SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “höjden”
Höjden
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: pegmatite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höjden Botelnäset
Höjden Botelnäset är nature_reserve i Krokom i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höjden Äspnäs
Höjden Äspnäs är nature_reserve i Strömsund i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Höjden
Stora Höjden är nature_reserve i Storfors i Värmlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2013. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningDenna byggnad från mitten av 1970-talet inrymmer kontor. Byggnaden karaktäriseras av sin slutna, kubiska volym och sina gedigna kopparfasader. Höjden är 8 våningar samt en indragen takvåning. Mot den högre belägna Vattugatan i söder är höjden 7 våningar med indragen takvåning. Entré är belägen på den norra fasaden, vid Klara Södra Kyrkogata. Entréhallen var vid inventeringstillfället välbevarad, med golv och väggar i vit marmor och med speglande tak i silvereloxerad aluminiumpanel. Här finns en sidoställd indragning med sittbänkar i marmor, spegelklädda väggar och med nedsänkningar för planterade inomhusväxter. SOCKEL- BOT… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningÅS KYRKA - Salkyrkan består av ett medeltida långhus uppfört i skalmursteknik av gråsten. Detta har breddats åt söder 1745, samtidigt som höjden ökades och ett fullbrett kor med tresidig avslutning tillkom i öster. Vid samma tillfälle uppfördes vapenhuset i väster. Sakristian i norr tillkom 1916. FASAD - Sockeln består av stora avlånga gråstensblock i varierande storlekar. Höjden skiftar starkt och flera block skjuter ut avsevärt. Med jämna mellanrum är gallerförsedda katthål. Sakristians sockel är mer regelbunden. Denna och delvis vapenhussockeln vilar på en betongplatta. De ojämna murytorna har en kvastad puts som vitkal… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikF.d. Höjden 1(del av). För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HÖJDEN 15 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Huset på höjden
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
ExteriörbeskrivningDenna byggnad från 1969 - 71 inrymmer hotell och även vissa butiker. Byggnadens höjd mot Tegelbacken och Vasagatan är 9 våningar samt indragen takvåning. Mot den högre belägna Herkulesgatan är höjden 7 våningar med indragen takvåning. Byggnaden skjuter in under Herkulesgatans viadukt och har här fasad mot Vasagatan. Byggnaden har också fasad mot Tysta Marigången, som löper norrut genom grannbyggnaden i Snäckan 8. Hotellet karaktäriseras av sin slutna, kubiska och borgliknande volym med fasader i rödbruna keramiska chamotteplattor som är glaserade två, tre eller fyra gånger, vilket skapar en naturlig färgvariation. Den borg… Tidsprofil: 1969–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barlingbo kyrka
ExteriörbeskrivningKort beskrivning av kyrkan Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med korutsprång och sakristia, långhus och torn. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av gotländsk, åttkantig modell, nedtill med ljudgluggar, en åt vart väderstäck. Tornhuven är klädd med snedkantade bräder, utvändigt tjärade. Bräderna ligger från ljudgluggarnas överkant och nedåt på ett tätt undertak. Spiran kröns av en vindflöjel, höjden till flöjeln är ca 43 m. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. Högbenen är försedda med skyddsplåtar och offerreglar. Huven är utvändigt försedd med… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikEn stor villa ligger mitt emellan Marks Pelle Vävares stora fabriksområde och direktörsvillan högst upp på höjden. Villan är byggd någon gång på 1910- eller 1920-talet Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CARL LARSSONGÅRDEN
HistorikLilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden. År 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom v… Tidsprofil: 1853–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKEBYHOVS HERRGÅRD, CITADELLET
HistorikPå höjden norr om huvudbyggnaden ligger en egenartad ekonomibyggnad från 1800-talets mitt med klocktorn och skärmfasad i götisk stil, kallad Citadellet. KÄLLOR: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Stockholms läns museum, http://www.lansmuseum.a.se/ Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fittja kyrka
HistorikFittja kyrka uppfördes som en rektangulär salkyrka på 1200-talet. På 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende då långhusväggarna byggdes till på höjden och koret byggdes om så att det fick en tresidig avslutning. I marken närmast söder om koret ses grundstenar till det äldre medeltida rakslutna koret. Det var då gaveln fick sin ovanliga form med brädinklädnader vid sidan om blinderingarna. Troligen hade man förberett bygge av torn som aldrig blev av. Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FOTKÄLS KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Obehandlade skurgolv av breda furubräder. Bruna gångmattor. I golvet finns i koret och i norra tvärgången järngaller tillhörande varmluftssystemet i kyrkan. VÄGGAR - De putsade väggarna är avfärgade i bruten vit kulör. Kyrkorummets väggar och fönstersmygar dekorerades med målningar al secco av konstnären John Hedaeus 1915. En bård med geometriska mönster i främst grått, blått och rött löper i höjd med fönstrens nederkant och runt fönsteröppningarna. På långhusväggarna finns också bilder av de fyra evangelisterna i rektangulära fält. På den södra väggen finns ett fält med texten: "ÄRA VARE GUD I HÖJDEN OCH FR… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALMSTADS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset består av två byggnadskroppar som är uppförda i vinkel. Fasaderna är huvudsakligen av mörkrött tegel med inslag av ljus puts. Entrépartiet förbinder de två byggnadskropparna som skiljer sig från varandra genom höjden - den ena är två våningar hög och den andra tre. Entrén är uppglasad och markeras av ett utskjutande baldakintak. Tingsrätten använder båda byggnadskropparna men endast det andra våningsplanet i tvåvåningshuset, där åklagarmyndigheten disponerar bottenvåningen. Åklagarmyndigheten har även lokaler i trevåningshuset, som den delar med både tingsr… Tidsprofil: 1997–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hellvi kyrka
ExteriörbeskrivningHellvi kyrka har idag följande utseende: Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia, långhus och torn. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade. I långhuset är tre dragstag av stål inlagda i nord-sydig riktning. Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar saknas. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av sedvanlig, gotländsk modell, åttkantig med stomme av bilat virke och klädd med snedkantade, tjärade bräder (s.k. tornpanel). Höjden till flöjeln är ca 37 m. Kyrkklockan hänger i tornhuven. Yt… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hällgrund, stångmärke
HistorikStångmärket på Hällgrund vid inloppet till Sikeå finns dokumenterat 1842 då det omnämns i Lotsdirektörämbetets förteckning som ett 56 fot högt ofärgat stångmärke. År 1846 uppfördes ett nytt märke, denna gång med två vitfärgade tunnor som topptecken. Det byggdes därefter om 1878 och 1941. Vid det senare tillfället sänktes höjden från cirka 15 meter till tio meter. I slutet av 1970-talet var märket starkt förfallt men renoverades då av Legdeå-Sikeå intresseförening. Märket kallas i folkmun för "spiran" och har blivit en symbol för Sikeå. Spiran finns med både i en egen flagga och i båtklubbens märke. En kopia av sjömärket finns också u… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningFäxet, sommarladugården, är typisk för Ovanåkerstrakten genom sin utformning med gavelingång på höjden och gavel med dynggluggar nedåt i sluttningen. Här är stommen timrad hela vägen i båda våningarna istället för att vara uppställd på stolpar. Under fäxet kunde redskap förvaras och djuren mjölkas om man inte behövde ta in dem över natten. Den timrade modellen finns även i närliggande Gräsbo fäbodar. Det är förhållandevis ovanligt är att man har undertaket med näver i sommarfäxen, men ibland finns de kvar som en rest av ett tidigare nävertak. Här finns av kluvor och bräder, på ovansidan täckta med näver, och därefter taksp… Tidsprofil: 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANE-RYRS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är öppet och utan annan markering av koret än att korgolvet är förhöjt ett steg. Kyrkorummet avslutas i öster av en hög korbåge med ett målat textband (Ära vare Gud i höjden). I korbågen en skärmvägg som avskiljer en sakristia i den tresidiga absiden där bakom. Altare och altaruppsats sammanbyggda med skärmväggen. GOLVET är i långhuset täckt med rödbrun heltäckningsmatta, under läktaren med rödbrun klinker och i koret av en rödbrunt laserad ekparkett (modern). I bänkkvarteren gråblå linoleummatta. VÄGGARNA är slätputsade vita. Invid norra utgången står en hög murad kamin, ej längre i funktion. TAKET är tredelat… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lilla alebäcken
HistorikLilla Alebäcken 2:1, Lilla Alebäcken Välbevarad gårdsanläggning med delvis mycket ålderdomliga byggnader. Den gamla manbyggnaden är ett långsträckt bostadshus med två från varandra åtskilda bostäder med var sin ingång. Byggnaden är troligen uppförd under 1600- eller början av 1700-talet, men av höjden att döma har huset troligen genomgått en ombyggnad, uppskattningsvis omkring hundra år senare. Den timrade byggnaden är klädd med bred locklistpanel som aldrig varit målad, och taket täcks av enkupigt flacktegel. Av de två ursprungliga flygelbyggnaderna återstår den norra; en visthusbod av opanelat timmer, troligen samtida med manbyggna… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lye kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av långhus och kor med sakristia. Ytterväggar och murverk Väggarna är uppmurade av kalksten. Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. I koret är ett dragstag av stål inlagt i N-S riktning intill den västra gaveln. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av lanternintyp, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Träluckor i lanterninen åt SSO, VSV, NNV och ONO. Panelen är tjärad utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 43 m. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. I den översta delens tak är takstolarna försedda med plåtkappor och o… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangårdsbyggnad
HistorikPå västra sidan av höjden Åkraberg ligger gården Värö-Åkraberg 3:1 med mangårdsbyggnad, en före detta arrendebostad från 1870-talet, samt tillhörande ekonomibyggnader. Huvudbyggnaden ligger i en stor parkliknande trädgård, omgiven av vällagda stenmurar. Söder om gården leder en allé förbi. Mangårdbyggnaden är som nämnts tidigare uppförd cirka 1870, och har ett lusthus intill. Jordbruk bedrevs på gården fram till 1978. Efter nedläggningen har den öppna jorden arrenderats ut. , Mb uppf 1876. Lusthus. Tidsprofil: Cirka 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikStudier av bl a äldre kartmaterial har visat att Erkas nuvarande mangårdsbyggnad med all sannolikhet är identisk med den parstuga som vid 1700-talets slut var mangårdsbyggnad på Åsmundshyttan nr 1. Senare har dock huset byggts till både på höjden och bredden, det sista för att åstadkomma den dubbelfiliga planlösning som utmärker bergsmansgårdarna i Torsåker under 1800-talets förra hälft och mitt. Mangårdsbyggnadens nuvarande exteriör med slät oljefärgsmålad panel, tak i falsad plåt och två glasverandor härrör från 1800-talets slut och 1900-talets början. Interiören är däremot av äldre karaktär, framför allt övre våningen som bevarats… Tidsprofil: 1991–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnadens medeltida stenhus påbyggdes 1705 med en överbyggnad i skiftesverkskonstruktion med festsal. Trädelarna revs redan 1738 för att ersättas med en övre våning i sten. Byggnaden kvarstod orörd fram till 1800-talets mitt. Vid sockenstämma 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval. Större delen av huset revs till höjden av den medeltida byggnadens bottenvåning som idag, i hela dess längd, utgör den nya prästgårdsbyggnadens källare. Renoveringar genomfördes på 1890-talet. 1947 indrogs VVS och el. Prästgårdens exteriör präglas av fasader i senempir och med snickeridetaljer typiska för Gotlands prä… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikDet nuvarande residenset uppfördes 1891-94 efter ritningar av C. Fr. Ekholm och Ludvig Peterson. Bottenvåningen rymde länsstyrelsens tjänstelokaler medan övervåningen byggdes för landshövdingen. Under byggnadstiden skrev tidningen Westerbotten: "Huset synes ej bli särdeles tilltalande. Den ofantliga längden och den ringa höjden gör ingalunda något godt intryck, man väntar sig snarare i denna byggnad finna ett affärsetablissement än en statens ämbetslokal." Två utskjutande flyglar tillbyggdes 1935 i anslutande stil. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions… Tidsprofil: 1891–1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stiglucka
ExteriörbeskrivningByggnaden har ett kvadratiskt, lågt klockhus av trä med tälttak, vilande på två lika djupa murar med en öppning i rakt valv mellan sig, av samma bredd som murarna. I mitten av gången sitter en smidesgrind med krysslagda spjälor och karnisformat överstycke från 1993. Dubbla gångjärn på höjden kan antyda att öppningen tidigare var helt sluten. En dörr åt norr med två tjocka stentrappsteg. Elektriska belysningar uppsatta åt öster och väster. FASAD - Murarna är spritputsade och vitfärgade. Klockhuset har en vitmålad locklistpanel med kopparplåtskoning och vattbräda nedtill. FÖNSTER - Höga, smala ljudluckor med smidda bandgångj… Tidsprofil: 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅHLÉNS CITY
ExteriörbeskrivningVaruhus från 1960-talets första hälft med fyra våningar längs Klarabergsgatan, fyra samt souterrängvåning längs en del av Mäster Samuelsgatan. Gaveln mot Klara Norra Kyrkogata visar att byggnadshöjden växer mot Mäster Samuelsgatan och skärmtaken längs gatan illustrerar hur höjden ökar i väster. Indragen takvåning med tegelfasad. SOCKEL- grå polerad granit som mot Klarabergsgatan och Drottninggatan även återfinns mellan skyltfönsterpartierna. BOTTENVÅNING- Fasaderna mot Klarabergs- och Drottninggatorna utgörs nästan helt av skyltfönster medan långsidan mot Mäster Samuelsgatan rymmer entréer, infart och några fönster. Gaveln… Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄNGELHOLMS RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhusbyggnaden är uppförd i en våning under mansardtak som belagts med enkupigt gult lertegel. Konstruktionen är korsvirke med putsade fyllningar vilande på en grund av putsad natursten. Entrén är centralt placerad och utgörs av en pardörr med överljus. Enligt brandförsäkringsbrev från år 1829 anges byggnaden vara uppförd i ekkorsvirke med inmurat bränt tegel. Husets längd uppges vara 20 alnar, bredden 14 alnar, höjden från fot till tak 4 1/4 alnar. Byggnaden kom att tjäna som rådhus och bostad åt borgmästaren fram till 1896, då rådhusrätten och stadens myndigheter f… Tidsprofil: 1998–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERKOMMISSARIENS HUS
HistorikKärnan i denna jämförelsevis blygsamma byggnad är den kryssvälvda bottenvåningen mot kajen. Kanske var den stall till Schering Rosenhanes palats på höjden ovanför. Huset uppfördes vid 1700-talets mitt av handelsmannen Berge Olofsson Ström. På 1770-talet inköptes det av kronan och uppläts till det 1772 inrättade Generalassistancekontoret och som bostad och expedition för kontorets överkommissarie, därav husets namn. När Generalassistancekontorets verksamhet 1832 upphörde startades en pantbank i lokalerna. På 1850-60-talen påbyggdes en våning och tillbyggdes huset i söder. Samtidigt tillfogades den nyklassicistiska sjöfasaden som harmo… Tidsprofil: 1850–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.