SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “f.d. stall”
F.D. STALL
21000001233520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001233520Bebyggelse - byggnadSTOCKHOLM NORRA DJURGÅRDEN 1:1 - husnr 334F.D. STALLLän: Stockholm, Kommun: Stockholm, Landskap: Uppland, Socken: Stockholm , Stift: Stockholms stift, Församling: Oscars församling18.116357500750226,59.33894312770122http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001233520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001233520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001233520RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA STALLET (GAMLA ORANGERIET, K0062.007)
HistorikGamla stallet (kallat gamla orangeriet i 1935 års beslut) uppfördes 1734-35 enligt ritningar av C Hårleman. Gamla stallet byggdes 1796 om till kasern. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1734–1735. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERTIGARNAS STALL
HistorikHertigarnas stall uppfördes på 1780-talet som en direkt konsekvens av den nya väg- och broförbindelse mellan Drottningholm och Stockholm som togs i bruk 1787. Stallbyggnaden, som har två framspringande flyglar mot gårdssidan, är uppförd av putsat och gulkalkat tegel i två våningar med inredd vind. Bottenvåningen innehöll stall med ca 50 spiltor samt vagnsutrymmen. I huvudvåningen fanns bostäder för kuskar och stalldrängar, medan sjölängans vindsvåning tjänstgjorde som magasin. Byggnaden behöll sin stallfunktion under hela 1800-talet och en bit in på 1900-talet, men inrymde också bostäder med låg social status. Mellan 1924 och 1973 dr… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARL XI:S STALL
HistorikDen norra byggnaden på tyggårdens östra sida, numera benämnd Karl XI:s stall är från danska tiden och var då stall, liksom en bit in på den svenska epoken. Den nyttjades därefter som tyghus. KÄLLA: Huvudred: Bartoldsson, Agneta, Varbergs slott och fästning, Varbergs museums årsbok Bröderna Carlssons boktryckeri, Varberg 1995. ISBN 91-85720-27-5 Tidsprofil: 1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikStallsbyggnad; innehållande stall, slaktbod, avträde och pigkammare, vagnslider, vedbod, härbre, sommarladugård, jordkällare och bastu. Merparten av byggnaderna är uppförda av timmer som tidigare varit rödmålat. Taken består i flertalet fall av pannplåt som på 1970- och 80-talet fick ersätta de spåntak som byggnaderna tidigare hade. Stallsbyggnaderna har också välbevarade interiörer med exempelvis stall med krubba, avträde med fem skåror samt pigkammare utan eldstad med sot och runskrift i taket. Källa: Beslut om byggnadsminne 2001 Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA STALLET
HistorikStallet ligger direkt på berget, som delvis bortsprängts. Sprängstenen användes i grundmurarna och tegel i dagermurarna. Arkivaliska uppgifter om fasadernas ursprungliga färgsättning har inte påträffats. Bloms akvarellerade relationsritningar visar fasaderna i en ljust gul färg ned till stensockeln. Träfönsterbågarna var utvändigt målade med mörkt brun oljefärg och invändigt med svart. Stallet hade dubbla portar beslagna med järnplåtar och med överljusfönster. Taket var belagt med Gefle taktegel. Stallet var genom tvärmurar uppdelat i tre sektioner, som var och en innehöll två trätrappor till sadelkammare och höskulle i två våningar,… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningStallet står placerad på resterna av en stensatt jordkällare och grundstenar från en tidigare byggnad. Stallet var tidigare ihopbyggd med en vallstuga i två våningar. Stugan revs och kolades 1916-18, samtidigt som fäxet, medan stallet blev kvar. Fastighetsägarens farfar gjorde en modell över stugan med stallet som finns bevarad. Stommen har ursprungligen haft en annan funktion. På taket ligger pannplåt från 1950-talet över ett brädtak av locklagda bräder. Tidsprofil: 1916–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd STALL
HistorikDetta kalkstenshus är uppfört under 1830-talet. Byggnaden uppfördes som stall, men har senare byggts om till vaktmästarbostad och är numera inredd till kontorslokaler. Byggnadens volym är dock bevarad, liksom de ursprungliga halvmåneformade fönstren. Byggnaden är i en våning med inredd vind och står under ett tegeltäckt sadeltak. Taket bryts i nederkant upp av stickbågiga takkupor, två åt söder och en åt norr. Fasaden är putsad och avfärgad vit. Fasaden mot Skeppsbrogränd i söder är helt sluten, med undantag av den djupt indragna entrén. Entrédörren är klädd med rombiskt ställd panel och försedd med överljus. Dörren på den östra gave… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd. BRYGGHUS OCH STALL
HistorikByggnaden har använts som brygghus och stall, men är nu ombyggt till garage och kontorslokaler. Den uppfördes i kalksten på 1830-talet vid Länsresidensets sydvästra långsida, och förlängdes söderut på 1840-talet. Hela byggnaden hade fram till sekelskiftet 1900 två våningar och pulpettak. Då höjdes den norra delen med en våning och fick ett plant tak. Byggnadens båda tak är plåttäckta och det södra takfallet bryts upp av ett äldre takfönster. Ovanpå takets norra del finns en altan. Fasaden är slätputsad och avfärgad i samma ljust gulbeiga kulör som residensbyggnadens södra del. I byggnadens södra, tvåvåniga del, finns två garageportar… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED STALL OCH LOGE
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. En inskrift i ladugården berättar att den är byggd 1887, det vill säga när Sven Persson flyttade in på gården. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11178-06 Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikKnutarna vita i ändarna, mångåstak. Stalllogen är av en mycket vanlig byggnadslösning i norra Värmland. Byggnaden består i nedre plan av ett stall, sadelrum samt höloft. Upp till övre plan löper en körbro upp till ett logegolv. Stallogen på Laukomägg här tillbyggd med dass på södra fasaden samt mot väster ett vagnslider. Grundläggningen av stallogen består av hörnstenar. Själva stallet har dock ett betonggolv. Stallbyggnadens stomme och fasad består av både bilat timmer och rundtimmer och har en sned underhaksknut. Stallogens väggar är stabiliserad av fyrstjärningar. Timret är i stalldelen tätat med mossa, i övrigt finns ingen tätnin… Tidsprofil: 1923. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
ExteriörbeskrivningFarsta Gård 1, östra flygeln, byggnadsnummer 6. Uppfört 1744 som stall och vagnsbod. SOCKEL - natursten FASAD- Panelen täcker inte hela fasaden. Från takfoten och ca 1 meter nedåt är timmerstommen bar. Därefter tar panelningen vid. Denna skjuter ut ganska kraftigt från fasaden vilket kan tyda på att den är tilläggsisolerad. Panelen är ohyvlad och saknar profilering. TAK På taket finns fyra mindre takkupor med sadeltak, en i varje takfall. ENTRÉER/DÖRRAR- Till byggnaden leder en enkeldörr och två parportar av trä. Samtliga har stående svartmålad panel och svarta bandgångjärn av järn. Dörrarna omfattas av vita, släta foder… Tidsprofil: 1744. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
ExteriörbeskrivningByggnaden var tidigare stall vid Gammelbo men flyttades till sin nuvarande plats under 1960-talet där den byggdes om till fritidshus med öppen spis och kopplade fönsterbågar. Vid restaureringen 2001 panelkläddes gaveln pga. bakomliggande rötskador i timret. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikRivning inom fastigheten 1977, troligen tvättstuga/stall. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM BONDETORPET 21 - husnr 9001, (motsvarar hus nr III på inventeringsblankett, se under dokument) Tidsprofil: 1977. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikPå gården finns ytterligare två träbyggnader, dels ett vagnslider med stall och fähus, dels den s.k. kuskbostaden med brygghus och ett litet boningsrum. Båda byggnaderna torde vara samtida med huvudbyggnaden. I stallet och fähuset finns den äldre inredningen med bås och spiltor m m bevarad. Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den agrara funktion som ännu under 17- och 1800-talen var så viktig i småstäderna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riks… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
ExteriörbeskrivningByggnaden uppfördes som stall år 1815, men är senare ombyggd. Den är uppförd i trä med en regelstomme i den västra delen. Resterande del är en regelkonstruktion fylld med timmer mellan reglarna. Byggnaden hålls idag samman med rundjärn spända mellan väggarna. Grunden utgörs av en kallmurad stenfot. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående lockpanel i varierande bredder. Taket är ett sadeltak klätt med korrugerad plåt. Byggnaden har tre stora grönmålade portar. Tidsprofil: 1815. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
ExteriörbeskrivningVästra flygeln ursprungligen uppfört som stall (fähus), troligen uppförd i slutet på 1700-talet. Huset har senare använts som verkstad och förrådsbyggnad. Byggnaden fick en helt ny inredning på 1970-talet. Huset används i dag som skola. SOCKEL- knappt synlig stengrund. FASAD- gul locklistpanel. ENTRÈ/DÖRRAR- pardörr med liggande panel, rombiska fönster samt ett flertal enkeldörrar bruna. FÖNSTER- tvåluftsfönster med spröjs. Bruna snickerier. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- liten veranda utan tak vid entrédörren, omgiven av vitt träräcke. Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
ExteriörbeskrivningByggnaden uppfördes som stall i början av 1900-talet och var en del av det ursprungliga slakthusområdet som ritades av arkitekten Gustaf Wickman. I dag nyttjas byggnaden som kontor. SOCKEL huggen röd granit. FASAD- grå kalksandsten från Södertelge Kalkindustriaktiebolag. Profilerad takfot. Frontespiser med lastbommar, de ursprungliga inlastningsluckorna har ersatts av spröjsade träbågar. ENTRÉER/DÖRRAR- Generellt utbytta portar alla av trä täckmålade i samma gula kulör, spröjsade rutor, några med överljus. Utbytta gula stålportar till soprum. FÖNSTER- Spröjsade enluftsfönster till den inredda vinden. Fyrluftsfönster i bott… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikPå andra sidan vägen ligger stall och vagnslider, uppförda av trä under tegeltäckta valmtak och ställda i vinkel mot varandra. Stallet, som är samtida med mangården, var ursprungligen en större U-formad byggnad som efter ombyggnader b.l.a under 1860-talet fått sin nuvarande förminskade form. I stallet, som delvis är timrat, finns en senare tillkommen inredning med spiltor och bås bevarad. Själva stallet har golv av kvadratiska tegelplattor. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-12-01. Beteckning 8556/92 Tidsprofil: 1992–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikTimrat stall från 1700-talet. Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikLadugård med lider, Hölada, stall (uppförda under 1800-talets mitt, utom höladan som möjligtvis kan vara från 1800-talets tidigare hälft), dass vars ålder är okänd, spannmålsbod den sk "åttondelsboden" uppförd under 1700-talet. Hembygdsgillet som tog över gården 1926 lät 1933-34 genomgripande restaurera de vid denna tid ganska förfallna byggnaderna. Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikByggnadens nuvarande fasadutformning tillkom under 1870-talet under friherre C F T Raabs tid, då också de låga envåningsflyglarna - pocherna - tillbyggdes. Ett stall och två arbetarbostäder av trä, panelade och grönmålade med vita snickerier, är uppförda under Raabs tid och ingår i byggnadsminnet. Tillsammans med dess och parken utgör Råsnäs en välbevarad och enhetlig äldre herrgårdsmiljö. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikÄldre byggnad uppförd på 1800-talet som ett stall tillhörande Vårby gård. Ursprunglig funktion visar sig fortfarande i det yttre genom de bevarade öppningarna på gavelspetsarna för inlastning av hö mm. 1974 byggdes byggnaden om till föreningsgård för det vid denna tid nyuppförda villaområdet - med stora konsekvenser för byggnadens inre och yttre. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL OCH GARAGE
HistorikBakom såghuset finns ett stall och garage för besökande. Byggnaden är uppförd med en resvirkesstomme, täckt med faluröd, liggande panel. Snickerierna är ockragula. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1987-12-07. Dnr 11.392-1229-87 Tidsprofil: 1987–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALLBYGGNAD
HistorikTill fastigheten hör också stallbyggnad under brutet tak, byggd i vinkel i en sluttning vid infarten mot huvudbyggnaden under 1700-talets senare del. Helgerum är en av landets mest typiska rokokoanläggning och den första av detta slag i sin landsända. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stallet
HistorikByggnadens ålder är okänd, men den äldsta delen är troligen jämngammal med boningshuset. Den knuttimrade delen av byggnaden är troligtvis äldre än övriga delar i skiftesverk. Taket på byggnaden höjdes med ett par skift i slutet av 1800-talet. En liten port skiljer ladugården från boningshuset. Bredvid porten finns ett hönshus som ska ha varit drängkammare fram till sekelskiftet 1900. Ytterväggarna på just den delen av byggnaden har varit reveterade, förmodligen för värmens skull. Den enda uppvärmningen var den från djuren i stallet. Bredvid hönshuset finns en hackelseloge, där foder till hästarna tillverkades och där hästarna utfodra… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN, STALL
HistorikSödra flygeln består egentligen av tre sammanbyggda hus. Det östra, f d kaplansbostaden, har två rum, bjälktak och öppen spis. I mitten står den f d visthusboden och i väster stall. Enligt traditionen härrör vissa delar av längan från 1600-talet men den har säkerligen ombyggts under 1700-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYGHUSET (ÖSTASIATISKA MUSEET)
HistorikPå tyghusets plats låt tidigare en repslagarbana, som brann 1697. 1699 bestämde Karl XII att baracker och stall skulle uppföras för hans drabanter på Skeppsholmen. Som stall skulle resterna av den brunna repslagarbanan användas. Byggnadsarbetena leddes av Nicodemus Tessin d y och 1704 var inredningsarbetena i huvudsak färdiga. Huset användes dock aldrig som stall utan inrättades istället 1724-28 till tyghus (förråd). 1731 lär huset tillfälligt ha använts som lejonkula. Ombyggnader skedde på 1740-talet efter förslag av J E Carlberg och på 1850-talet då en våning påbyggdes efter ritningar av G A Blom. Ytterligare en våning påbyggdes 19… Tidsprofil: 1724–1728. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VAGNSBOD STALL TILLHÖRANDE SKÖLLERSTA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Bakom tingshuset, i de östra och västra hörnen av tomten ligger två uthus som med stor sannolikhet är uppförda samtidigt som tingshuset. Ifrågavarande byggnad ligger i det östra hörnet och är en långsträckt träbyggnad med faluröd panel, en bred dubbeldörr i den norra gaveln och ovan den ett stort, spröjsat fönsterparti. Byggnaden är utformad med lanterninfönster i det höga mittpartiet och fönsterlösa långsidor. Ladugårdar med lanterninfönster var vanliga kring sekelskiftet 1900. Sannolikt har denna byggnad fungerat som vagnsskjul och stall. KÄLLA: Tings- och rådhusinv… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gruvstugans stall och lider
21420000028352http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028352Bebyggelse - byggnadSALA SILVERGRUVAN 1:846 - husnr 34Gruvstugans stall och liderLän: Västmanland, Kommun: Sala, Landskap: Västmanland, Socken: Sala stad , Stift: Västerås stift, Församling: Sala församlingNybyggnadsår: 1857 - 185716.57246133247775,59.9080544416724http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000028352http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000028352http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000028352RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.