SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “dala”
Dala
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; granite; granodiorite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalarnas län
Dalarnas län är ett av Sveriges 21 län och omfattar 15 kommuner. I maj 2026 hade länet 285 986 invånare enligt SCB. Sidan håller länets administrativa identitet skild från landskap och historiska indelningar och binder samman kommuner, platser och berättelser.
DALARÖ KYRKA
HistorikDalarö kyrkas tillkomsttid dateras till åren mellan 1649 och 1652. Fram till 1780-talet behöll kapellet sin form, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr. Kyrkans huvudsakliga utformning är från en genomgripande ombyggnad 178687, då väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristia och trapphus till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv kom till. Senaste stora restaurering var 1936 med Einar Lundberg (18891978) som arkitekt. Dalarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. 1636 avs… Tidsprofil: 1780-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Djupadalen, Dala
Djupadalen, Dala är nature_reserve i Falköping i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1969. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hilleshögs dalar
Hilleshögs dalar är nature_reserve i Landskrona i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ture dalar
Ture dalar är nature_reserve i Uddevalla i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Varholmen, Dala
Varholmen, Dala är nature_reserve i Falköping i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALABERGSKYRKAN
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Dalabergskyrkan byggdes 1981 som stadsdelskyrka, efter ritningar av Arne Nygård och Kjell Malmqvist. Kyrkans utformning är resultat av en arkitekttävling. Kyrkan tillhör Bäve församling i norra Uddevalla. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖBOD
21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042406Bebyggelse - byggnadHANINGE DALARÖ 3:2 - husnr 4SJÖBODLän: Stockholm, Kommun: Haninge, Landskap: Södermanland, Socken: Dalarö , Stift: Stockholms stift, Församling: Dalarö-Ornö-Utö församlingNybyggnadsår: 1865 - 186518.407778612144075,59.13085455500785http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000042406RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalarnas
Utforska källspårade kultur- och naturarv i Dalarnas län. Registerantal visar sökbar täckning; det redaktionella urvalet är inte en fullständig artikelkatalog.
ADOLF FREDRIKS LAVE
HistorikADOLF FREDRIKS LAVE. Uppförd vid 1800-talets mitt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORSBOSTADEN
HistorikArrendatorsbostaden byggdes på 1930-talet. Fasaden består av liggande faluröd panel. Det brutna taket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BADHUS
HistorikEtt litet gråmålat badhus ligger nere vid sjön. Det uppfördes vid sekelskiftet 1900, av regelvirke och brädor med sadeltak, som idag är täckt med trapetskorrugerad eternit. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGMÄSTARGÅRDEN
HistorikBERGMÄSTARGÅRDEN. Uppförd 1698-99 som bostad för bergmästaren. Denne var underställd Bergskollegium men tillsattes av regeringen och fungerade som statens representant i regionen, Gården flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1698–1699. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖÖSGÅRDEN, MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd av timmer i två våningar med tegeltäckt sadeltak. Den östra fasaden mot Kyrkogatan är klädd med slät, ljusgul panel liksom den norra gaveln. I övrigt är byggnadens timmerfasader rödfärgade med vitmålade detaljer. En egendomlig detalj är det stenvalv som bär upp byggnadens nordöstra hörn över den kanal som delvis flyter fram under huset. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1993-03-18, Dnr 221-12436-94. & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, http://www.w.lst.se Tidsprofil: 1993–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ KONSTHJULHUS
HistorikCREUTZ KONSTHJULHUS. Uppfördes 1845 och ombyggdes senare år 1882. Konsthjulhuset är byggt av liggande rödfärgat timmer på en kallmurad grund. Konsthjulhusets sadeltak har liksom laven taktäckning av plank. Det dubbelverkande vattenhjulet är nära 15 m i diameter. Drivkraften från hjulet överfördes via en konstgång till pumparna i Creutz schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ LAVE
HistorikCreutz lave är byggd i trä 11 m lång och 11 m bred i tre över varandra placerade avsatser med rundbågade öppningar. Laven är rödfärgad med svarta luckor. Taket är av plank. Den är uppförd efter C G Husbergs ritningar år 1852. Schaktet öppnades år 1662 och fick sitt namn efter friherre Lorentz Creutz, dåvarande landshövding i Kopparbergs län. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ SPELHUS
HistorikCREUTZ SPELHUS. Inrymde gruvspelet (uppfordringsanordningarna). Under taket fanns en liten kammare, där spelstyraren höll till. Uppfördes 1855 av konstmästaren H Steffansson som även var lärare i Falu Bergsskola . Spelhuset ombyggdes år 1875 och användes senast 1916. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAGKARLSBOSTAD
HistorikDagkarlsbostaden, som i senare tid använts som kuskbostad och snickarverkstad, med jungfrukammare på vinden, uppfördes år 1854. Den är byggd av timmer i ett plan med vindsvåning. Sadeltaket, som ursprungligen var täckt med pärt har idag tvåkupigt lertegel. Byggnaden innehåller två lägenheter. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalabadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALARÖ SOCIETETSHUS
HistorikSocietetshuset är uppfört i timmer i två våningar, sannolikt på 1860-talet, och karakteriseras av sin rika fasadarkitektur och övervåningens stora festsal. Mycket tyder på att byggnadens norra delar består av en ombyggd parstuga från 1700-talet. Bottenvåningen är inklädd med liggande, vitmålad panel, övervåningen med stående panel, som är rödfärgad. Många av fönstren har vita omfattningar och mångfärgat glas. Den lövsågade verandan rekonstruerades i början 1980-talet efter ett foto från 1909. Då hade den en högre trappa; stolpverket var målat i en mörk färgton men är numera vitt. Festsalen har fyra stora deuxbattanger och en handmåla… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikEkonomibyggnaden är en länga som sannolikt fanns redan år 1800, men som undergått mindre förändringar. Inuti, som en del av byggnaden står två timmerhus, vilka bör vara äldre än längan i sin helhet. Dessa är i sin tur uppförda av återanvänt timmer. Byggnaden är uppförd av timmer och bräder, allt rödfärgat. Sadeltaket har på senare tid belagts med rött tegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅD
HistorikFörrådsbyggnaden är uppförd efter 1893. Fasaderna består av faluröd locklistpanel. Sadeltaket är täckt med trapetskorrugerad ofärgad plåt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GESCHWORNERGÅRDEN
HistorikGESCHWORNERGÅRDEN. Uppfördes 1744-45 som bostad för geschwornern, bergmästarens närmaste man. Huset byggdes om på 1950-talet och flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1744–1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Havsbadet Schweizerbadet, Dalarö
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBERGS PIVOT
HistorikHUSBERGS PIVOT. Uppfördes 1845. Genom anordningen, som är ett så kallat vändbrott, kunde uppfordringslinorna från Creutz spelhus betjäna fyra olika schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KONSTMÄSTAREGÅRDEN
HistorikKONSTNÄRSGÅRDEN. Uppförd 1703-94 som bostad för konstmästaren, den som var ansvarig för de bergsmekaniska anordningarna. Gården beboddes i början av 1700-talet av Christoffer Polhem, som innehade ämbetet 1700 - 1716. Ombyggd 1870 och flyttad 1955, sedan 1916 använd som kontor. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1703–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLARE
HistorikPotatiskällaren ligger helt under marken. Den består av ett tunnvälvt rum med en höjd av som högst 3 meter. Byggnadsmaterialet utgörs av grönt slaggtegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED STALL OCH LOGE
HistorikStall/ladugård/svinhus, är uppförd i vinkel och består av en våning med loge ovanpå. Byggnadsmaterialet är cementtegel med bräder upptill, byggnadsåret är 1917. Sadeltaket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MATERIALBODEN
HistorikMaterialboden är uppförd av slaggflis, vitputsad och med en överbyggnad av falurött timmer. Sadeltaket är täckt med rött lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.