SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “dalen 1”
Dalen 1
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: feldspar;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalen (Binnebergsmo 5:8 och 5:10)
HistorikI sent 1800-tal räknades Dalen till Timmersdala socken och var en grupp av fem torpställen vilka ingick i ett stort område med torp och backstugor på sockengränsen mellan Berg och Timmersdala som löper i sandstenszonen. Vid en stenmurskantad brukningsväg nära de stora brotten ligger idag två f.d. torpställen kvar, avgränsade av en stenmur. Båda torpens bostadshus är timrade enkelstugor, troligen från mitten av 1800-talet, med faluröd locklistpanel och tegeltak. 5:8 har fortfarande kvar sin torpladugård medan 5:10 har en ålderdomlig källarbod. Den homogena torpmiljön på Dalen inklusive den stora murkantade fägatan är av mycket stort k… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLOTTSUNDS FYR
HistorikFör att underlätta sjöfarten till Uppsala lät stadens hamnstyrelse uppföra Flottsunds fyr 1929. Fyren levererades av Svenska AB Gasaccumulator i Stockholm, Lidingö (AGA) och kostade 2 905 kr. Fyren, som fortfarande är i originalskick, utgörs av en sex meter hög, öppen järnkonstruktion. I dess nedre del finns ett skåp som innehåller gastuberna. Gasen leds upp till fyrapparaten av märket AGA-Dalén som består av en rödmålad lykta med tryckregulator och klippapparat. Gustaf Dalén uppfann klippapparaten 1904. Klippapparaten, som är placerad ovanpå tryckregulatorn, åstadkommer automatiskt kortvariga avbrott i gastillförseln till brännaren,… Tidsprofil: 1995–1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalens kvarn
HistorikDalens kvarn uppfördes enligt uppgift 1893. Interiört har kvarnen flera halvplan för olika funktioner och här finns även en drängkammare, ett kontor och ett litet utrymme för snickarverkstad. Kvarnen fick i början sin elektricitet från intilliggande Hällstorps kvarn som elektrifierades redan 1918. Men enligt Svenska kvarnar försågs kvarnen 1940 med belysning från ett eget kraftverk. När kvarnen var verksam fanns tre stenpar, som till en början hade vattenhjulsdrift. År 1915 byttes stenparen från Lugnås ut mot konststen från Malmö Kvarnstensfabrik. År 1935 installerades en dubbel valsstol, en plansikt och rensverk. Kvarnen övergick ti… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalen-Hökolsberget
Dalen-Hökolsberget är nature_reserve i Rättvik i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Djupa dalen
Djupa dalen är nature_reserve i Hällefors, Karlskoga i Örebro län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drevviken, Dalen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
F d bostadshus som omvandlats för turistiskt boende, bl a finns bastu och skidbod i souterrängvåningen. På ett foto i Jämtlands läns museums arkiv från 1931 har byggnaden flera äldre stildrag, inte minst en uttrycksfull veranda mot dalen. Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Forsbacka gravkapell
HistorikKapellet började planeras tillsammans med begravningsplatsen 1915 men byggdes först 1918 19. Ansvarig arkitekt var Sigurd Lewerentz som också fått uppdraget att rita arbetar-bostäder till Forsbacka bruk. 1944 genomfördes en omfattande ombyggnad och renovering efter arkitekt Sten Daléns ritningar. Denna ombyggnad innebar tydliga förändringar av Lewerentz ursprungliga idé. Med sitt avstånd till församlingens huvudkyrka i Valbo användes kapellet frekvent och 1952 tillkom en fresk på altarväggen. Men efter Forsbacka kyrkas invigning 1965 minskade användningen av kapellet och under långa perioder stod det som förråd. Under de senare tjugo… Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
ExteriörbeskrivningKvarnen är belägen där vandringsleden Hallandsleden äntrar dalen, strax uppströms en gammal körväg över bäcken. Byggnaden är uppförd i skiftesverk som i senare tid delvis panelats med stående, omålad lockpanel. På den ena gaveln finns en enkel dubbeldörr av plank. Kvarnbyggnaden är placerad på kallmurade hörnfundament ovanför en parallell fåra till bäcken. Taket täcks av vass som ryggats med halm. Taket täcktes om 2015, även det gamla taket var ett stråtak (antingen halm eller vass) som i sin tur är lagt någon gång efter 1971 då byggnaden hade en taktäckning av korrugerad plåt. Eventuellt 1991 då taket på bilden nedan ser… Tidsprofil: 2015. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIBERTAS FYR
HistorikLibertas fyr tändes den 6 juli 1931 sedan Kungl. Lotsstyrelsen den 27 januari samma år givit Stockholms Hamnstyrelse rätt att anordna två 6:e ordningens AGA-fyrar i stadens hamninlopp, kallade Värtagrundet respektive Libertas. Samtidigt drogs en tidigare fyr vid Loudden in. Libertas fyr drivs fortfaraden med acetyléngas i sin ursprungliga utrustning bestående av en klippventil av typ KMD-130 enligt ingenjör Gustav Daléns världsberömda uppfinningar, vilka år 1912 renderade honom Nobelpriset i fysik. Libertas fyr är en av de sista på ursprunglig plats, i kontinuerlig drift arbetande gasfyrarna i världen, och är enligt Sjöfartsverket en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tingshus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingsstället, som numera förfaller och används som förråd, och det nyare boningshuset är placerade mitt emot varandra med gavlarna mot söder och norr. Från tingshustrappan har man en vidunderlig utsikt över landsvägen och älven nere i dalen. Huset är ett smalt timrat tvåvåningshus med urblekta faluröda locklistfasader, vitmålade knutlådor och fönsterkarmar och ett flackt tegeltäckt sadeltak. Märken i panelen visar att de stora fönstren i bottenvåningen vid något tillfälle för ganska länge sedan har gjorts större. Fönstren på andra våning har kvar sin ursprun… Tidsprofil: 1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tott hotell & spa
Thyra Roland avled 1964 och tre år senare stod det nya hotellet färdigt. Det var ett av fjällvärldens modernaste hotell med 50 rum och konferenslokaler samt restaurang. Lars Marcus projekterade och drev hotellet inledningsvis, därefter Bibbo Nordenskiöld. Hotellet är för många känt som Sunwing och drevs av Vingresor/Ving från 1923-2002. Sunwings huvudbyggnad inrymde några av Åres mest populära nöjeslokaler. Hotellet har byggts på och till vid flera tillfällen, i huvudsak efter ritningar av Lennart Bergström. 2002 byggdes hotellet ut mot dalen med en ny spa-anläggning och även andra omfattande renoveringsåtgärder vidtogs. Tidsprofil: 1923–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ursholmens södra fyr
HistorikUrsholmens fyrplats anlades åren 1890-1891 och utgjordes av två fyrtorn av betong, ca 13 meter högt med linsapparater av tredje ordningen. För första gången i Sverige byggdes här fyrtorn av betong. Linserna kom från Nordkoster och Vinga. De slutgiltiga ritningarna till tornen uppgjordes av L. Fr. Lindberg. Då fyren automatiserades 1965, med el/dalénljus, avbemannas den också. Tidsprofil: 1890–1891. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalen
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Pb; Cu;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalen 2
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: feldspar;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berget
HistorikDalen är beläget i den nordligaste delen av Nössemarks socken. Bebyggelsen har vuxit fram främst kring vägen som löper längs med Stora Les västra strand och som slutar strax efter Dalen. Fastigheten Berget är belägen strax intill vägen på en mindre höjd. Boningshuset, som uppfördes på 1864, har genomgått ett antal renoveringar, bl.a. har panelen bytts på den timrade stugan och fönsteromfattningarna har förändrats. I dag är fasaden klädd med rödmålad lockpanel och fönstren är ockrafärgade Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
21400000559105http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000559105Bebyggelse - byggnadÅRE DALEN 1:51 - husnr 9005BodLän: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församlingNybyggnadsår: 1850 - 1859http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000559105http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000559105http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000559105RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärdgrunds fyr
HistorikPå Fjädergrund uppfördes 1906-1907 ett runt torn av betong. Invid fyren byggdes ett bostadshus av trä i två våningar med två tjänstebostäder samt förråd. Fyren och bostadshuset ritades av Gerhard Högström, som även ledde byggnadsarbetena. Fyren tändes 1907. Dalénljus installerades i fyren 1944. Redan 1955 revs bostadshuset. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
21400000559107http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000559107Bebyggelse - byggnadÅRE DALEN 1:51 - husnr 9007LadaLän: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församlingNybyggnadsår: 1655 - 1655http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000559107http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000559107http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000559107RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
21400000559108http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000559108Bebyggelse - byggnadÅRE DALEN 1:51 - husnr 9008LadaLän: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församlinghttp://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000559108http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000559108http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000559108RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
21400000559106http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000559106Bebyggelse - byggnadÅRE DALEN 1:51 - husnr 9006LadaLän: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församlingNybyggnadsår: 1800 - 1899http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000559106http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000559106http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000559106RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
valö fyr
HistorikÅr 1885 byggdes i stället ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä på hög stensockel med källare. Byggnaden rödmålades, utom en gavel som målades vit. I ett mindre tornparti ovanpå taket uppsattes en linsapparat av fjärde ordningen. Fyrbyggnaden ritades av fyringenjören Emil Karlsson och tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Fyren, som visades fast vitt sken söderut mellan grunden Vassberget och Kaggebåden, tändes i oktober 1885. Då det nya fyrtornet uppfördes 1935, ett torn av betong med åttakantig fyrkur, med lins och dalénapparat. Därefter släcktes den gamla fyren och torndelen på fyrhuset togs ned 1939. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJUNGANDE DALENS KYRKA
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODA KYRKA
HistorikKomplettering vid invetering 2004: Den första kyrkan i Boda byggdes år 1616 av trä. Den var snart för liten och man önskade därför uppföra en ny och större kyrka av sten. För att man under byggnadstiden inte skulle behöva vara utan gudstjänstlokal, byggdes den nya kyrkan omkring den gamla. Den nuvarande kyrkans långhus uppfördes mellan åren 1671-74. Den gamla klockstapeln behölls ännu några årtionden. Bänkinredning bestående av elva fasta bänkar på var sida om mittgången tillkom i slutet av 1600-talet. Mellan åren 1732-34 byggdes kyrkan till i väster och tornet av sten uppfördes. Arbetet utfördes av murarmästare Jonas Lind från Karls… Tidsprofil: 1671–1674. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUDHEMS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en envåningsbyggnad med inredd vind, uppförd av vitputsat tegel med medeltidsinspirerade listverk och ornamentik av rött tegel. Sadeltaket är skifferklätt. Huset är symmetriskt utformat och ovan den centralt belägna entrén, som markeras av kraftiga pilastrar, höjer sig en trappgavelformad frontespis. Hörnkedjorna är markerade genom pilastrar. Fönstren har välvda överstycken i första våningen medan den inredda vindsvåningens fönster är smala och rundbågiga. I frontespisen och i gavelröstena sitter runda fönster. Samtliga fönsterbågar är bytta till helt os… Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNGSUNDS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet, har ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och läktare med orgel i väster. I norr och söder finns läktare med läktarunderbyggnader. Väggarna är panelklädda och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Golvet är lagt med lackade brädor och rummet täcks av ett kryssvalv med ljusmålad slätpanel. Öppna bänkar med rektangulära gavlar ansluter ej mot ytterväggar. KYRKORUMMET har ett golv lagt med smala olackerade brädor, på detta ligger en blåmelerad matta av heltäckningstyp. En gråmålad golvsockel. Väggarna är klädda med stående vitlaserad panel och bryts upp… Tidsprofil: 1702–1703. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUSKÖ KYRKA
InteriörbeskrivningI kyrkan ligger ett lackat trägolv. En gravhäll i kalksten från 1682 är nedsänkt i det nordöstra hörnet. Stenen fick sin nuvarande placering i samband med 1877 års ombyggnad. Väggarna är putsade och vitmålade. Det välvda trätaket är vitlaserat och bärs upp av ljusgrå pelare. Även bänkinredning och fönstersnickerier är målade i ljusgrått. Läktarbarriär, korskrank, fyllningsdörrar samt bänkinredningens gavelspeglar är laserade i ljusa jordfärger. I det Levinska gravkoret ligger ett gråmålat brädgolv med två nedsänkta kalkstenshällar, vilka täcker en nedgång till gravkammaren. Hällarna har inskriptioner och ringar i hörnen. V… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skags fyr
HistorikEfter en framställning från riksdagen år 1870 om en ny fyr vid Skag, utanför Örnsköldsvik, tog Förvaltningen av sjöärendena fram ritningar och kostnadsförslag som godkändes 1871. Fyrplatsen anlades samma år på Gråklubben, strax öster om Skags udde. Fyren utgjordes av ett öppet pelartorn av järn, ca 17,5 meter högt, med en spegelapparat bestående av sex paraboliska speglar med rovoljelampor och tillhörande lanternin. Tornet, som målades i rutmönster (rött och vitt), ritades av G. E. Höjer. Fyrapparaten hade tidigare varit uppsatt i Landsorts fyr. Dessutom byggdes ett bostadshus av trä, med stående rödmålad locklistpanel, och ett uthus… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
örskärs fyr
HistorikDå den nya fyrbåken färdigställdes och tändes 1687 vet vi inte exakt hur den såg ut. En beskrivning från 1730-talet ger följande information: fyren av uppförd av bjälkar och brädor, i en sexsidig plan, väl förankrad med järnstänger i klippan. Utvändigt hade byggnaden liggande panel och invändigt stående panel. Väggarna var strukna med en blandning av rödfärg och tjära. Taket var täckt med järnplåt. I lanterninen fanns sex slipade metallspeglar och tolv oljelampor. Den 13 april 1738 träffades fyren av ett blixtnedslag och lades i aska. Samtidigt förstördes de sex värdefulla stålspeglarna från 1687. Fyren var mycket viktig för de sjöfa… Tidsprofil: 1851–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.