset. Detta är ett reveterat skiftesverkshus under tegeltäckt mansardtak och ligger med långsidan i gatulinjen. På baksidan har byggnaden en lägre tillbyggnad. Fastighetsstrukturen förändrades ytterligare 1992, när de… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerfamiljshus om 4-5 våningar med souterräng, uppfört under 1980-talet. I byggnaden ligger Daghem/förskola "Minnemalens glada gång" samt föreningslokal (vävstuga). Entré till daghemmet från Svartviksslingan med gård mot baksidan. Huset är sammanlänkat med föreningslokal "Badviken"(träningslokal med bastu samt festlokal och föreläsningsrum) i förlängning sammanlänkad med parkeringshus i tre plan. SOCKEL- obehandlad betong. FASAD- prefabricerade betongelement, (synliga element skarvar) bottenvåning klädd med rött tegel var sjätte rad i gult tegel. Dagisbyggnad samt föreningslokal mot gården klädd i locklistpanel, kulör i gr… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningEnfamiljshus om en våning med inredd vind, uppfört på 1930-talet. Bostadshuset uppfördes ursprungligen som sysslomansbostad till ålderdomshemmet Gamlebo 6 och 9. SOCKEL putsad, grå. FASAD gul locklist panel. Knutbrädor med arbetat utförande, vita snickerier. ENTRÉER/DÖRRAR- öppen entréveranda, med arbetat utförande (delvis glasad med spröjs). Räcke med gul locklistpanel, utsmyckat med balustermotiv. Stolpar med kapitäl. Trappa i granit. Ursprunglig entréport vit med spegelmotiv, litet runt fönster och brevinkast. FÖNSTER tvåluftsfönster med spröjs 6-delad ruta samt 4-delad i övre plan, vita snickerier. ÖVRIG BYGGNADSDEL tv… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLÅSET 11 - Från 1746 finns ägare noterad och enligt husklassifikationen från 1785 fanns ett trähus med brädtak på tomten och det är möjligt att det är detta hus som utgör den äldre delen i dagens bostadshus. Det kan också vara uppfört i ett senare skede, under 1800-talets första hälft. Bostadshusets äldre delar, en skiftesverkskonstruktion med enkelstugeplan, är placerat med långsidan mot Uddens gränd och har byggts till åt söder och öster i olika etapper, i tegel och betong, mellan 1939-56. Förrådet är sedan 1990-talet sammanbyggt med bostadshuset. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson,… Tidsprofil: 1939–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdr… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.