SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “fallet”
Fallet
HistorikAv de fem torp som fanns på ägorna till Alebäcken enligt storskifteskartan 1781 var Fallet ett. Då kallades torpet även för Nybygget vilket talar för att torpet tillkommit först under 1700-talet. Torpstället har ett karaktäristiskt läge i skogsbryn på en låg rygg ovanför bäckdalgången. Idag tar skogen över de omgivande f.d. små odlingsmarker som hört till torpet. Befintliga faluröda lilla bostadshus av enkelstugutyp med liten kammare på sidan kan härstamma från 1800-talets mitt men ha blivit moderniserat under tidigt 1900-tal. Det har renoverats i sent 1900-tal men bibehåller i stort sin äldre karaktär. Nedanför Fallet löper en liten… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALEBäcken
HistorikAv herrgårdarna i Sventorps socken var Knistad och Suntetorp störst men sedan kom Alebäcken som den tredje i storlek. Alebäcken är ett litet herresäte som i slutet av 1800-talet kom i bondehänder och fick karaktären av storbondegård. Gården bör ha medeltida ursprung och omnämns 1542 som Elebäcken d.v.s. alskogen vid bäcken. Den bestod då av två hemmansdelar Alebäcken och Bössebol, den sistnämnda försvann dock senare. Alebäcken var under 1700-talet ett rusthåll kronoskatte och omfattade två gårdsanläggningar. Rusthållet låg strax SV om själva Alebäckens gård som ligger kvar i gammalt läge. År 1794 nybyggdes mangården och fick en regel… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torrlidstopet
Här finns en vackert utbildad kanjon med vattenfall i röd porfyrisk vulkanisk berggrund. Det är en imponerande plats i sin helhet. Kanjonen kan följas genom att gå längs med en stig på norra sidan av vattenfallet. Uppströms fallet ligger en del grusrevlar i ån och nedströms fallet flyter ån i en djup och trång dalsänka. Det finns också historiska och kulturella kopplingar till platsen med resterna av en anläggning för flottningsverksamhet. I närheten av platsen ligger Torrlid Fäbod. Den vulkaniska berggrunden här är ett resultat av explosiv vulkanism i området för 1,74–1,66 miljarder år sedan som gav upphov till så kallade Dalaporfyrer eller… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Döda fallet
Döda fallet är nature_reserve i Ragunda i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grövelsjön, nedre fallet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
alebäckstorp
ExteriörbeskrivningAlebäckstorp kan eventuellt vara det äldsta av de fem torp som fanns på Alebäckens ägor vid storskiftet 1781. Namnet antyder detta. Söder om huvudgården Alebäck ligger Alebäckstorp i ett karaktäristiskt torpläge, i likhet med Fallet i NO är det beläget på en svag men markerad höjd. Bostadshuset har fortfarande en relativt låg väggresning och utskjutande knutar vilket talar för en hög ålder. Det kan inte uteslutas att det är ungefär jämngammalt med Alebäckens mangårdsbebyggelse från 1790-talet. Fasadens faluröda locklistpanel har i likhet med de spröjsade fönstren tillkommit i tidigt 1900-tal. Entrén har en pardörr av tradi… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AUGERUMS KYRKA
HistorikAugerums medeltida kyrka tros ha uppförts under senare delen av 1300-talet. Avbildningar eller mer noggranna beskrivningar av kyrkan saknas men den har ha bedömts varit en salkyrka med rektangulärt långhus och rakt avslutat kor. Om så var fallet var den Blekinges enda kända medeltida landsortskyrka med salform. På 1630-talet beskrivs byggnaden vara i så dåligt skick att den borde rivas. Gråstensmurarna var då vitputsade och taket spåntäckt. Ett klockhus av trä fanns intill den västra långhusmuren som också fungerade som förhall till kyrkans ingång. Inredningen var både i dåligt skick och bristfällig, bland annat saknades såväl bibel… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bostorp
HistorikLilla Väring 2:18, Bostorp Bostorp ligger i området med f.d. torp och backstugor, och det nuvarande bostadshuset är uppfört år 1922. Ladugården ger intryck av vara något äldre, och troligen har det nuvarande bostadshuset ersatt ett tidigare torp. Om så är fallet är Bostorp ett gott exempel på hur friköpta torp omvandlades till småbruk i början av 1900-talet. Bostadshuset på Bostorp är ett välbevarat exempel på tidens smak med sin vinkelställda byggnadskropp med faluröda fasader, tegeltak och glasveranda, en hustyp som var vanlig i städernas villaförstäder och egnahemsområden. Bostadshuset på Bostorp är områdets i särklass mest välbev… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Daghem / barnstuga
ExteriörbeskrivningDaghemsbyggnad från 1980-talet med ändrad funktion. SOCKEL: Slät, svart FASAD: Tegel som gulslammats. ENTRÉ/DÖRRAR: Mot sydost: Utskjutande förlängning av taket, farstu med rött plank och röda trästolpar, beige glasad trädörr med sidoljus. Markbeläggning av betongplattor. Mot nordväst: Skärmtak på röda trästolpar, beige glasad trädörr med sidoljus. FÖNSTER: 1-, 3- och 5-luftsfönster av beigemålat trä med tvärspröjs. TAK: Taket är ett sadeltak vars fall är knäckt utåt på två ställen. De två nedre fallen är valmade. Gavelspetsen som bildas vid det övre fallet är täckt med en röd spaljé. Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄSTFLYGELN
HistorikFlygelparet närmast huvudbyggnaden torde vara uppfört vid samma tid som huvudbyggnaden. Byggnaden är ett envåningshus uppförda i sten under brutet tegeltak med övre fallet valmat. Den södra gästflygeln har renoverats under 1980-talet och används i dag som bostadshus. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1989-03-17. Dnr 221-3870/88 Tidsprofil: 1989–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOVMARSKALKENS PAVILJONG
HistorikHovmarskalksflygeln kallas även Prinsessans paviljong eftersom den uppfördes för prinsessan Sophia Albertina, men också Norra stenpaviljongen. Arkitekten Carl Christopher Gjörwell ritade paviljongen. Den ansluter till den tio år tidigare uppförda södra stenflygeln och de trettio år tidigare byggda träpaviljongerna. Byggnaden är uppförd i tegel på gråstensgrund med välvd källare. Väggarna är putsade och avfärgade i samma ljust gula färg som teatern. Paviljongen har två våningar med inredd vind. Säteritaket är belagt med tegel på det nedre fallet och plåt på det övre. Den mest genomgripande renoveringen ägde rum 1907-13, då bland annat… Tidsprofil: 1907–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKTPAVILJONGEN
HistorikJaktpaviljongen (i NO) byggdes på 1760-talet och kallades tidigare Adolf Fredriks paviljong. Där hade kungen sin snickarverkstad, svarvkammare och smedja. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Jaktpaviljongen är liksom kyrkpaviljongen uppförd i korsvirkesteknik. Väggarna är putsade och avfärgade i samma ljust gula färg som teatern. Byggnaden är uppförd i två våningar med inredd vind. Säteritaket är belagt med tegel på det nedre fallet och plåt på det övre. Under Lovi… Tidsprofil: 1750–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
HistorikVid fallet i Skägga ska det ha funnits kvarn sedan åtminstone 1500-talet. En kvarn finns markerad på kartor från 1642 och 1826. Platsen betecknas Skäggeskvarn och Skägg. Under 1900-talet fanns det både kvarn och såg på platsen. Båda anläggningarna drevs med turbiner. Ägare var Skägga gård som hade en anställd mjölnare som skötte både kvarn och såg. Verksamheterna upphörde runt 1960. Den nuvarande kvarnbygganden är enligt uppgifter i en brandförsäkringshandling från 1904 uppförd 1867 och ombyggd 1898. Byggnaden var vid tiden utförd i gråsten och timmer, i två våningar samt vind. Timret var utvändigt klätt med brädor och taket var bela… Tidsprofil: Cirka 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKPAVILJONGEN
HistorikByggnaden kallas också södra träpaviljongen eftersom den är byggd i korsvirkesteknik. Fasaden är putsad och avfärgad i samma ljust gula färg som teatern. Byggnaden är två våningar hög med inredd vind. Säteritaket är belagt med tegel på det nedre fallet och plåt på det övre. Paviljongen uppfördes på 1750-talet som bostadshus för hovets anställda. Byggnaden fungerar än idag som bostäder och teaterns VIP-rum finns också här. Den mest genomgripande renoveringen gjordes 1907-13 då bland annat el och värmeledningar drogs in. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/drottningh… Tidsprofil: 1907–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MEDELTIDSHUSET MED GOTISKA PELARSALEN
HistorikI början av 1300-talet uppfördes biskopsborgen på Arnö med de tre byggnadsenheter som är typiska för medeltidens kontinentala furstepalats: salbyggnad, kapell och bostadshus. Källaren i det nuvarande s.k. Medeltidshuset eller Gotiska pelarsalen utgör en del av den ursprungliga salbyggnaden och är ett av Sveriges vackraste bevarade medeltida profanrum. Den kryssvälvda pelarsalen har trots sitt eleganta utförande antagligen använts som förrådslokal eller stall, som ofta var fallet på kontinenten. Kronan tog över Arnö vid reformationen 1527. Om- och tillbyggnader av den medeltida palatsbyggnaden genomfördes på 1580-talet och under 1640-… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORDALS OCH SUNDALS HÄRADERS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört av tegel i två våningar med inredd vind och hög källarvåning. Fasaderna är klädda med gulspräckligt fasadtegel och den höga sockeln av råhuggen granit. Taket är ett högt skiffertäckt mansardtak med takkupor i den nedre fallet. Fönstren är småspröjsade och saknar omfattningar, i bottenvåningen är de högre än i andra våning. Frontfasaden vänder sig mot gatan och präglas av en svagt framskjutande mittrisalit krönt av en segmentformad fronton med ovalt fönster. En stentrappa leder upp till den centralt placerade entrén som består av tung ekdörr med ö… Tidsprofil: 1997–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDJA
HistorikVid fallet ovanför kvarnbyggnaden ligger en smedja som byggdes på 1920-talet. Smedjan är exteriört välbevarad och innehåller även en stor del av den ursprungliga utrustningen. Källa: Beslut om byggnadsminne 1994 Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORVALLA GÅRD
HistorikGården utgör tillsammans med de två granngårdarna en välbevarad by, präglad av tidigt 1800-tal. Gården Torvalla 3:4 är en s.k. empiregård, där boningshuset i det här fallet flankeras av undantagsstuga och hönshus. Kornlada och härbre ligger i sluttningen nedanför och härstammar, liksom undantagsstugan, troligen från 1700-talet. Gårdens övriga byggnader är från 1800-talet. Länsstyrelsen i Jämtland Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare kor, halvrund absid i öster, vapenhus i söder samt fullbrett torn i väster. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Koret och absiden har murverk av tuktad eller kluven gråsten med inslag av liggande flak av komstadkalksten. Koret har hörnkedjor av kalkstenskvadrar och socklarna är utförda i gråsten och skråkantad kalksten. Långhus och vapenhus är uppförda i rött handslaget tegel i munkförband, i det förra fallet i form av skalmurar och i det senare troligen i fullmursteknik. Långhusets sockel är utformad som på kor och absid med… Tidsprofil: 1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fallet 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fallet 1
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fallet 1
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; U;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fallet 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Cu;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fallet 3
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningKubiskt flerfamiljshus längs gata. Enkla fasader i mönstrat tegel. Omväxlande fasad med utskjutande partier, samt putsade fält. Tvåluftsfönster med sidpost (original, vita, trä). Under de sydöstra fönstren bevarade blomlådor i form av trådback/stålställning. Ljusblå balkonger över hörn, med fronter av sinuskorrugerad originalplåt. Spritputsade partier inne på balkongerna. Även mot gården finns balkonger, i bottenvåningen har dessa små trappor som leder ut till gräsmattan. Entréparti klätt med marmorskivor, dörren bytt mot en i elförzinkad aluminium. Taket har formen av ett brutet/assymetriskt sadeltak, där det ena fallet ä… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DROTTNINGENS PAVILJONG
HistorikByggnaden kallas också hertig Carls paviljong eller Södra paviljongen, då den uppfördes för hertigparet Carl och Hedvig Elisabeth Charlotta som bostad 1780. Den ansluter till de två tidigare uppförda träpaviljongerna och är förmodligen ritad av Adelcrantz. Den mest genomgripande renoveringen gjordes 1907-13, då bland annat elektricitet och värmeledningar drogs in. Byggnaden har tegelmurar på gråstensgrund och välvd källare. Väggarna är putsade och avfärgade i samma ljust gula färg som teatern. Paviljongen har två våningar och inredd vind. Säteritaket är belagt med tegel på nedre fallet och plåt på det övre. KÄLLA: Statens fastighetsv… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Eds mejeri
ExteriörbeskrivningEds mejeri uppfört i gult tegel i två våningar på en låg gjuten grund. Sadeltaket med asymmetriska fall är belagt med tvåkupigt lertegel, alternativt ligger det korrugerad plåt på det flacka fallet. Fönstren på 1:a våning är 1-lufts småspröjsade placerade symetriskt på var sidan om dörren. Även ovanför dörren sitter ett småspröjsat fönster. Andra våningens fönster är 1-3-lufts med endast en ruta i varje båge. Fönster och dörr är bemålade bruna. I fasaden syns en ombyggnation i och med färgskiftningar i det gula teglet. Byggnadens andra våning, har mot framsidan, förhöjts. Denna förhöjning har resulterat i att andra våninge… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
HistorikYngeredsforsïgamla dammbyggnad med brofundamenten. Det tidigare kraftverket byggdes 1905 och revs 1964. I vanliga fall är forsen här torrlagd och kallas "döda fallet", eftersom vattnet passerar förbi i en tunnel ifrån det nya kraftverket 1,5 km längre u Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikVilla Fallet. Påkostad villa i jugendstil uppf 1917 av sjökapten Uthus/garage i samma stil. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNEDALSKYRKAN
InteriörbeskrivningAnnedalskyrkan är en salskyrka med entré i norr, långhus med sidoskepp i väster samt kor i söder. Kyrkan har två läktare, en sidoläktare i väster och orgelläktare i norr. Kyrkorummet genomgick en större renovering 1939-40 och 1971 tillkom en läktarunderbyggnad i väster. Kyrkans ursprungliga karaktär är i huvudsak bevarad. De största förändringarna består i att väggmålningarna försvunnit och innertaket byggts om. Andra, något mindre uppenbara förändringar består i att korets möblering ändrats, bänkarna byggts om, delar av den tidigare mörkbetsade träinredningen målats och armaturen bytts ut. Kyrkorummet är öppet, ljust och… Tidsprofil: 1939–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.