SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “häktet”
HÄKTET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Uthuset/ häktet är en långsträckt, rödfärgad huslänga med tingsklocka i en öppen takryttare. I en del av längan finns två häktesceller som är bevarade än idag. Cellerna nås från ett förrum med en spis i. Den andra delen av uthuset användes som stall (Hampus, 1956 s.6). KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12, Hampus, Olof (1956) "Om brott och straff i Fryksdalen i forna tider" Säffle Tidsprofil: 1998–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄKTET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Häktet är liksom tingshuset byggt av trä och inrymmer två celler. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-03 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄKTET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På tingshustomtens baksida ligger ett timrat uthus som delvis ser ut att ha fungerat som bostad. Uthuset är troligen det häkte som byggdes 1839. Själva "fångakistan" hade gallerförsedda fönster mot väster och en bastant ytterdörr på samma sida. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-27 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄKTET
21420000016323http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016323Bebyggelse - byggnadOSKARSHAMN ISHULT 1:14 - husnr 2HÄKTETLän: Kalmar, Kommun: Oskarshamn, Landskap: Småland, Socken: Kristdala , Stift: Växjö stift, Församling: Döderhults församlingNybyggnadsår: 1849 - 184916.296910974503685,57.46819934564869http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000016323http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000016323http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000016323RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄKTET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Ett gulputsat stenhus i en våning med inredd vind och tegeltäckt sadeltak inrymde tidigare häkte med tre celler samt vaktmästarbostad. Huset är fortfarande välbevarat och används idag (1998) som bilverkstad. Byggnaden, som uppvisar fina detaljer såsom lunettfönster i gavelpartierna, en liten frontespis på var långsida samt en kraftigt profilerad takgesims, är belägen invid tingshuset. På häktets taknock syns en takryttare i form av ett litet öppet klocktorn. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-03 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄKTE, STORA SJÖGESTAD
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Framför tingshuset i Stora Sjögestad ligger en flygelbyggnad. Byggnaden fungerade som häkte och är byggt i en våning med vitputsade fasader och tegeltäckt sadeltak. Pardörren som leder in i häktet är tjärad. I byggnaden finns två celler bevarade samt ett utrymme som fungerat som vaktlokal. Det är möjligt att häktet uppfördes redan innan 1758. Som kuriosa kan nämnas att några scener ur filmen "Rasmus på luffen" spelades in i häktet. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-28 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LASKE HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshusbyggnaden är timrad i en våning med faluröd locklistpanel. Sadeltaket belagt med tegel. Entrén vetter åt vägen och är placerad mitt på långsidan. På samma tomt ligger det vitputsade häktet, uppfört av natursten med vitrappade fasader. Häktet innehåller två rum med kullerstensgolv och har små fönstergluggar försedda med järngaller. Det finns en eldstad i varje cell. Skaraborgs Länsmuseum gjorde en inventering över området 1984 eller -85. Enligt denna flyttades tingshuset från Vedum gästgivargård till Onsjö i början av 1750-talet. Tingssalen låg tvärs över östra… Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MILITÄRHÄKTET
HistorikMilitärhäktet- Militärhäktet på Stumholmen ritades så sent som 1894 av F Bothén. Det är ett fängelse med rak plan, med administrationsdel i en lägre byggnad i norr och cellänga åt söder. Från 1908 finns ett andra förslag, fastställt av Kungliga Marinförvaltningen 1910. Sixten C:son Sparre ritade nämligen om Bothéns förslag, vilket emellertid endast innebar små revideringar. Åren 1910-11 byggdes häktet. Det är således uppfört enligt ett schema som konstruktivt arkitektoniskt inte förändrades under sjuttio år. Uppvärmningen av kronohäktet skedde genom varmluftskanaler i innerväggarna, ett system som vid denhär tiden måste ha varit lika… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, FJUGESTA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar med vind. På en sockel av natursten vilar en plankkonstruktion som klätts med spiktegel och reveterats. Taket är ett brutet valmat sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel, i takfallet finns flera lunettfönster. Planen kan beskrivas som en grund u-form med svagt framskjutande sidorisaliter åt trädgårdssidan. Mellan sidorisaliterna finns två utanpåliggande trapphus med entré från gården. Åt gatusidan sträcker sig tingssalen ut från fasaden i övrigt. Detta parti kröns av en fronton smyckad med triglyfer och guttae. I frontonen står Tin… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, MÖRARP
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en hög smal tvåvåningsbyggnad, byggd av hårdbränt rött tegel som murats i munkförband på en putsad gråstenssockel. Västra gaveln är slätputsad men den östra gavelns tegel är bart. En vit putsgesims skiljer första från andra våningen och en kraftigt profilerad putsgesims löper under takfoten. Den övre våningen är högre än bottenvåningen, vilket skulle kunna tyda på en påbyggnad. Entrén är inte placerad på fasadens mitt utan något förskjuten. Dörren är försedd med en putsad omfattning som kröns av en sten dekorerad med Carl XIV Johans krönta namnchiffer om… Tidsprofil: 1998–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARREST OCH HÄKTE
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På gården, strax intill tingshuset, ligger häktet, ett uthus i rött tegel med sadeltak och hörnkedjor av sandsten. Byggnaden uppfördes samtidigt som tingshuset och inrymde häkte fram till 1954. Byggnaden upphörde att fungera som häkte då polishuset med arrestlokaler byggdes. De fyra cellerna finns ännu bevarade. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-09-29 Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Häkte / arrest
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - En separat arrestbyggnad ligger intill tingshuset. Det är en envåningsbyggnad av reveterat timmer med tegelklätt sadeltak. Enligt uppgifter från en inventering 1948 finns en källare under byggnaden. Häktet består av två celler som värms upp av en rörspis. Järnbalkar i golv och tak skulle förhindra rymning. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-29 Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORNA OCH BARA HÄRADS FORNA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset var ursprungligen uppfört i en våning och hade en typisk salsplan, men på grund av platsbrist byggdes det på med en våning 1906 och fick då sin nuvarande utformning. Idag är det således en tvåvåningsbyggnad, uppförd av sten under ett med valmat tegeltäckt sadeltak. Bottenvåningen har en rusticerande putsbeklädnad och andra våning är slätputsad. Entrén är centralt placerad i en portal av puts och natursten. Ovanför portalen syns texten "Torna och Bara hds tingshus" och i portalens overstycke finns Gustav IIIs namnskiffer och årtalet 1783 inhugget i röd sands… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA GÖINGE HÄRADS FORNA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Västra Göinge härads forna tingshus är en timmerbyggnad uppförd i en våning som vilar på en sockel av putsad natursten. Sadeltaket är belagt med betongpannor och fasaden är klädd med gulmålad locklistpanel med vitmålade knutlådor och fönsteromfattningar. Entrén är centralt placerad och dörren är en pardörr med överljus. En frontespis höjer sig över entrépartiet. I början av 1860-talet betecknades huset som hälsofarligt. Häktet revs i början på 1920-talet. Huset fungerar som privatbostad sedan slutet av 1800-talet. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-12 Tidsprofil: 1998–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARKIV OCH HÄKTE
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Intill det gamla tingshuset ligger ett häkte och arkiv som färdigställdes 1909. Huset ritades av J.F Olsson och byggmästare var E. Dahlborg, Ljungbyholm. I likhet med tingshuset är det uppfört i en våning med ljusa pustade fasader och ett rött plåttak. Det finns två celler i häktet varav en med intakt inredning. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-05 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BUTIKEN, FD TINGSHUSET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Väster- och Österrekarnes forna tingshus är uppfört på en hög naturstenssockel i två våningar under tegeltäckt sadeltak. Fasaderna är klädda med locklistpanel och ligger i liv med övriga gathusfasader. Mot gatan är huset målat i ljusgul oljefärg medan fasaden mot ån är traditionellt faluröd, allt enligt principen att man vänder det finaste utåt. Knutlådorna liksom övriga snickerier är vitmålade. Entrén har förlagts till gårdssidan och nås via en hög naturstenstrappa. Mot gatan öppnar sig stora butiksfönster. Det är troligt att huset byggdes om i samband med att härads… Tidsprofil: 1997–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖTTERUMS FÅNGHUS
Denna magasinsbyggnad som kallas Finkan är enligt vad traditionen säger Bötterums fånghus från 1741. möjligtvis går det att belägga från att den är utmärkt på en storskifteskarta från 1771. Nisse Danjels, som var den siste dödsdömde fången i häradet, lär ha varit fängslad här på 1840-talet, vilket i så fall ger byggnaden ett person och samhällshistoriskt värde. Själva byggnaden kan beläggas till 1830-tal. Källa: Länsstyrelsen Kalmar län, Byggnadsminnesförklaring av Bötterums tingshus m.fl. byggnader, Långemåla socken, Högsby kommun. 2010-12-21TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Utefter vägen, ungefär 50 mete… Tidsprofil: 2010–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Corps-de-garde
HistorikStumholmen har varit militärt område det obehöriga inte ägt tillträde. För att bevaka och kontrollera såväl passage som disciplin på området behövdes en vaktstyrka och ett vakthus. Troligt är att den ursprungliga vaktbyggnaden för Stumholmen, som uppfördes under slutet av 1600-talet, omedelbart öster om den plats där gamla bageriet nu ligger, var en tillfällig träbyggnad. Det här aktuella vakthuset är sannolikt uppfört under1730-talet. Vakthusets proportioner och konstruktion är besläktade med sjukhuspaviljongerna på Laboratorieholmen, som förmodligen ritats av J G Steuer. De profilerade sparrarna sticker ut under takfallet på samma… Tidsprofil: 1992–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖPINGS TINGSHUS
Tingshuset i Köping uppfördes 1893 efter ritningar av arkitekten Theodor Dahl. Det tidigare tingshuset vid torget hade brunnit 1889 och vid bygget av det nya tingshuset valdes en annan tomt. Interiören har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast på 1980-talet. Tingssalens inredning omdanades 1963 av arkitekten Tage Hedqvist. En tillbyggnad i ett våningsplan uppfördes 1970-71. Tingshuset är uppfört i tegel i två våningar, med tingssal och allmänna utrymmen i bottenvåningen och bostad i övre våningen. Byggnaden är placerad i gatuliv med gavlarna något indragna och med en trädgård på baksidan. Fasaden är utförd i en ovanligt rik putsarkitekt… Tidsprofil: 1970–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS FÄNGELSE
HistorikDagens fängelse ersatte Mariestads första fängelse invigt 1749, "Skaraborgs läns häkte". Detta låg på kungsgården Marieholms mark och var en stenbyggnad i två våningar med två fastbyggda flyglar omgiven av en tegeltäckt mur. Fängelset blev redan under tidigt 1800-tal trångbott och förslag på utbyggnad väcktes redan 1809. Under 1830-talet började nya humanistiska idéer för hur fångvård i fängelser skulle bedrivas slå igenom. Istället för förvaring i gemensamma celler med många fångar i väntan på något kroppsstraff eller straffarbete skulle fångarna arbeta under dagen och låsas in i enskilda celler om natten. Idéerna kom från USA och v… Tidsprofil: 1842–1881. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET
Som så många andra städer längs östkusten brändes Norrtälje av ryssarna 1719. Ett nytt rådhus av timmer påbörjades först 1726 och torde ha stått färdigt 1730. Mot slutet av århundradet var det rötskadat och ansågs dessutom vara för stort, varför det togs ner och återuppfördes i förminskat skick. Denna ombyggnad avslutades 1792. Rådhuset är uppfört i två våningar och har gulmålad locklistpanel med knutlådor samt fönster- och dörrsnickerier i vitt. Taket är brutet och tegeltäckt samt försett med ett kopparklätt torn med spetsig spira och tornur med två slagklockor. Exteriören bibehåller ännu en ålderdomlig prägel, medan interiören förändrades… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tingshuset Storvik
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört av tegel i en och en halv våning på en kraftig naturstenssockel. Gula tegelgesimser och lisener artikulerar de röda tegelfasaderna och det valmade sadeltaket är tegeltäckt. Byggnaden är till formen nästintill kvadratisk. Mittpartiet i fasaden mot gatan framhävs av en risalit som kröns av en frontespis med fönster, och en balkong som skjuter ut från våningen en trappa upp. Entréfasadens mittparti har också formen av en risalit med en fronton och gavelfasadernas mittpartier skjuter ut något och fortsätter uppåt i en frontespis med fönster. Huvudent… Tidsprofil: 1998–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, PAJALA
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Liksom i Haparanda har tingshuset i Pajala getts formen av en slägga, en plantyp som inte var ovanlig bland 1950-talets tingshus. I den ena huskroppen låg kansli och bostäder, i den andra tingssal och överläggningsrum samt rum för nämnd och parter. Tingshuset är byggt i två våningar med röda tegelfasader och tegeltäckt sadeltak. Tillbyggnaden från 1970-talet har platt tak och plåttäckta fasader. Tingshusets kvadratiska fönster saknar omfattningar men i murverket ovan överstycket på varje fönster löper en enkel tegelfris. Samtliga fönster har bågar och karmar i vitmåla… Tidsprofil: 1999–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, STORA SJÖGESTAD
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset står på en putsad naturstenssockel och är uppfört av timmer i en våning med inredd vind. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel och sadeltaket belagt med enkupigt tegel. I takfallet mot frontfasaden finns ett flertal sekundära takfönster. Entrén vetter mot en gårdsplan som idag (1998) är täckt av singel. Tidigare var platsen belagd med kullersten. Den centralt placerade brunmålade pardörren kommer från ett hotell i Linköping och har satts in av den nuvarande ägaren. Runt huset löper en kraftig profilerad takgesims. Framför huset låg från början två f… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNALUNDS FORNA TINGSPLATS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en byggnad med väl tilltagna dimensioner, omkring 15 x 20 meter, uppfört i en våning på en kraftig naturstenssockel med källare som nås från gaveln. Planen är sexdelad med salen placerad mitt i byggnaden och en vind som har inretts med två gavelkammare. Tingshusets fasader är klädda med faluröd spåntad panel och det väldiga, brutna sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Takfoten sänker sig djupt ner över fasadlivet och gesimsen är vackert profilerad. Entrén är placerad mitt på fasaden som vetter mot gräsplanen och den forna gästgiveribyggnaden. Den markeras… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRNSKÖLDSVIKS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten är belägen i den västra delen av staden, på en höjd ovanför idrottsplatsen och busstationen. Västerut har man utsikt över hoppbacken och Paradiskullen på andra sidan dalgången och österut ligger staden. Tomten sluttar svagt mot Lasarettsgatan och präglas av en böljande gräsmatta glest bevuxen av högresta björkar. Huset ligger ett stycke från gatan och är uppfört i tre till fyra våningar suterräng, med fasader av grå betongskivor under ett platt tak. Planen är nästintill kvadratisk, oregelbunden med byggnadskroppar som omsluter en mindre atriumgård. Besökar… Tidsprofil: 1894–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALE HÄRADS GAMLA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är timrat i två våningar och klätt med vitmålad locklistpanel. Sockeln är av natursten. Huset har svagt profilerade fönsteromfattningar och kurviga konsoler under takskägget som enda ornamentik. En veranda med snickarglädje skjuter ut från andra våning på husets baksida. På den ena gaveln, helt i enlighet med kontraktet som upprättades i början av 1800-talet, finns ett lunettfönster med munblåst ålderdomligt fönsterglas. På den andra kortsidan är tingshuset sammanbyggt med en låg envåningsbyggnad av putsad natursten och timmer. Vad denna byggnad kan ha anvä… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VEDBO HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Norra Vedbo härads forna tingshus är beläget vid Svartåns östra strand, strax utanför Tranås centrum . Det är en slottslik, spritputsad och gulmålad tegelbyggnad med sockel av granit. Listverk och fönsteromfattningar är slätputsade i vitt. Tingshuset, vars formspråk närmast beskrives som jugend-barock, har ett högrest mittparti med kupoltak som kröns av en öppen takryttare med tingsklocka. De två lägre sidorisaliterna har också plåttäckta kupoltak. Frontfasaden vetter mot Svartån i väster och ovanför den centralt placerade huvudentrén höjer sig taklisten i en rundad f… Tidsprofil: 1998–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA STADSHUSET
Södra stadshuset uppfördes under 1600-talets senare del. Projektet avsåg ursprungligen ett generalfaktori, ett privat företag med statliga privilegier, om skulle organisera och främja utrikeshandeln. Anläggningen ritades av stadsarkitekten Nicodemus Tessin d ä. Byggnadsarbetena som drevs av staden påbörjades för huvudbyggnaden 1664. Utbyggnaden fortsatte med södra flygeln 1667 och norra flygeln 1676. Generalfaktorikontoret nyttjar inte längre än till 1669. Byggnaden togs helt i anspråk för stadens behov och kom att benämnas Södra stadshuset. Det stod färdigt 1680, men redan samma år förstördes taket och de övre våningarna i en brand. Återupp… Tidsprofil: 1683–1683. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRONOHÄKTET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.