SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “flygeln”
FLYGELN
HistorikFlygeln är en putsad silikattegelbyggnad, under plåttak. Den innehåller brygghus med bakugn och drängkammare. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-18. Dnr 221-2252-94 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln är samtida med och sammanbyggd med huvudbyggnaden, båda uppförda i den enkla arkitektur som är typisk för Gotland under denna tid. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1997-07-04. Dnr 221-315-97 Tidsprofil: 1997–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikDen till huvudbyggnaden hörande kalkstensflygeln uppfördes under 1800-talet och är ovanligt stor i proportion till manbyggnaden. Taket täcks av enkupigt tegel. Den var ursprungligen ett flerfunktionshus med bl.a. kamrar, brygghus med bakugn och kölna samt saltningsrum, källare och en stor vind. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-01-19. Dnr 221-02093-1998 Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln uppfördes under 1700-talet i kalksten under mansardtak och har tidigare nyttjats som visthus-, mangel- och mjölbod. Den har på senare tid gjorts om till garage. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1997-07-04. Dnr 221-609-97 Tidsprofil: 1997–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikTill Skytteanum hör en trädgårdsanläggning med anor från 1600-talet eller tidigare samt en reveterad träbyggnad, uppförd 1782. Där inrymdes förr brygg- och bagarstugor. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln är envånig, byggd av timmer och panelad samt försedd med tegeltäckt sadeltak. Den uppfördes i samma storlek och på samma plats som en år 1870 nedbrunnen byggnad. På dess östra gavelröste sitter en i plåt uthuggen vindflöjel, enligt uppgift förfärdigad av smeden Dahlgren omkr. 1850. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln är byggd av sten under tegeltak och tillkom ca 1800. Dess västra halva, med gavelingång, hyser brygghus med bakugn, grytor och kölna. Östra halvan med sidoingång innehåller snickarbod med öppen spis. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1995-04-03. Dnr 221-200-95 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln är ett slätputsat stenhus i parstugeform under plåttak och innehåller farstu, två kammare och brygghus med bakugn samt våtutrymme, numera använt som gäststuga. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-08-14. Dnr 221-206-99 Tidsprofil: 2000–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln av sten är sannolikt den äldsta av gårdens byggnader, uppförd i början på 1800-talet. I västra delen finns brygghus och i den östra en drängkammare. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-3041-1999 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFramför manbyggnaden och sammanbyggd med denna ligger en flygel, uppförd 1885. Den ersatte en äldre och mindre flygel på samma plats. Den inrymmer kök och brygghus. KÄLLA: Petes Hablingbo, Länsmuseet på Gotland, http://www.gotmus.i.se/museigard/petes/petes.htm Tidsprofil: 1885. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln i sten med slätputs uppfördes 1848 och innehåller brygghus med dubbla bakugnar, brygghusgryta och kölna på magasinsloftet, samt källare och snickarbod. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-03-09. Dnr 221-2311-98 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikNorra flygeln har länge använts som bostad om tre rum, förstuga och kök för skogvaktare och senare för rättare. Byggnaden är uppförd på samma sätt som södra flygeln. På västra gaveln leder en plankdörr med profilerade, horisontala bräder till ett särskilt rum, tidigare använt som gemensamt bakrum för gården. Vid restaureringen 1973-74 byttes dörren på framsidan mot en ny sådan av samma typ som den på södra flygeln, med vertikaldelat fönster ovanför, och fönstren byttes mot fyrdelade, så att den yttre karaktären blev densamma som hos södra flygeln. Det udda rummet gjordes om till gårdskontor. I övrigt utfördes samma slags moderniserin… Tidsprofil: 1973–1974. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA FLYGELN
HistorikVästra flygeln uppfördes med samma material, teknik, planlösning och utseende som östra flygeln och med all sannolikhet vid samma tid. Västra flygeln gjordes dock ett par meter smalare, men lika lång. I denna flygel inrymdes bland annat brukskontoret samt ett kök. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDen västra flygeln (hus 143) är enligt vissa uppgifter identiskt med den rivna/flyttade norra delen av östra flygeln vilket innebär att huset har stomme från 1700-talet. Huset fungerade länge som bostadshus ("arbetarebostad") och är idag kontor för Järva Folkets Park. Huset byggdes om på 1980-talet, då stomme och fasadmaterial byttes, liksom fönster, dörr och taktäckningsmaterial. Källor: Dokumentation inför upprustning södra flygeln 1983. Material i SSM Stockholms Stadsmusei arkiv; Järvafältet Stockholms Stadsmusei arkiv: Torp och gårdar Utredning beträffande Järvagårdarna, Kjell Abramson arkitektkontor AB, Kjell Abramson, Lars Engl… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikSäteriet bildades på 1640-talet av Johan Kruus genom förvärv och sammanslagning av flera gårdar i Alsike socken. Anläggningen brann ned redan år 1716. Ritningarna till den nya huvudbyggnaden utfördes av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell år 1793. Då var den norra flygeln redan uppförd, samtidigt som den södra flygeln ombyggts som pendang. Dessa arbeten skedde omkring år 1785. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 1999-08-27 Tidsprofil: 1999–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikByggnaden är en envånig stenflygel med tre branta tegeltäckta takfall, varav takfallet inåt gården har en säregen barockfrontespis från 1700-talet. Under 1800-talets senare hälft försågs flygeln med påbyggnader bestående av utvändigt trapphus och arkad i trä. Norra flygeln är inredd till bostad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-01-19. Dnr 221-2309-98 Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikDen norra flygeln är antagligen äldre än den södra, som byggdes 1814-17. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15. Beteckning 5586/92, Norra flygeln bedöms vara en ombyggnad av en byggnad som fanns redan på 1700-talet, möjligen byggd 1727. (2021-04-27) Tidsprofil: 1814–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
HistorikSäteriet bildades på 1640-talet av Johan Kruus genom förvärv och sammanslagning av flera gårdar i Alsike socken. Ritningarna till den nya huvudbyggnaden utfördes av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell år 1793. Då var den norra flygeln redan uppförd, samtidigt som den södra flygeln ombyggts som pendang. Dessa arbeten skedde omkring år 1785. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 1999-08-27 Tidsprofil: 1999–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA FLYGELN
HistorikFlyglarna är även de uppförda av timmer och reveterade, de torde vara samtida med huvudbyggnaden. Den västra flygeln utgjorde brygghus och har spiskomplexet bevarat. Även i övrigt har den västra flygeln behållit ett ålderdomligt utseende. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1994-12-02, Dnr 221-2887-94 Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA FLYGELN
HistorikDet är ett envånings lågt timmerhus med liggande panel lika de övriga byggnaderna. Östra flygeln bär, liksom den västra, idag ett utseende den fick vid en rekonstruktion 1892. För att försöka återskapa utseendet från Linnés tid revs då den övre våningen bort och ett nytt torvtak lades. Fönstren förminskades och ytterväggarna panelades och rödfärgades på liknande sätt som huvudbyggnaden och västra flygeln. KÄLLA: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och Stockholms byggnadsantikvarier 2005 Tidsprofil: 1892. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra flygeln
ExteriörbeskrivningFlygeln har röda träfasader med ljust grå fönsteromfattningar och tak belagt med enkupigt lertegel. Uthuset norr om norra flygeln har två dörrar som troligen suttit som pardörrar på N flygeln tidigare. Trädgården är omsorgsfullt skött och byggnaderna väl underhållna med traditionella material. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikFlygelbyggnaden på Rådhuset 7 I slutet av 1600-talet finns det uppgifter om ett öde stenhus vid S:t Hansgatan. Detta var antagligen resterna av ett eller flera sammanbyggda medeltida hus som man efter undersökningar har konstaterat har funnits på platsen för nuvarande byggnad. På grunderna av detta öde hus uppförde borgmästare Lange ett ståtligt köpmanshus i tre våningar 1751. Längs Rådhusplan, något i souterrain, var huset försett med en flygel i tre våningar. I bottenvåningen av denna inrymdes bakstugan och brygghuset. Flygeln var i sin tur sammanbyggd med nuvarande Rådhuset 6, valvhuset. År 1770 genomgick huset en besiktning för b… Tidsprofil: 1900-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSENDALS SLOTT
HistorikRosendals slott bildades av Anders Bille i början av 1600-talet genom uppköp av en rad stödgods i den omgivande trakten. 1615 påbörjades byggnationen av Rosendals slott intill ett befintligt stenhus - det idag så kallade Billehuset. Arkitekt till slottet var troligen dansken Hans van Steenwinckel d.ä., som också ritade Halmstads slott. Rosendal uppfördes på en holme omgiven av en vallgrav. På holmens norra del uppfördes mangårdsbyggnad med flygel i väster. Ett åttasidigt trapptorn byggdes i mötespunkten mellan byggnadskropparna. På södra delen av holmen anlades tre sammanbyggda ekonomilängor, varav den västra längan vid en vinkelbygg… Tidsprofil: 2005–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISBY RÅDHUS
I slutet av 1600-talet finns det uppgifter om ett öde stenhus vid S:t Hansgatan. Detta var antagligen resterna av ett eller flera sammanbyggda medeltida hus som man efter undersökningar har konstaterat har funnits på platsen för nuvarande byggnad. På grunderna av detta öde hus uppförde borgmästare Lange ett ståtligt köpmanshus i tre våningar 1751. Längs Rådhusplan, något i souterrain, var huset försett med en flygel i tre våningar. I bottenvåningen av denna inrymdes bakstugan och brygghuset. Flygeln var i sin tur sammanbyggd med nuvarande Rådhuset 6, valvhuset. År 1770 genomgick huset en besiktning för brandförsäkring och då var delar av hus… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBOTTNA HERRGÅRD (K0140.J01)
HistorikArbottna blev säteri på 1670-talet. Huvudbyggnaden och flygeln i två våningar byggdes under 1770-talet. Huvudbyggnaden omgestaltades vid en ombyggnad på 1870-taletoch har flera välbevarade interiörer från denna tid, men ursprunglig 1770-talsinredning finns också bevarad liksom i flygeln. KÄLLA: Angående förslag till Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1994. Tidsprofil: 1670-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN (2)
HistorikFlygeln är äldre än manbyggnaden, sannolikt uppförd så tidigt som under 1700-talets senare del. Den kan också bestå av delar som ingått i en eller flera äldre byggnader vilka inte nödvändigtvis stått på samma plats. Byggnaden inrymmer en drängstuga i den norra delen och ett brygghus i den södra. Flygeln är uppförd med en timrad stomme som till hälften har en kalkputsad pinnmurskonstruktion. Andra halvan har väggar med liggande, bilat timmer. Det är ingen skiftesverkskonstruktion i egentlig mening, men i hörnen är stockarna instuckna i "honnstuckar" (ständare). Invid öppningarna finns dock inga mötare och det liggande timret har stor… Tidsprofil: 2005–2103. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA FLYGELN (2)
HistorikGamla flygeln är en s k ofullständig parstuga i sten byggd i två etapper på 1700-talet. Möjligen fanns den redan vid Linnés besök 1741. Den har tegeltak, ursprungligen rödmålad faltak, vita slätputsade fasader och röda snickerier. Huset innehåller två små rum. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2003-04-04. Dnr 432-3924-02 Tidsprofil: 2003–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRAPPERUPS BORG
HistorikEfter nordiska sjuårskrigets fred 1570 ersattes Krapperups skövlade, medeltida sätesgård med en för senare delen av 1500-talet typisk borganläggning bestående av huvudlänga, två lägre fasta flyglar och på fjärde sidan en mur. I sitt nuvarande skick är borgen starkt präglad av genomgripande restaurerings- och ombyggnadsarbeten under 1600- och 1700-talen. I mitten av 1700-talet revs mittlängans tredje våning och försågs med högt valmtak. Gårdsfasadens mittrisalit tillkom samtidigt. Södra flygeln byggdes om på 1670-talet, medan norra flygeln vid 1700-talets mitt ersatte en äldre korsvirkeslänga. Slottet omges av en vallgrav. Huvudlängan… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVARN
HistorikTegelbyggnaden i fyra våningar uppfördes 1909-1910 och ersatte då en nedbrunnen tidigare kvarnanläggning från ca 1900. Utbyggnad av den norra flygeln gjordes 1929 och den södra flygeln blev klar 1940. Tidsprofil: 1909–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA FLYGELN (2)
HistorikLilla flygeln stammar troligen från 1700-talets mitt och är uppförd i sten under tegeltak. Huset har ofullständig parstugeform med två bostadsrum placerade på en källarvåning med ett märkligt stocktak/golv emellan.. Vackra huggna stentrappor leder till källare respektive bostadsvåning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av fastigheten Sigsarve 1:7 i Hangvar, Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-03-15. Dnr 221-2312-98 Tidsprofil: 1999–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.