SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
20 träffar
för “församlingshus”
Församlingshus
ExteriörbeskrivningDirekt öster om kyrkan ligger det putsade, envånings församlingshuset, ritat av Erik Lundroth 1902. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshus
TakformMansardtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
HistorikFrån Östermalmsgatan och Engelbrekts Kyrkogata leder körvägar fram till församlingshuset och kyrkans huvudentréer. Enstaka träd växer på terrasserna och längs körvägarna. I sydväst, mot Karlavägen, utgörs kyrkotomten av berg, i vars skrevor det växer både buskar och träd. Församlingshuset, som avgränsar tomten mot norr, rymmer både kyrksal, församlings- och expeditionslokaler samt tjänstebostäder. Det ansluter både i material och formspråk till kyrkobyggnaden med sina branta tegeltak, tegelfasader, gavlar, burspråk och sitt asymmetriskt placerade torn med lökkupol krönt med en tupp. Kolumbariet ligger insprängt i berget under kyrkoto… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikAdolf Fredriks församlingshus. Tillbyggnad (hus II) 1938-40. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM ÅNGERMANLAND 13 - husnr 1, (motsvarar hus nr I, II på inventeringsblankett, se under Dokumen… Tidsprofil: 1938–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
InteriörbeskrivningKORRIDOR MED BIUTRYMMEN- Församlingshuset är förbundet med kyrkan genom en lång, ljus passage. Till vänster i passagen finns fyra rum. GOLV- Lika kyrkorummet. Enkel slät, lackad golvlist av fur. VÄGGAR - Skivmaterial, strukturväv målad i bruten vit kulör. En del av väggen är vitbetong lika kyrkorummet. DÖRRAR - Enkeldörrar, samtliga bandsågade lika övriga i kyrkan. TAK- Välvt corténstålstak, lika övrigt. I V finns en dörr med ett stort överljus samt sidoruta av glas, förstärkt, indelat i små rutor. FÖNSTER - 1 st stort, rektangulärt fönster i N. ÖVRIGT- I början av korridoren finns två röda soffor med ett mindre plastbord… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GILDHUSET
HistorikS:TA MARIA 23 - I mitten av fastigheten ligger Visbys medeltida domkyrka, S:ta Maria, som började byggas i slutet av 1100-talet. I tomtens nordöstra hörn finns en byggnad som används som församlingshus. I källaren finns bevarade medeltida tunnvalv. Det medeltida murverket sträcker sig två våningar. Huset lär under medeltid ha fungerat som skola. Under 1400-talet brandhärjades byggnaden. Vid slutet av 1600-talet kallades huset "gamla skolan", medan det 1697 benämndes "gamla gildhuset". Senare användning har varit vinkällare. År 1858-59 uppfördes ett magasin/redskapshus på de medeltida ruinresterna. År 1899 skall vinden ha inretts till… Tidsprofil: 1858–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heliga Trefaldighetskyrkan
ExteriörbeskrivningAnläggningen består av församlingshus och kyrka som är sammanbyggda men förskjutna i förhållande till varandra. Anläggningen ligger i rakt nord-sydlig riktning med huvudentré i norr. Klocktornet är placerat vid kyrkans sydvästra hörn. Kyrkan Kyrkan är en rektangulär byggnad med ett flackt sadeltak. Byggnaden är i ett plan plus källare. Fasaden är av handslaget mörkt brunrött tegel från Minnesbergs tegelbruk murat i munkförband med två löpstenar och en kopp. Sockeln är av huggen granit. På varje långsida sitter sju höga fönster som markeras av en ram med utkragande tegelstenar runt fönstren. Fönsterbågarna är oljade teakpar… Tidsprofil: 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KIVIKS KAPELL
Historiknull, Kiviks kapell uppfördes som kyrkorum och församlingshus under andra världskriget och invigdes i juni 1941. Kyrkoherden i Vitaby och Södra Mellby, Magni Andersson, tog initiativet till kapellet när behov av en möteslokal uppstod i de båda närbelägna fiskelägena Kivik och Vitemölla. Som så många andra kapellbyggen vid den här tiden var det ideella krafter, insamlingar och donationer som möjliggjorde bygget. Tomten, som tidigare varit del av fastigheten Hjälmaröd 9, skänktes av ägarna. Den Kiviks-födde arkitekten Helmer Persson skall ha upprättat ritningarna utan kostnad. Kapellet byggdes sedan av ideella krafter av skänkt virke o… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningI vinkeln mellan kyrka och församlingshus står en klockstapel rest av fyra spiror och med ett spetsigt sadeltak. Klockan i stapeln är gjuten 1975 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm och invigdes den 18 december 1977. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Tidsprofil: 1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KROPPKÄRRSKYRKAN
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd i trä, har en rektangulär planform och är orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan markeras exteriört med sitt branta, eternitfjällstäckta takfall. Enkelt litet latinskt kors på kyrkans södra gavelspets markerar korväggen. Taknocken har horisontella ljusintag under täckning av plastkupoler. Vid takfoten utmed långsidorna sitter smala fönsterband. Kyrkobyggnaden är sammanbyggd med ett stort församlingshus med lokaler för skilda församlingsaktiviteter. Församlingsdelen har ett platt papptak där takfallen dolts bakom en uppdragen kant klädd med plywood. Den höga kyrkobyggnaden med sina branta takfall står i k… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Sofielunds församling bildades 1969 genom en delning av Västra Skrävlinge församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. I stadsplanen från 1948 anges att kvarteret Tryggheten var reserverat för en kyrka till Västra Skrävlinge församling. En arkitekttävling ordnades om församlings- och kyrkobyggnad. Till tävlingen inkom 48 förslag och efter en omtävling med fyra utvalda kontor vanns tävlingen av Åke E Lindqvist. Han utförde ritningarna till bygget 1955 och huset invigdes 1957. Men bara församlingshuset med pastors- och diakoniexpedition… Tidsprofil: 1914–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikS:t Görans Församlingshus För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM HERDEN 7 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
ExteriörbeskrivningSöder om kyrkobyggnaden och parallellt med denna ligger prästgården och väster därom, i nittio graders vinkel till denna, ligger församlingshuset. Båda knyter an till kyrkan både i form och i material. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
ExteriörbeskrivningI den glasade gång som förbinder kyrkobyggnaden med församlingshuset finns dörrar som vetter både mot väster och öster. Bågarna är av teak och golvet är belagt med skifferplattor och smågatsten. Församlingsbyggnaden är uppförd i 2 våningar, terrasitputsad precis som kyrkan. Sadeltaket är täckt av skiffer med plåtdetaljer i koppar. Fönsterbågarna är de ursprungliga av teak medan merparten av ytterdörrarna har bytts ut till aluminium. Den ursprungliga vaktmästarbostaden i öster har en något i sidled förskjuten byggnadsvolym. Här är ytterdörren av teak med lineär dekor och ett litet skärmtak bevarat. Denna del disponeras nume… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
ExteriörbeskrivningI församlingshusets exteriörer har i någon mån den äldre kyrkobyggnadens material och färgsättning tagits upp med vita, slätputsade fasader och skifferklädd sockel. Det branta taket är klätt med svart plåt och fönstren är småspröjsade och gråmålade. Mot vattnet har fasaderna i stora delar glasats upp. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
HistorikKyrkoanläggningen består av två separata delar där kyrkan, i ett våningsplan, ligger längst in på tomten vänd mot berget och naturmarken medan församlingshuset, i sex våningar, ligger närmast vägen mot Vårby Gårds centrum. Församlingsdelens stora fasad av rött tegel kröns mot vägen av en taklist av trä i svart och rött. Byggnaden täcks av flacka, plåtklädda takfall med omväxlande stort och litet taksprång. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅRBY GÅRDS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan saknar tydlig riktning då altaret är placerat i mitten av kyrkorummet. Byggnadens stomme är utförd i betong och stålbalkar. Kyrkoanläggningen består av två separata delar där kyrkan, i ett våningsplan, ligger längst in på tomten vänd mot berget och naturmarken medan församlingshuset, i sex våningar, ligger närmast vägen mot Vårby Gårds centrum. Kyrkan har mönstermurad fasad av vitt kalksandstegel och skulpterad sockel av betongblock. Huvudentrén markeras av ett kraftigt skärmtak. Församlingsdelens stora fasad av rött tegel kröns mot vägen av en taklist av trä i svart och rött. Byggnaden täcks av flacka, plåtklädda t… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.