SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
19 träffar
för “dalen 2”
Dalen (Binnebergsmo 5:8 och 5:10)
HistorikI sent 1800-tal räknades Dalen till Timmersdala socken och var en grupp av fem torpställen vilka ingick i ett stort område med torp och backstugor på sockengränsen mellan Berg och Timmersdala som löper i sandstenszonen. Vid en stenmurskantad brukningsväg nära de stora brotten ligger idag två f.d. torpställen kvar, avgränsade av en stenmur. Båda torpens bostadshus är timrade enkelstugor, troligen från mitten av 1800-talet, med faluröd locklistpanel och tegeltak. 5:8 har fortfarande kvar sin torpladugård medan 5:10 har en ålderdomlig källarbod. Den homogena torpmiljön på Dalen inklusive den stora murkantade fägatan är av mycket stort k… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLOTTSUNDS FYR
HistorikFör att underlätta sjöfarten till Uppsala lät stadens hamnstyrelse uppföra Flottsunds fyr 1929. Fyren levererades av Svenska AB Gasaccumulator i Stockholm, Lidingö (AGA) och kostade 2 905 kr. Fyren, som fortfarande är i originalskick, utgörs av en sex meter hög, öppen järnkonstruktion. I dess nedre del finns ett skåp som innehåller gastuberna. Gasen leds upp till fyrapparaten av märket AGA-Dalén som består av en rödmålad lykta med tryckregulator och klippapparat. Gustaf Dalén uppfann klippapparaten 1904. Klippapparaten, som är placerad ovanpå tryckregulatorn, åstadkommer automatiskt kortvariga avbrott i gastillförseln till brännaren,… Tidsprofil: 1995–1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalen
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Pb; Cu;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
F d bostadshus som omvandlats för turistiskt boende, bl a finns bastu och skidbod i souterrängvåningen. På ett foto i Jämtlands läns museums arkiv från 1931 har byggnaden flera äldre stildrag, inte minst en uttrycksfull veranda mot dalen. Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Forsbacka gravkapell
HistorikKapellet började planeras tillsammans med begravningsplatsen 1915 men byggdes först 1918 19. Ansvarig arkitekt var Sigurd Lewerentz som också fått uppdraget att rita arbetar-bostäder till Forsbacka bruk. 1944 genomfördes en omfattande ombyggnad och renovering efter arkitekt Sten Daléns ritningar. Denna ombyggnad innebar tydliga förändringar av Lewerentz ursprungliga idé. Med sitt avstånd till församlingens huvudkyrka i Valbo användes kapellet frekvent och 1952 tillkom en fresk på altarväggen. Men efter Forsbacka kyrkas invigning 1965 minskade användningen av kapellet och under långa perioder stod det som förråd. Under de senare tjugo… Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIBERTAS FYR
HistorikLibertas fyr tändes den 6 juli 1931 sedan Kungl. Lotsstyrelsen den 27 januari samma år givit Stockholms Hamnstyrelse rätt att anordna två 6:e ordningens AGA-fyrar i stadens hamninlopp, kallade Värtagrundet respektive Libertas. Samtidigt drogs en tidigare fyr vid Loudden in. Libertas fyr drivs fortfaraden med acetyléngas i sin ursprungliga utrustning bestående av en klippventil av typ KMD-130 enligt ingenjör Gustav Daléns världsberömda uppfinningar, vilka år 1912 renderade honom Nobelpriset i fysik. Libertas fyr är en av de sista på ursprunglig plats, i kontinuerlig drift arbetande gasfyrarna i världen, och är enligt Sjöfartsverket en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tott hotell & spa
Thyra Roland avled 1964 och tre år senare stod det nya hotellet färdigt. Det var ett av fjällvärldens modernaste hotell med 50 rum och konferenslokaler samt restaurang. Lars Marcus projekterade och drev hotellet inledningsvis, därefter Bibbo Nordenskiöld. Hotellet är för många känt som Sunwing och drevs av Vingresor/Ving från 1923-2002. Sunwings huvudbyggnad inrymde några av Åres mest populära nöjeslokaler. Hotellet har byggts på och till vid flera tillfällen, i huvudsak efter ritningar av Lennart Bergström. 2002 byggdes hotellet ut mot dalen med en ny spa-anläggning och även andra omfattande renoveringsåtgärder vidtogs. Tidsprofil: 1923–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berget
HistorikDalen är beläget i den nordligaste delen av Nössemarks socken. Bebyggelsen har vuxit fram främst kring vägen som löper längs med Stora Les västra strand och som slutar strax efter Dalen. Fastigheten Berget är belägen strax intill vägen på en mindre höjd. Boningshuset, som uppfördes på 1864, har genomgått ett antal renoveringar, bl.a. har panelen bytts på den timrade stugan och fönsteromfattningarna har förändrats. I dag är fasaden klädd med rödmålad lockpanel och fönstren är ockrafärgade Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärdgrunds fyr
HistorikPå Fjädergrund uppfördes 1906-1907 ett runt torn av betong. Invid fyren byggdes ett bostadshus av trä i två våningar med två tjänstebostäder samt förråd. Fyren och bostadshuset ritades av Gerhard Högström, som även ledde byggnadsarbetena. Fyren tändes 1907. Dalénljus installerades i fyren 1944. Redan 1955 revs bostadshuset. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
21400000559108http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000559108Bebyggelse - byggnadÅRE DALEN 1:51 - husnr 9008LadaLän: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församlinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000559108http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000559108http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000559108RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
21400000559107http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000559107Bebyggelse - byggnadÅRE DALEN 1:51 - husnr 9007LadaLän: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församlingNybyggnadsår: 1655 - 1655http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000559107http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000559107http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000559107RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
valö fyr
HistorikÅr 1885 byggdes i stället ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä på hög stensockel med källare. Byggnaden rödmålades, utom en gavel som målades vit. I ett mindre tornparti ovanpå taket uppsattes en linsapparat av fjärde ordningen. Fyrbyggnaden ritades av fyringenjören Emil Karlsson och tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Fyren, som visades fast vitt sken söderut mellan grunden Vassberget och Kaggebåden, tändes i oktober 1885. Då det nya fyrtornet uppfördes 1935, ett torn av betong med åttakantig fyrkur, med lins och dalénapparat. Därefter släcktes den gamla fyren och torndelen på fyrhuset togs ned 1939. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hägnad
Referens: skriftlig källaÄhlström, J. 2009. Söder Hacksta, Västerås - en planerad vägdragning. Särskild utredning, Tönsta 4:1 och Västerås 2:33, Lundby socken, Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen 2009:2 (RAÄ dnr 321-4357-2009). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
21400000335858http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000335858Bebyggelse - byggnadSTOCKHOLM SÄTESDALEN 2 - husnr 1Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontorLän: Stockholm, Kommun: Stockholm, Landskap: Uppland, Socken: Stockholm , Stift: Stockholms stift, Församling: Spånga-Kista församling17.935911335776908,59.407350197358035http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000335858http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000335858http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000335858RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
21400000335859http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000335859Bebyggelse - byggnadSTOCKHOLM SÄTESDALEN 2 - husnr 8001Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontorLän: Stockholm, Kommun: Stockholm, Landskap: Uppland, Socken: Stockholm , Stift: Stockholms stift, Församling: Spånga-Kista församling17.935772914139562,59.40777285816657http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000335859http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000335859http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000335859RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekdalen 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; tonalite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Giftasdalen 2
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gruvdalen 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rämmedalen 2
SGU registrerar platsen som nedlagt industrimineralbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.