SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “g 10”
G 10
HäradHoburgs ting Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTKYRKA KYRKA
HistorikBotkyrka socken, belägen på norra Södertörn, gränsar i norr till Mälaren, i öster till Huddinge, i sydost till Västerhaninge, i söder och sydväst till Grödinge och i väster till Salem. Området Norra Botkyrka är beläget i en av Sörmlands rikaste bronsåldersbygder med rösen som karakteristiska inslag. Det finns fynd och lämningar efter kontinuerlig bosättning från stenålder till vår tid. Strax norr om kyrkan på Aspberget och Albyberget har ett flertal stora bronsåldersrösen med gravgåvor undersökts. Alla runstenar i Botkyrka är från 1000-talet. Kyrkan är belägen i en sänka mellan höga åsar. Marken har tidigare hört till Hammarby, S:t B… Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikF.d. Kattfoten Större 11, Bastugatan 36/Timmermansgatan 1. Uppgiften om nybyggnadsår har hämtats från, Stockholms stadsmuseum, Kulturhistorisk värdebeskrivning, 2007-08-15, Stockholms stadsmuseum, Dnr 106-41/1535/2007, 106-41/3355/2007. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f… Tidsprofil: 2007–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikI oktober 1877 beslöt missionsföreningen att uppföra ett nytt missionshus på tomten som inköptes till ett pris av 100 kronor. Byggmästare Anders Olsson från Horla åtog sig att uppföra och inreda huset för 3.000 kronor. 1878 var huset klart och togs i bruk. Huset har senare byggts om och till vid flera tillfällen. 1907 renoverades missionshuset, sångestraden byggdes ut och nya bänkar anskaffades. 1936 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad varvid byggnaden fick en kyrksal med fondläktare som sammanlagt rymde cirka 300 personer, en mindre sal för 100 personer, ungdomsrum, predikantrum, kök och vaktmästarbostad. I en källarvåning inr… Tidsprofil: 1877. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Förråd
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Köksbyggnad
HistorikLÅSET 14 - Enligt husklassifikationen från 1785, där tomterna hade nummer 100 och 101 i Klinterotens fjärde kvarter, fanns det ett trähus med brädtak på vardera tomt. Innan elevhemmet byggdes låg i fastighetens västra del, tidigare Låset 1, en byggnad med långsidan något utanför tomtgränsen mot Uddens gränd i norr. Sannolikt är det trähuset som finns beskrivet på den västra tomten i 1785 års husklassifikation. Elevhemsbyggnaden upptar idag större delen av tomten och ligger med långsidan mot Uddens gränd i norr. I östra delen av tomten, gamla Låset 2, ligger ett litet skiftesverkshus, vilket sannolikt är det trähus som finns nämnt i 1… Tidsprofil: 100–107. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROMMEHEDS MILITÄRLÄGER, FÖRRÅD (HUS NR 109 ENL. SIT. PLAN I BM BESLUT)
HistorikByggnaden är lägerplatsens första förråd, byggt 1820. Förrådet uppfördes i liggtimmer, i två våningar med hög vindsvåning under ett brant sadeltak. Ursprungligen var det täckt med spån, men taket har lagts om flera gånger. Bredvid förrådet uppfördes 1859 ett nytt, något mindre förråd, även det i liggtimmer, för beväringarnas beklädnadspersedlar. Mellan de bägge förråden uppfördes 1881 en ny del och ett gemensamt tak lades över hela längan. Tio takfönster i gjutjärnsramar sattes in 1890, men togs troligtvis bort redan 1897 när byggnaden fick plåttak. Under senare tid har det byggts om invändigt (till mobförråd) och fasaden är panelklä… Tidsprofil: 1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Runnens fyr
HistorikRunnens fyr tronar på klippskäret ca 1000 m ost om Lurö Enskärs fyr. Fyrtornet är av stort kulturhistoriskt värde ett förnämligt prov på tidiga betongtorn i Vänern. Det 9,9 m höga tornet har sitt ursprungliga utseende in- och utvändigt helt i behåll, även i detaljer såsom de gjutjärnsspröjsade småfönstren. Lanterninen härstammar från Trädgårdsholmens fyr som blev nedlagd 1914 ungefär samtidigt som Runnen byggdes. Gasdriften ersattes 1989 med solpanel/batteridrift, varvid all fyrteknik skiftades, inklusive linsen. (Se även Lurö Enskärs fyr). KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. Tidsprofil: Cirka 1000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYDAHOLMS KYRKA
ExteriörbeskrivningRydaholm socken är en bygd som tidigt blev kristnad och som enligt uppgifter redan under 1000-talet hade en träkyrka. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes i sin första form i början av 1100-talet. Vid denna tid tillkom de starkt karaktärsskapande utsmyckningarna kring dörromfattningarna vid kyrkans södra port. Rydaholms kyrkobygge skiljer sig från länets övriga medeltidskyrkor i sten. De uppfördes tillika av sten men vanligtvis av natursten, vars murar sedan putsades och avfärgades med vit kalk. Rydaholms kyrkas torn fick genom de kvaderhuggna stenarna en helt annan omsorg. Stommen och fasadens material blev ett med varandra.… Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STIGTOMTA KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT - Stigtomta kyrka är en salkyrka med ett tresidigt avslutat kor i öster. Tillbyggda korsarmar finns i norr och söder. I väster finns ett kvadratiskt torn. I vinkeln mellan koret och norra utbyggnaden är sakristian. FASADER Fasaderna är spritputsade med slätputsade listverk, hörn, dörr- och fönsteromfattningar. Putsen slutar en bit från mark, vilket gör att naturstensmurverket är synligt. På korets sydvägg är den medeltida korportalen markerad med en rits. Korsarmarnas gavlar har svängda gavelkrön. Korsarmarnas och sakristians tak har profilerad takfot. I södra fasadens sockel är en runsten från 1000-talet inmurad.… Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 136, Broby
AnteckningarDubbelmonument tillsammans med U 135. Edberg (2006) pekar på att Sven, Östen och Estrid, inskrivna sent 1000-tal i en broderskapsbok från Reichenau, möjligen kan vara identiska med personerna på U 135 och U 136. Denna identifikation avvisas av Naumann 2009. Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 109, Ollaifs
Runtypperiod; vikingatid Tidsprofil: Vikingatid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LERUM HUNSTUGAN 1:109 - husnr 1
ExteriörbeskrivningPå en grund av natursten, en våning hög, är Hillefors Grynkvarn uppförd av rött tegel vinkel. Byggnaden är i övrigt både två- och trevånig. Taket är belagt med röd bandplåt, lertegel och korrugerad plåt. De flesta fönster är rundbågiga och småspröjsade. En hög fristående skorsten står intill. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1010, Årsta
Anteckningarþefa har av Källström (1997:32) tolkats som *Þæfa, l-khas har Källström (a.a. s.32) tolkat som en sammansättning av 'lock' och 'grå'. Williams tolkar det som namnet Lik(n)gæiR (se Lagman 1990:93). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 105, Lye kyrka
FöremålsbeskrivningRunmålning med svart färg (A) och rödkrita (B) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sö 100, Jäders kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1001, Rasbo kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1004, Frötuna
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1027, Lena kyrka
Placering70m söder om bogårdsmurens sydväst hörn. En del i vapenhuset. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1057, Sandbro
AnteckningarPryds av en repstav längst ned. Parsten till U 1058. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD NR 106
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD NR 107
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD NR 108
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.