SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “fabrik”
FABRIK
21420000014723http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014723Bebyggelse - byggnadKINDA TORP 1:9 - husnr 5FABRIKLän: Östergötland, Kommun: Kinda, Landskap: Östergötland, Socken: Västra Eneby , Stift: Linköpings stift, Församling: Västra Eneby församlingNybyggnadsår: 187315.66041902322827,58.036129449366605http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000014723http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000014723http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000014723RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSBRO TEXTILFABRIK
HistorikTextilfabriken i Strömsbro var på sin tid Sveriges första verkligt stora textilindustri och har som sådan ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Bevarandet av fabriken är av stor vikt för förståelsen av den snabba utveckling mot storskalighet som skedde inom svensk textilindustri i mitten av 1800-talet. Den är också ett av de första exemplen på hur engelska idéer om planering och konstruktion av fabriksbyggnader introducerades i Sverige. Genom sin stora skala och väl sammanhållna arkitektoniska utformning ger fabriken ett magnifikt intryck som var högst avsiktligt. De stora fabrikskomplexen från 1800-talets andra hälft skulle inte… Tidsprofil: 1850–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
HistorikVäveriet startades år 1938 av Erik och Per Skoglund, samt kompanjonen Harald Håkansson. Den första fabriksbyggnaden i gult tegel uppfördes även det år 1938. Några år senare, 1941, byggdes fabriken ut, och 1944 var det dags för expansion igen, denna gång med en kontorsbyggnad. Fabriken producerade huvudsakligen dukar, gardiner och sängkläder. Fabriken består av olika byggnadskroppar, varav den äldsta byggnaden har fasad i gult tegel och ett mycket flackt sadeltak täckt av falsad plåt. Byggnaden är uppförd i typisk industriell funktionalism med stora fönsterbågar som inrymmer många små rutor, samt flertalet källarfönster som möjliggör… Tidsprofil: Funktionalism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
HistorikDet som idag återstår av den tidigare Marks textilfabrik är två flygelbyggnader. Huvudbyggnaden, som var över 70 meter lång, förstördes i en eldsvåda år 1972. Fabriken grundades år 1908 av två fabrikörer, Carl Adam Carlsson och Gustav Arvid Gadh. 1912 byggdes den nu mera nedbrunna fabriksbyggnaden på sin plats vid Häggån. De två flygelbyggnaderna är exempel på hur fabriken expanderade under de kommande decennierna. De är byggda 1928 respektive på 1940-talet, men är i huvudsak identiskt utformade. Flygelbyggnaderna är uppförda i två plan med mansardtak. Trots att den ena av dem är uppförd på 1940-talet har de båda fått en 1920-talskla… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
HistorikTegelfastighet uppförd 1905-1906 i traditionell fabriksarkitektur. Fabriken byggdes åt AB Alingsås Bomullsväveri som använde lokalerna fram till 1970-talet. Produktionen i den gamla fabriken fortsatte fram till 1939 då allt flyttas till Textilindustrin drevs av familjen Hill mellan 1862-1912 då det såldes till Nääs Fabriks AB och familjen Berg. Almedahls Dalsjöfors övertar företaget 1961-62. Till miljön hör också de tre putsade arbetarbostäderna i i kv. Vimpeln 2. Kvarteret utgörs av en fabriksbyggnad vars västra och norra sida är relativt välbevarad. Under åren sker en mängd om- och tillbyggnader men under slutet av 1900-talet förän… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄSTSKOSÖMSFABRIKEN, tegelhuset
HistorikTegelhuset uppfördes som en sågtaksbyggnad omkring 1900 och inrymde en sågsmedja. Det norska hästskosömföretaget AB O Mustad & Son övertog företaget 1912, men överförde tämligen snart tillverkningen till sin fabrik i Dalsland. Efter nedläggningen av hästskosömfabriken använde Mustad & Son anläggningen för tillverkning av tvål och kosmetika. I samband med denna förändring påbyggdes tegelhuset till sitt nuvarande utseende 1919. Taket var ursprungligen täckt med tegel men har nyligen lagts om med papp. Anläggningen upphörde som fabrik i början av 1960-talet. Byggnaderna används efter en ombyggnad för utbildningsändamål. Sverker Larsson,… Tidsprofil: 2008–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lager
ExteriörbeskrivningFöre detta fabriks- och lagerbyggnad i ett plan med kontorsdel (kontor = hus 2) som fått en senare påbyggnad i två våningar. Anläggningen uppfördes i början av 1960-talet efter ritningar av arkitekt Yngve Alvå. Den ursprungliga fabriks- och lagerbyggnaden har byggts om inrymmer idag butik samt bilreparationslokaler. SOCKEL- Betong FASAD- Gult fasadtegel ENTRÈ/DÖRRAR/PORTAR- F d varuintag på nordvästgavel ombyggt till butiksentré på 1990-tal på med utbytt port, utbytta fönster och skärmtak. FÖNSTER- Fönsterband, enluftsfönster med brunmålade träbågar. Inplåtade fönster på sydvästfasad. ÖVRIGT- Utbytta garageportar. Taklist… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPINNERILÄNGA
HistorikSpinnerilängan uppfördes år 1853 i gnejs. Det utanpåliggande trapptornet är ett centralt arkitektoniskt uttryck i byggnaden. I byggnadens mitt under huset löpte kraftkanalen. Stilmässigt är fabriken en tidstypisk byggnad med stark prägel av samtida engelska förebilder i sin plan och uppbyggnad. Efter bränder på 1970-talet byggdes fabriken delvis om så att bredden ökades mot söder. Trapphuset kom mellan åren 1915-17 att förläggas österut och placeras där kraftkanalen förut gick. Tornet placerades i liv med fasaden. Spinneriets västra del höjdes och fick välvt tak 1940. Väggarnas påbyggnad syns i fasad Tidsprofil: 1915–1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJULHUS
HistorikTextilindustrin var en av de första branscher som industrialiserades, inte bara i föregångsländer som England utan också i Sverige. Redan i början av 1800-talet anlades Sveriges första mekaniska bomullsspinnerier. De första industriföretagen var dock förhållandevis små. Först under 1850-talet tog industrialiseringen av textilbranschen en ny riktning. Då grundades en rad nya storskaliga fabriker med bomullsspinneriet i Strömsbro som den allra första. Anläggningen byggdes 1850-51 för Gefle Manufactur Actie Bolag, som drevs av grosshandlarna Per Murén från Gävle och Erik Daniel Engelmark från Stockholm samt Aftonbladets grundare Lars… Tidsprofil: 1850–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEGELUGN
HistorikTextilindustrin var en av de första branscher som industrialiserades, inte bara i föregångsländer som England utan också i Sverige. Redan i början av 1800-talet anlades Sveriges första mekaniska bomullsspinnerier. De första industriföretagen var dock förhållandevis små. Först under 1850-talet tog industrialiseringen av textilbranschen en ny riktning. Då grundades en rad nya storskaliga fabriker med bomullsspinneriet i Strömsbro som den allra första. Anläggningen byggdes 1850-51 för Gefle Manufactur Actie Bolag, som drevs av grosshandlarna Per Murén från Gävle och Erik Daniel Engelmark från Stockholm samt Aftonbladets grundare Lars… Tidsprofil: 1850–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULLSPINNERIET I STRÖMSBORG
HistorikUllspinneriet i Strömsborg anlades 1837 och gick då under namnet Strömsborgs Klädesfabrik och ägdes av Olof Olcén. Anläggningen använde sig av vattenkraften i Helge å som mynnar från Osbysjön. I närområdet kring Helge ås utlopp fanns det under 1700- och 1800-talen tätt med förindustriella och industriella verksamheter, bland dessa kan nämnas ett tiotal kvarnar, flera pappersbruk samt en schoddyfabrik, där stickylle och lump förvandlades till vadd åt madrasser och täcken. Tillverkningen i Strömsborgs Klädesfabrik byggde på att yllelump blandades med ull för att sedan spinnas till garn och eventuellt vävas till nya ylletyger. Huvuddele… Tidsprofil: 2001–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ACHARII-BERGENSTRÅHLSKA HUSET
HistorikHuset var från början sannolikt envånigt, men det påbyggdes till två våningar med inredd vind i slutet av 1790-talet. 1836 köptes fastigheten av kapten C. U. Bergenstråhle. Samma år lät denne utföra en genomgripande ombyggnad som gav huset dess nuvarande karaktär med kolossalpilastrar, målad metopfris, antikiserande reliefplattor och målade blindfönster med motiv från bl.a. Bergenstråhles gård Österskog. Arkitekt och byggmästare var Abraham Nyström. Sedan fastigheten år 1911 förvandlades till fabrik ombyggdes bottenvåningen successivt till kontor. En restaurering inleddes 1973. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggn… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikEn stor villa ligger mitt emellan Marks Pelle Vävares stora fabriksområde och direktörsvillan högst upp på höjden. Villan är byggd någon gång på 1910- eller 1920-talet Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikI inventeringen var huskroppen uppdelad i hus I, II och V. Hus I ritades av J F Åbom, hus II uppfördes 1881-1882 efter ritningar av C A Olsson och för hus V är arkitekten okänd. I hus II ingår äldre byggnad till 2 vån höjd. Hus I var vid inventeringstillfället bostads- och kontorsfastighet, hus II bostadsfastighet och hus V fabriksbyggnad/verkstad. Hus II är delvis rivet. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbet… Tidsprofil: 1881–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDet finns sju stycken längor med arbetarbostäder ifrån sent 1800-tal och tidigt 1900-tal på vänster sida om bruksgatan i Rydal. Från början fick arbetarna på Rydals fabrik bygga sina egna bostäder av emballagelådor. Ganska snabbt insåg man från bolagets sida att detta var ohållbart, och lät uppföra åtminstone en byggnad. De arbetarlängor vi ser idag är efterträdare till de första mer permanenta bostadshus som uppfördes kring 1870-tal. Sannolikt har flera av dagens byggnader uppförts under 1910-tal. Byggnaderna ägs av det kommunala bostadsbolaget och fungerar även idag som flerbostadshus.Arbetarbostäderna är idag i princip samtliga my… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikVinkelbyggd och påkostad enplansvilla uppförd i rött tegel och med välbevarade träarbeten på dörrar och fönster samt smidesräcken runt tomten. Fastigheten ligger alldeles intill P. D. Lundgrenstorget vilket idag utgör en mindre park med gräsmatta och höga popplar. P. D. Lundgrenstorget anlades 1948 och var under 1950- och 60-talet Melleruds centrum med kommunkontor, brandstation och polis. Villan uppfördes 1955 som en finare privatbostad åt fabrikör Kurt Hellberg, ägare till Hellbergs Industrier. Den ritades av arkitekten Hugo Lindblad som bland annat var verksam som arkitekt i Detroit. I dagsläget används villan som tandläkarmottagn… Tidsprofil: 1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSaga 1, 2 och 3 (fd. Saga 1, 2 , fd. Bryggeriet Nordstjernan)Torggatan 2, Mörkegatan 3(fd. Torggatan 2, Stationsgatan 2, Mörkegatan 1-3, Staketgatan 1-3)Bryggeriet Nordstjernan grundades 1872 av fabrikör L André, en mångsysslare som också startade en teknisk fabrik för tillverkning av tvål och blanksvärta. Det var emellertid under Daniel Theodor Egnells ägarskap, 1895-1930, som anläggningen kom att utvecklas till ett av de större landsortsbryggerierna i Sverige. Bryggeriet byggdes ut till i stort sett nuvarande omfattning och utseende mellan åren 1880 och 1910, huvudsakligen som en följd av Egnells verksamhet. De inre moderniseringar… Tidsprofil: 1895–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikFågelsången hör till de ställen i trakten som avsöndrades från Hägersten och blev ståndsmässigt bebyggda. Första gången gårdsnamnet omnämns är i jordeboken 1756. Det anges då som "Nybygge". Troligt är att detta avser södra bostadshuset, hus 3 (enl situationsplan). Den första kartan över området, där de tre nuvarande bostadshusen finns med, upprättades 1791. Vid denna tid var slottsstenhuggaren Johan Eric Blom ägare, men vid sekelskiftet 1800- köptes gården av fabrikören David Hirsch, som mellan åren 1804 och ca 1820 förvandlade västra flygeln till kattunstryckeri (cattun = bomull). Flera andra byggnader fanns då också på området. Und… Tidsprofil: Cirka 1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1935, arkitekt Vilhelm Andersson, byggherre fabrikör E Öhlander.Enfamiljsvilla, en av mycket få på Norrmalm från denna tid, med vita slätputsade fasader, vita och bruna fönstersnickerier och med tvåkupigt tegeltak. Byggd efter funktionalistiska ideal där formen styrs av funktionen. Stora hörnfönster åt söder, endast ett fönster åt norr och utan strävan efter-symmetri. Byggnaden är ett välbevarat exempel på funktionalistisk stil i Skövde. Garage inreddes i källaren. Till villan hör en trädgård med fruktträd, grusade gångar och elegant smidesgrind mot gatan..-2005: Omfärgning och nytt tak.Klass 3. Tidsprofil: 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRO KYRKA
ExteriörbeskrivningBro kyrka är uppförd av natursten och vitputsad såväl ut- som invändigt. Till planformen är den en långhuskyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, en vidbygd sakristia i norr samt torn i väster. Långhustaket är skiffertäckt med nockar av plåt. Utskjutande profilerad takfot i trä, målad i grått. Långhuset är försett med svarta hängrännor och stuprör. Sakristians sadeltak är valmat och lagt med skiffer. Nock av plåt. Hängrännor och stuprör är fabriksmålade i svart. Långhuset har rundbågiga träfönster vars snickerier är brunmålade, fyra stycken på norra respektive södra sidan, samt ett på respektive snedställd korvägg.… Tidsprofil: 1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Café / konditori
HistorikKarstorps koloniträdgårdar anlades 1953 för Volvos anställda. Företaget möjliggjordes genom markköp från Karstorps gård. Koloniträdgårdar hade funnits tidigare i Skövde, de första låg söder om Tomtegårdens fd ålderdomshem, vars lotter utstakades 1920 efter förslag i stadsfullmäktige från folkskolläraren Otto Eriksson. Det nya koloniområdet blev mycket populärt och lotterna besattes på kort tid. Typhus ritades, byggdes och ställdes ut på Östermalm utanför fabriksområdet. Några av dessa typhus finns ännu kvar på området, men det vanligaste blev att man byggde efter egen tanke, vilket gör att det idag förekommer en brokig samling stugor… Tidsprofil: 350–400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningUrsprungligen fabriks- och lagerbyggnad för Arthur Du Rietz C:O A/B. Ombyggd till däckservice i början av 1970-talet. 1977 ombyggd till truckcentral. Vid inventering hösten 2008 fanns målerifirma i byggnaden. FASAD- Slätputsad, gul med vita linsener, tillbyggnad i korrugerad plåt. TAK- Papp Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENGELSBERGS OLJEFABRIK
HistorikFabriksbyggnaden är uppförd i tegel under ett numera plåtbelagt brädtak. Fabriksutrustningen, som i sin helhet är bevarad, utgörs av bl.a. tolv retorter, filterpress för paraffin och behållare av olika slag. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENGELSKA BYGGNINGEN
HistorikENGELSKA BYGGNINGEN - 1848 grundades Gefle manufaktur AB av bl a Per Muhrén, E D Engelmar och L J Hierta. Företaget inköpte det gamla bränneriet med dess byggnader för att bygga en textilfabrik. Omkring 1850 lät bolaget på platsen för två av de gamla drängstugorna uppföra en radhuslänga, den sk Engelska byggningen, som bostad för de brittiska förmän och verkmästare som tjänstgjorde vid fabriken. Arkitekt var troligen C A Setterberg i samarbete med engelska tekniker. Bostadshuset utformades som ett brittisk radhus där varje familj disponerade en egen sektion i två plan. Bygganden är av sten i två våningar och innehöll från början läge… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÉNTREBYGGNAD
HistorikTextilindustrin var en av de första branscher som industrialiserades, inte bara i föregångsländer som England utan också i Sverige. Redan i början av 1800-talet anlades Sveriges första mekaniska bomullsspinnerier. De första industriföretagen var dock förhållandevis små. Först under 1850-talet tog industrialiseringen av textilbranschen en ny riktning. Då grundades en rad nya storskaliga fabriker med bomullsspinneriet i Strömsbro som den allra första. Anläggningen byggdes 1850-51 för Gefle Manufactur Actie Bolag, som drevs av grosshandlarna Per Murén från Gävle och Erik Daniel Engelmark från Stockholm samt Aftonbladets grundare Lars… Tidsprofil: 1850–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
ExteriörbeskrivningUrsprungligen fristående vätgasfabrik i den sydöstra utkanten av fastigheten. Uppförd som en del av intilliggande industri- och kontorsanläggning uppförd 1951/55 för Sandvikens Jernverks AB efter ritningar av Karl G H Karlsson. Blev genom uppförandet av hus nr 6, 1957/66, sammanbyggd med resten av anläggningen. Fönstren i industrilokalerna har bytts ut, men i övrigt har byggnaden bevarat sin ursprungliga arkitektur. FASAD- Rött fasadtegel. Lisener samt dekorativt utformad taklist i tegel. ENTRÉ/DÖRRAR- Delvis igensatta portar på sydvästfasad. FÖNSTER- Fönsterband av enluftsfönster med vita bågar troligen utbytta plåtbågar.… Tidsprofil: 1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
HistorikF d fabriks- och kontorsbyggnad uppförd efter branden 1943. Inrymmer idag bl a kontorslokaler, fest- och aktivitetslokal samt bygghandel (XL-Bygg). Byggnaden består av en högdel i tre våningar med bl a Necks f d kontor mot norr och en stor envånings byggnadskropp mot sydost. Byggnaden fasader är putsade och huvudsakligen gula men också till vissa delar omålade. Högdelen med kontor och f d verkstadslokaler har ett platt tak och lågdelen ett flackt pulpettak täckt av papp. På byggnadens södra del finns ett par långsmala överbyggnader med sadeltak. Karaktäristiskt är bl a byggnadens funkisstil och den bevarade skylten, Necks, på taket… Tidsprofil: 1943. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
HistorikFabriksbyggnad uppförd åt Konfektionsaktiebolaget AB Drabant och ritad av arkitekt Levi Johansson 1935. Byggnad med stora ljusinsläpp och slätputsad fasad ger en funktionalistisk karaktär. Byggnad i 3 plan med källare. Sadeltak med litet takskägg, fasad av gulfärgad slätputs och granitsockel. Exteriöra detaljer är: vita spröjsade fönster varav några är original och ett runt trapphus av betong med tre-lufts fönsterbågar. Trapphuset och takkonstruktionen tillkom 1946. Tidsprofil: 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
ExteriörbeskrivningKontorsbyggnad från 1954 i Liljeholmen, tidigare en del av en större industrianläggning. Byggnaden blev ombyggd på 1980-talet; då revs delar och alla fönster och dörrar byttes. Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
HistorikVerksamheten inleddes under slutet av 1940-talet. Företaget var då Royal Board med ytterligare en fabrik i Piteå. Företaget köptes 1993 av Mälarply. Se bilaga för info om anläggningen. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.