SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “gryt”
Gryt
Gryt är nature_reserve i Söderköping, Valdemarsvik i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gryt
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTNÄS KYRKA
HistorikTalrika fornlämningar från stenåldern och järnåldern vittnar om bygdens betydelse redan under förhistorisk tid. Senare kom järnhanteringen att gynna utvecklingen i denna del av Berg-slagen, men det bördiga landskapet kring Dalälven bidrog också tidigt till byarnas välstånd. Grytnäs vidsträckta socken bildades redan under medeltiden. Kring kyrkan med sitt strategiska läge, intill Grytnäsån där flera vägar möts, växte en betydande kyrkby fram. Grytnäs nuvarande kyrka har tillkommit i flera etapper och genomgått ett flertal förvandlingar under århundraden. Ett inhugget årtal som ännu på 1700-talet var synligt på kyrkans gamla västport (… Tidsprofil: 1980–1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KAPELL
HistorikDen äldsta kända kyrkan i Gryt var en liten medeltida stenkyrka helgad åt S:t Olof. År 1423 omnämns en kyrkoherde i Gryt men i övrigt är föga känt om kyrkans ålder. En rekonstruktion baserad på sockenstämmoprotokoll från 1600- och 1700-talen visar en kyrka med rektangulär plan med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett vapenhus framför sydportalen. Torn saknades och klockan hängde i en stapel som var placerad där den nuvarande kyrkan ligger. Över den västra porten i kyrkogårdsmuren fanns det en ovanlig anordning i form av en slags predikstol av sten, välvd och med trappor, bönepall och med pulpet. Det sägs att prästerna brukade… Tidsprofil: 1798–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gryteskog
Gryteskog är nature_reserve i Lund i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1959. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grytsjön
Grytsjön är nature_reserve i Nybro i Kalmar län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grytskogen
Grytskogen är nature_reserve i Lekeberg i Örebro län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2018. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grytåsa
Grytåsa är nature_reserve i Örkelljunga i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2026. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grytö
Grytö är nature_reserve i Tingsryd, Växjö i Kronobergs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dammen, Grytgöl
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekön, Gryt
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grytenbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grytteredssjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gunnarsö Grytan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sandgärdet, Gryt
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Gryten, Bränntorp
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torrvarpen, Grythyttans badpla
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älgsjön, Grytgöl
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRYGGHUSET (3)
HistorikBrygghuset är en stor flygel i sten under tegeltak från 1800-talet. Fasaderna har vit spritputs och röda snickerier. Det södra rummet innehåller brygghus med bakugn, gryta och kölna, det norra är snickarbod, f d drängkammare. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2003-04-04. Dnr 432-3924-02 Tidsprofil: 2003–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikFlygelbyggnad, uppförd av sten under tegeltäckta tak, i vinkel mot manbyggnaden. Den består av brygghus med gryta, ugn och kölna närmast huvudbyggnaden, därefter drängkammare. I sydost är byggnaden sammanbyggd med hönshuset. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2003-04-04. Dnr 432-5635-01 Tidsprofil: 2003–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln är byggd av sten under tegeltak och tillkom ca 1800. Dess västra halva, med gavelingång, hyser brygghus med bakugn, grytor och kölna. Östra halvan med sidoingång innehåller snickarbod med öppen spis. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1995-04-03. Dnr 221-200-95 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTANS TINGSHUS OCH GÄSTGIVERI
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det före detta tingshuset och gästgiveriet i Brunflo, Lillgrytansgården, är en timrad tvåvåningsbyggnad, klädd med brunfärgad locklistpanel. De spröjsade fönstren med breda omfattningar är vitmålade, liksom knutlådorna. Tingshuset har ett valmat sadeltak klätt med spån. Entrén är centralt placerad och framför spegeldörrarna ligger en stor, flat natursten som förstubro. Entrépartiet har fått en ovanlig utformning: Ovanför pardörrarna som leder in i byggnaden sitter ett halvrunt fönster som har formen av uppgående sol med gulmålade strålar av trä. Ovanför fönstret sitte… Tidsprofil: 1996–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTHYTTANS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan i dag av den renovering som genomfördes 1953 med syfte att gestalta en äldre kyrkointeriör. Förslaget var upprättat av arkitekten Bernhard Schill. Bland annat fick bänkarna nya gavlar och altarringen byttes ut. Inredningen marmorerades och takmålningarna målades över eller täcktes av panel. Den nya takmålningen består av moln på ljusblå himmel utfört efter förslag av arkitekten Bruno Ekblom. Koret utvidgades åt väster. På norra korväggen frilades en del av en äldre väggmålning, målad direkt på timret. Dörrspeglar med målningar av de fyra evangelisterna från den gamla 1600-talspredikstolen infogades… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i ett litet vindfång eller en förhall till kyrkorummet. Västra halvan av utrymmet under läktaren rymmer olika inbyggnader medan den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. På var sida om vindfånget finns dörrar till inbyggnaderna under läktaren. Det norra utgör förråd och i södra finns ytterligare ett mindre förråd och en trappa till läktaren. Läktaren är uppbyggd på pelare målade i en gröngrå nyans. Innertaket som är läktarens brädtäckta undersida är gråmålad. Övriga snickerier går i pärlgrått eller gråbeige. Innerdörrarna är spegeldörrar av enkelt utseende med kammarlå… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Köksbyggnad
ExteriörbeskrivningStösset, sommarköket, är genom ett lider sammanbyggt med en vedbod som ligger ovanpå källarvalvet. Det är vanligt i Ovanåker att stössen är sammanbyggda med källaren där mjölkprodukterna kunde förvaras. Det som är ovanligt är att man når källaren på en nivå under stössgolvet genom en lucka och en trappa ned i köket. Vanligen brukar lidret vara brädklätt men här är det öppet bara med grindar så att djuren inte skulle gå in. Stösset har en enkel interiör med öppen spis med grytvinda för kokning av mjölken. Från köket hade man en plåtränna som ledde varmvatten till fäxet. Vedboden har en stolpverkskonstruktion och är klädd me… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄMMENS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Bruksägarna vid Rämmen anhöll 1775 om tillstånd att få uppföra egen kyrka. Då tillstånd gavs blev också kyrkobyggandet en ekonomisk angelägenhet för brukspatron Christopher Myhrman d y och hans son. Kyrkan uppfördes 1781-86 som salkyrka med torn, och den brädfodrades 1791. Några år senare uppfördes korsarmarna. År 1851 revs det gamla tornet och ett nytt västtorn uppfördes efter ritningar av professor C. G. Brunius. Tornet hade rik utsmyckning i fornnordisk stil. Ett tornur tillkom 1868. År 1899 genomfördes en renovering efter handlingar av arkitekt Georg R Ringström, Stockholm, byggmästare var A En… Tidsprofil: 1781–1786. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNNE KYRKA
ExteriörbeskrivningDen nyklassicistiska kyrkan byggdes 1833-35 av byggmästaren Anders Åkerlund efter ritningar från 1814 av Simon Geting. Den består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti i öster, sakristia vid östgaveln och ett västtorn som inrymmer vapenhus. Murarna av gråsten är vitputsade och släta med stora och rundvälvda fönsteröppningar. Fönster och dörromfattningar är utförda i tegel. Sockeln är gråmålad. Långhuset täcks av ett flackt sadeltak och sakristian, vars takfot ligger i nivå med långhusets, har ett valmat sadeltak. Alla tak täcks av skiffer från Grythyttan. Tornet kröns av en låg fyrsidig lanterninhuv i trä… Tidsprofil: 1833–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, GRYTHYTTAN
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en två vånings timmerbyggnad klädd i locklistpanel, med inklädda knutar. Sockeln är putsad. Taket är ett sadeltak belagt med skiffer. Det som troligen fungerat som tingssal är inrett till bibliotek. Rummet är tämligen litet och av rektangulär form. Ett murat valv finns i en dörröppning från hall till ett av rummen på nedervåningen. Byggnaden har källare och vind. I Nya Lagberedningens betänkande 1884 kommenterades att tingshuset, uppfört i två våningar, innehöll i den nedre salen, arrestrum jämte två rum och kök, samt i den övre fyra rum. Lokalerna ansåg… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berglundsgruvan 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Ag; Pb; Zn;. Gruvfält eller fältangivelse: Grythyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berglundsgruvan 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Ag; Pb; Zn;. Gruvfält eller fältangivelse: Grythyttefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.