SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “fähus”
Fähus
HistorikIntill Änkehuset uppfördes en vinkelbyggnad i slaggsten som innehöll fähus och källare. Fähusets interiör är till stora delar bevarad sedan uppförandet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1995-12-15, Dnr 221-5780-95. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄHUS
21000001009180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001009180Bebyggelse - byggnadLJUSDAL HÅVRA 15:1 - husnr 32FÄHUSLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Färila , Stift: Uppsala stift, Församling: Färila-Kårböle församlingNybyggnadsår: 1800 - 189915.316581270814137,61.88757209036238http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001009180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001009180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001009180RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄHUS
HistorikFähuset består även det av två avdelningar, en för vardera hushållet. Fähuset har liksom bostadshuset putsade och kalkade väggar. Taket är ett brant sadeltak numera belagt med enkupigt lertegel på den gamla spåntäckningen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1999-12-17, Dnr 221-7308-99. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄHUS
21000000996622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996622Bebyggelse - byggnadTOMELILLA BYAGÅRDEN 1 - husnr 9002FÄHUSLän: Skåne, Kommun: Tomelilla, Landskap: Skåne, Socken: Tryde , Stift: Lunds stift, Församling: Tomelillabygdens församlingNybyggnadsår: 1800 - 189913.945344624900445,55.54080475811136http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996622http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996622RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄHUS
21000001009100http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001009100Bebyggelse - byggnadLJUSDAL HÅVRA 7:9 - husnr 7FÄHUSLän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Färila , Stift: Uppsala stift, Församling: Färila-Kårböle församlingNybyggnadsår: 1930 - 194915.315623135171503,61.887518607512http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001009100http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001009100http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001009100RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fähus
Historikberghäll inne, delat i två rum, återanvänt timmer, mångås, flyttmärken. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄHUS
HistorikEn annan benämning för småfähus för getter eller får är krakhus. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla ladugården, östra byggnaden (fähuset/finstallet)
21420000051244http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051244Bebyggelse - byggnadNYKÖPING NYNÄS S:1 - husnr 69Gamla ladugården, östra byggnaden (fähuset/finstallet)Län: Södermanland, Kommun: Nyköping, Landskap: Södermanland, Socken: Bälinge , Stift: Strängnäs stift, Församling: Tystbergabygdens församling17.363884210861237,58.80836136119954http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051244http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051244http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051244RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
anna fälts stuga
HistorikGötlunda-Anderstorp 2:1 Anna Fälts stuga I den öppna skogsgläntan kring Anderstorp, några hundra meter söder om torpet, ligger detta lilla f.d. torpställe. Det lilla omålade timrade bostadshuset från ca 1800 är en enkelstuga med vidbyggd bod under torvtäckt ryggåstak. Endast själva stugan är panelklädd, boden är något senare vidbyggd. Torpstället friköptes under 1900-talet tillsammans med ett omgivande tunnland. Sista bosatta innehavaren var Anna Fält som var född i stugan och bodde här till sent 1950-tal. Till huset hör ett litet fristående halmtäckt timrat fähus från 1800-talets senare del. Idag vårdas den lilla torpmiljön av hemby… Tidsprofil: Cirka 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
HistorikBodlängan är uppförd i sten med en övre magasinsvåning i trä med liggande panel. Taket är täckt med pannplåt, tidigare var det spåntäckt. Byggnaden innehåller olika fähus samt hemligt hus. En tillbyggd bod i trä på baksidan inhyser fjäderfän. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-204-99 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikLABORATORN 3 - På fastigheten finns tre byggnader. I 1785 års husklassifikation framgår att det på fastigheten fanns ett stenhus samt ett fähus. Det stenhus som noteras är sannolikt dagens bostadshus från mitten av 1700-talet, vilket är sammanbyggt med det medeltida huset. Källa: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Byggnad A (denna byggnad): Slätputsad tvåvåningsbyggnad med tegelklätt sadeltak uppförd under 1700-talet. Utvändigt har väggen en slät cementputs svagt gråvitt avfärgad. Planen är kvadratisk. Den ursprungliga planlösningen är… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSkogatorp 5:2 Längst i norr i Skogatorp ligger 5:2 som omger det lilla vägskälet ner mot byn. Den lilla gårdsenhetens ekonomibyggnader omfattar en timrad ladugård och ett f.d. fähus som båda bör vara från sent 1800-tal och har varit rödtjärade. Bostadshuset är en faluröd panelad timrad enkelstuga som senare blivit tillbyggd. Samtliga byggnader skyddas av sentida plåttak. Ur kulturmiljösynpunkt har bebyggelsen ett översynsbehov. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikHökmossens gård (Hökmåsen 1748) var ursprungligen ett torp under Västberga och är namngivet efter en numera försvunnen mosse. Manbyggnaden med flyglar är troligen uppförda under 1700-talets första hälft. De numera rivna ekonomibyggnaderna låg norr om mangården och uppfördes omkring 1880. Ekonomibyggnaderna revs i samband med utbyggnaden av smalhus- och småstugeområdet norr om Södertäljevägen som påbörjade i slutat av 1930-talet. I nordöst, invid en ankdamm, låg en statarbyggning med mjölkkamare, kallad Dammen och väster därom låg en ekonomilänga bestående av magasin, loge, stall, fähus, svinhus samt vagnhus. Gården ska under en per… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGreby 13:1 Bastabron F.d. torpställe från 1800-talet, en välbevarad småbruksmiljö från sent 1800-tal--tidigt 1900-tal. Litet falurött bostadshus troligen från sent 1800-tal, renoverat i tidigt 1900-tal och försett med en tidstypiskt spröjsad glasveranda. Ladugården med timrat fähus byggdes ca 1900. Små gärdesvägar och skogsvägar förbinder torpen i skogskanten. Bastabron ingår i en småskalig välbevarad torp- och småbruksmiljö vilket inkluderar även omgivande kulturlandskap. Bastabron är som byggnadsobjekt av stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPå gården finns ytterligare två träbyggnader, dels ett vagnslider med stall och fähus, dels den s.k. kuskbostaden med brygghus och ett litet boningsrum. Båda byggnaderna torde vara samtida med huvudbyggnaden. I stallet och fähuset finns den äldre inredningen med bås och spiltor m m bevarad. Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den agrara funktion som ännu under 17- och 1800-talen var så viktig i småstäderna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riks… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikUppfört 1937 som gårdshus till det vita bostadshuset från 1936. Gårdshuset innehöll bostad, fähus och garage fram till 1960-talet. (Uppgifter från fastighetsägaren.) Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGötlunda 1:22, Skattegården med Karlsro Skattegården är en av gårdarna i Götlunda kyrkby med flerhundraåriga anor. Gårdens nuvarande bebyggelse är emellertid inte av så hög ålder, men däremot ett bra exempel på hur bondgårdar utformades under 1900-talets första del. Gårdens byggnader präglas av 1920- och 30-talets byggnadsskick, och är till stora delar relativt oförändrad sedan denna tid. Manbyggnaden från 1932 är mycket tidstypisk med sitt mansardtak, täckt med tvåkupigt tegel, röda locklistpanel och frontespis med lätt klassicerande drag. Gårdens ladugård, med fähus av tegel och övriga delar med faluröda träfasader är också mycket… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikStora Björstorp 1:25 Strax SV om missionshuset i Stora Björstorp ligger denna väl samlade gårdsmiljö med höga lövträd på mangården samt separat fägård med flera tidstypiska ekonomibyggnader från ca sent 1800-tal-tidigt 1900-tal. Bl.a. finns en vinkelbyggd ladugård med fähus i rött tegel och överbyggd skulle samt ytterligare en faluröd ekonomilänga. Den faluröda mangårdsflygeln från ca 1880-1900 har en välbevarad exteriör bl.a. med spetsbågiga gavelkammarfönster och entréparti med öppen förstukvist. Den vitputsade manbyggnaden är senare renoverad. Gårdsmiljön i stort är av stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: 1880–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÅTSMANSTORPET "HALLMANS"
HistorikTorpstugan är ca 14 gånger 4 meter och ligger i nästan väst-östlig riktning med ingångarna i söder. Alla funktioner ryms under samma tak; bostadsdelen ligger i väster och fähus med plats för två kreatur enligt kontrakt samt loge i öster. Byggnaden är uppförd av rotebönder, troligen i början av 1800-talet. Bostadsdelen är knuttimrad medan fähuset har murar i sten och logen har stomme av skiftesverk. Fasaden är klädd med rödfärgad lockläcktspanel med vita snickeridetaljer och taket är täckt med halm. Framför byggnaden ligger en stengärdesgård. Byggnaden har enkel rumsbredd och utgörs av en kammare utan eldstad på västra gaveln och en s… Tidsprofil: 1995–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CRAMÉRSKA HUSET
HistorikNOVISEN 5 - Den nu stående byggnaden innesluter två sammanbyggda medeltida stenhus från 1200-talet, vilka är bevarade upp till takfoten. Byggnaden är placerad i fastighetens sydvästra hörn, med långsidan längs Nunnegränd och kortsidan mot S:t Lars gränd. Kartan från 1697 anger på tomten ett stenhus med stall, lada och tillhörande gårdsrum. 1785 års husklassifikation påtalar samma stenhus tillsammans med ett fähus och ett vagnshus. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DERRAS
HistorikLadugården är uppförd i skiftesverk på kallmurad stengrund. Gavelröstena och fähusets västra sida är brädfodrade med lockpanel. Logen har skjutluckor både på västra och östra långsidan. In till fähusen leder en låg plankdörr. Fähuset har också ett litet fönster. Ladugårdens tak bärs upp av en mesulakonstruktion, d.v.s. mittstolpar som bär upp takkonstruktionen och är täckt med halm. KÄLLA: http://www.askhultsby.se/byggnadsvard.htm 2006-05-29 Tidsprofil: 2006–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikAv den ursprungligen kringbyggda gårdsanläggningen från omkring 1770 återstår huvudbyggnaden och två långa korsvirkesflyglar under halmtak. De båda längorna, tidigare ekonomibyggnad och fähus, nu inrymmer församlingshem respektive hembygdsmuseum och idrottslokal. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikByggnaden har ett oklart byggnadsår men är troligen från sent 1800- tal, den kan också byggts till i omgångar. Byggnaden har fungerat som fyrvaktarboställets ladugård, men är idag till del ombyggd och inredd som sommarbostad, i en mindre del. Man kan dock ana de ursprungliga funktionerna. I den östra delen finns en jordkällare med ingång från östra gaveln. Över denna finns en höskulle. Den västra delen har troligen från början inrymt ett mindre fähus. Vidare finns utrymmen för förvaring av ved och redskap. Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikAv den ursprungligen kringbyggda gårdsanläggningen från omkring 1770 återstår huvudbyggnaden och två långa korsvirkesflyglar under halmtak. De båda längorna, tidigare ekonomibyggnad och fähus, nu inrymmer församlingshem respektive hembygdsmuseum och idrottslokal. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikS:T KLEMENS 20 - I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett stenhus, två trähus, ett brygghus, en drängstuga, en lada och ett fähus. Under 1700- och 1800-talet förtätades kvarters- och tomtbebyggelsen, bl a tillkom på 1800-talet en flygelbyggnad invid stenhuset i nordöst. 1700- och 1800-talsbebyggelsen kvarstod i stort sett intakt fram till 1970-talet, dock med tiden moderniserad. På 1970-talet företogs en genomgripande sanering och upprustning i tidens anda, varefter tomten delades och nuvarande fastigheter bildades. Bebyggelsen gjordes genomgripande om, ett uthus invid kyrkoruinen revs och gården runt ruine… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS
HistorikS:T KLEMENS 20 - Detta är en storbyggd före detta handelsgård med ursprung från 1700-talets första hälft. Det befintliga bostadshuset vid gatan har även medeltida delar. År 1697 omnämns ett stenhus på tomten. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett stenhus, två trähus, ett brygghus, en drängstuga, en lada och ett fähus. 1700- och 1800-talsbebyggelsen kvarstod i stort sett intakt fram till 1970-talet, dock med tiden moderniserad. På 1970-talet företogs en genomgripande sanering och upprustning i tidens anda, varefter tomten delades och nuvarande fastigheter bildades. Bebyggelsen gjordes genomgripande om, et… Tidsprofil: 1700-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikKRÄMAREN 2 - Enligt 1785 års husklassifikation fanns på tomten ett stenhus med tegeltak, ett trä- och ett tegelhus med tegeltak samt en drängstuga och fähus av trä med brädtak. 1883 fanns på fastigheten ett större hus ut mot Wallérs plats och ett mindre hus mot Knägränd samt två gårdshus. Sedan den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes, 1905, har tomten haft samma avgränsning. På fastigheten finns idag fyra byggnader. Huvudbyggnaden har medeltida murverk och träkonstruktioner i skiftesverk och korsvirke, men är huvudsakligen uppbyggd i en resvirkesstomme från 1905, efter ritningar av N. Börring. Den är uppförd med långsidan utmed hela f… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Flygel
HistorikHökmossens gård (Hökmåsen 1748) var ursprungligen ett torp under Västberga och är namngivet efter en numera försvunnen mosse. Manbyggnaden med flyglar är troligen uppförda under 1700-talets första hälft. De numera rivna ekonomibyggnaderna låg norr om mangården och uppfördes omkring 1880. Ekonomibyggnaderna revs i samband med utbyggnaden av smalhus- och småstugeområdet norr om Södertäljevägen som påbörjade i slutat av 1930-talet. I nordöst, invid en ankdamm, låg en statarbyggning med mjölkkamare, kallad Dammen och väster därom låg en ekonomilänga bestående av magasin, loge, stall, fähus, svinhus samt vagnhus. Gården ska under en per… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.