SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
18 träffar
för “förråd och vedbod”
FÖRRÅD OCH VEDBOD
21420000016315http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016315Bebyggelse - byggnadBERG VÄSTNÅR S:5 - husnr 9FÖRRÅD OCH VEDBODLän: Jämtland, Kommun: Berg, Landskap: Jämtland, Socken: Oviken , Stift: Härnösands stift, Församling: Oviken-Myssjö församling13.917079634901645,62.90450215115812http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000016315http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000016315http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000016315RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE & VEDBOD
HistorikAvträdet var ursprungligen en egenbyggnad som senare tillbyggdes med vedbod och förråd. KÄLLA: muntlig uppgift vid tillsyn 2007-08-31, Sverker Larsson för inventeringen "TILLGÄNGLIGA BYGGNADSMINNEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN, ULRICEHAMNS KOMMUN." Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
vedbod/förråd
21000001667546http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001667546Bebyggelse - byggnadSURAHAMMAR RAMNÄS BRUK 8:1 - husnr 12vedbod/förrådLän: Västmanland, Kommun: Surahammar, Landskap: Västmanland, Socken: Ramnäs , Stift: Västerås stift, Församling: Sura-Ramnäs församling16.186408187469592,59.776390551748996http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001667546http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001667546http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001667546RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅD
HistorikS:T KLEMENS 5 - Fastigheten, som idag används för hotellverksamhet, är en före detta handelsgård eller stadsgård med ursprung från tiden kring sekelskiftet 1800, men med enstaka byggnader av äldre ursprung. Bebyggelsen omfattar fem byggnadskroppar. Hus E är en gammal vedbod från 1945 som vid uppförandet ersatte en gammal länga med spiltor. På 1980-talet byggdes huset om till förråd. Byggnadens regelstomme är förstärkt med en brandmur mot väst och står under plåttäckt pulpettak. KÄLLOR: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Beslut om byggna… Tidsprofil: 1997–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅD
HistorikLABORATORN 3 - På fastigheten finns tre byggnader. Ett förråd från 1800-talet är tillbyggt den medeltida delen och är placerat längs södra tomtgränsen. Kring sekelskiftet 1800 uppfördes en flygel mot tornhusets östra sida, längs södra fastighetsgränsen, innehållande brygghus och en skiftesverkslada. Ladan revs vid okänd tidpunkt i början 1900-talet och ersattes med en förlängning av flygelbyggnaden, inrymmande vedbod. 1947 gjordes en rad förändringar i samband med en totalrenovering. Den tillbyggda vedboden revs och ersattes med en nybyggd del, dock något kortare än den äldre. Källa: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1.… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFastighetens bebyggelse utgörs numera av ett bostadshus och ett förråd. Det knuttimrade bostadshuset, med locklistpanel och ett numera plåttäckt faltak, är sannolikt från 1600-talets slut och ligger längs Vattugränd. Mot gårdssidan finns en lägre tillbyggnad. Uthuset, från 1940-talet, är placerat längs fastighetens södra gräns, mot Säcken 7. Det var ursprungligen tvättstuga, vedbod och avträde, men används numera som förråd och sommarrum. Sedan 1979 är byggnaderna sammanbyggda. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikEfter något år sysselsatte Nors ångsåg tolv arbetare. Omkring år 1901 kunde en del av dessa få bostad i en nybyggd arbetarkasern med fyra lägenheter om ett rum och kök, strax norr om såghuset. Kasernen byggdes i två våningar med ett utskjutande trapphus, som försågs med förstukvist omkring år 1930. Till arbetarbostaden hör ett uthus med förråd, vedbodar och sovplatser för sommarbruk, samt en byggnad rymmande stall, smedja och kolbod. Dessa är förmodligen samtida med bostadshuset. Samtliga byggnader är uppförda i regelkonstruktion med liggande fasspontpanel. Byggnaderna är ytterst välbevarade, även interiört. Källa:Beslut om byggnadsm… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bodlängan
HistorikByggnaden finns omnämnd som en del av fastigheten år 1891. Uthuslängan av trä innehöll vid den tiden redskapsbod, vedbod, vagnshus, ladugård, stall och mangelbod. Idag används bodlängan som museibyggnad och förråd. Den rymmer bland annat ytor för tillfälliga utställningar, historiska brandredskap samt föremål och maskiner från den nedlagda penseltillverkaren Oluma. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2024-02-05, dnr 432-441-2017. Tidsprofil: 2024–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugårdsbyggnaden
InteriörbeskrivningLadugårdsbyggnaden utgörs av flera sammanfogade byggnader, uppförda i etapper från 1850-talet fram till 1890-talet. Den inrymmer huvudsakligen dels en bostadsdel(stuggu) och dels en ladugårdsdel (med fäx, fäxkammare och fäxhilla). Fäxkammaren tjänade som bakstuga och nyttjades som förrådsboende. Fäxhillan utgörs av vindsvåningen ovanför fäxet och fäxkammaren. Därtill hör ett stall, ett portlider, en lada, en slipbod, ett dass samt en vedbod till byggnaden. Till vedbodens övervåning leder en körbro, som användes för att köra upp hö till stallets övervåning. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA KÄLLAREN
ExteriörbeskrivningKällarbyggnaderna är utförda som låga tak vilka mot väster ligger nära marknivån. Mot öster och gårdsplanen vilar taken på trädgårdsmuren som är ca 1,5 meter hög. Gavlarna är vitputsade och har dörrar av trä. Taktäckningen utgörs av rödfärgat enkupigt tegel. Taket har rödfärgade vindskivor och tjärade avtäckningar. Källarna har ingen tydlig sockel utan putsen går ända ner mot marken. Källarna innehåller förutom källarrum förrådsutrymmen i markplan, den norra använd som vedbod. Den södra kan vara samtida med borgstugan från vasatiden, men är i så fall ändrad och ombyggd. Som nybyggnadsår för källarna brukar 1733 respektive… Tidsprofil: Vasatid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SYDÖSTRA SIDOBYGGNADEN
HistorikDe två sidobyggnaderna är liksom huvudbyggnaden ritade av arkitekten Carl Fredrik Hjelm. KÄLLA: Skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-03-31. Beteckning 2496/92 Byggnaden uppfördes för att fungera som vedbod, tvättstuga och brygghus. Senare har den inrymt badhus med kar och bastu för fängelsepersonalen och har därför en ingång genom muren. Här fanns också arbetslokaler för enklare arbetsuppgifter, dels för de nyintagna som inte fått sig en arbetsplats tilldelad och för fångar med nedsatt arbetsförmåga. På senare tid har förrådet för fångarnas civila kläder flyttats hit från att tidigare ha inrymts på fängelsets vind, här fin… Tidsprofil: 1992–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA KÄLLAREN
ExteriörbeskrivningKällarbyggnaderna är utförda som låga tak vilka mot väster ligger nära marknivån. Mot öster och gårdsplanen vilar taken på trädgårdsmuren som är ca 1,5 meter hög. Gavlarna är vitputsade och har dörrar av trä. Taktäckningen utgörs av rödfärgat enkupigt tegel. Taket har rödfärgade vindskivor och tjärade avtäckningar. Källarna har ingen tydlig sockel utan putsen går ända ner mot marken. Källarna innehåller förutom källarrum förrådsutrymmen i markplan, den norra använd som vedbod. Den södra kan vara samtida med borgstugan från vasatiden, men är i så fall ändrad och ombyggd. Som nybyggnadsår för källarna brukar 1733 respektive… Tidsprofil: Vasatid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VAXHOLMS KASTELL
HistorikAnläggningen på Vaxholmen byggdes helt ny under åren 1833-63 och rymde bombfasta kaserner för omkring 1.200 man. När fästningen stod färdig hade artilleriet utvecklats så att fästningen redan från början måste betraktas som föråldrad. En provskjutning mot fästningen visade klart att den inte skulle klara ett fientligt anfall. Man fick stänga av Kodjuret och i stället leda infarten till Stockholm genom Oxdjupet, där Oskar Fredriksborgs fästning anlades. Anläggningen på Vaxholmen utnyttjades i fortsättningen i huvudsak som förråd. Elaka tungor kallade den för Sveriges dyraste vedbod. Den har under tidernas förlopp haft olika benämninga… Tidsprofil: 1833–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ängen, Uthus
ExteriörbeskrivningUthuset torde vara samtida med bostadshuset, men uppvisar ett äldre byggnadsskick med en putsad del för brygghus och en del byggd i trä för vedbod och förråd. På den östra gaveln finns ett sammanbyggt TC. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Två dörrar finns på huset, en på gaveln mot väster med rödfärgad liggande panel och en på den södra långsidan av stående rödfärgade brädor, lika denna del av byggnaden i övrigt. Två fönster finns med vitmålade bågar och omfattningar. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE
HistorikSlätteryds skola uppfördes 1913. Senare uppfördes vedbod, utedass/förråd och garage. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Slätteryds byskola, Slätteryd 1:7, Södra Unnaryds socken, Hylte kommun. Länsstyrelsen Hallands län, 2007-04-23. Dnr 432-2893-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningHuset består till hälften av en vedbod med gles panel och till hälften förråd med tätare ospontad panel. Öppningen till vedboden saknar dörr medan dörren till förrådet består av pärlspont. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GARAGE
HistorikSlätteryds skola uppfördes 1913. Senare uppfördes vedbod, utedass/förråd och garage. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Slätteryds byskola, Slätteryd 1:7, Södra Unnaryds socken, Hylte kommun. Länsstyrelsen Hallands län, 2007-04-23. Dnr 432-2893-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikSlätteryds skola uppfördes 1913. Senare uppfördes vedbod, utedass/förråd och garage. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Slätteryds byskola, Slätteryd 1:7, Södra Unnaryds socken, Hylte kommun. Länsstyrelsen Hallands län, 2007-04-23. Dnr 432-2893-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.