SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “branden 2”
Branden 2
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Branden
Stora Branden är nature_reserve i Uppsala i Uppsala län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2017. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MELLANBYGGNADEN
HistorikMellanbyggnaden står på den tomt som före branden 1693 hade nr 3. Efter branden slogs den ihop med tomt nr 4 i hörnet Kyrkogatan - Komministergatan till en tomt med nr 79. Tomterna nr 3 och nr 4 var små och hade sina kortsidor mot Stora Kyrkogatan. Fram till början av 1860-talet stod här ett enkelt trähus i en våning. Under detta fanns en källare av ålderdomlig karaktär med tre parallella tunnvalv men med tunnare murar än torghusets gamla källare. Köpmanssläkten Kihlbaum - kom mellan 1853 och 1875 att äga först tomt 78 med torghuset och senare även intilliggande tomt 79 med mellanbyggnaden och hörnhuset. Omkring denna tid byggdes mel… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGathuset och fem uthus vid den tidigare helt kringbyggda gården förstördes, helt eller delvis, av två bränder 1988-89. Byggnaderna är idag delvis återuppbyggda på bevarade grund- och källarmurar och med delar av de ursprungliga stommarna. Efter branden återuppfördes också trapphuset på bevarad grundmur. Genom färgsättning och exteriör detaljutformning har man med stor trovärdighet återskapat byggnadernas utseende före branden. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2003-10-20, Dnr 432-232-89 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
HistorikHuvudbyggnaden utgörs av ett bostadshus med butikslokaler i bottenvåningen uppfört under 1910-talets slut efter branden 1915 och har tidigare varit både en möbel- och tygaffär. Den är ett utmärkt exempel på stadsmässig jugendarkitektur. Karakteristiskt är bland annat det utskjutande burspråk med volutgavel och festong som bildar en frontespis i gatufasaden. Ett flertal äldre fönsterrutor finns också bevarade. På bakgården finns även två gårdshus i röd träpanel som är relativt välbevarade. Då de uppfördes fungerade de som lagerlokaler åt möbelaffären. Gårdshuset med sadeltak har tidigare även varit garnaffär, delikatessbutik och resta… Tidsprofil: 1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BAGERIET I KVARTERET BAGGEN
HistorikByggnad i Karolinsk stil, troligen uppfört på gammal grund några år efter den stora branden 1693. Ytterdörren är från gustaviansk tid. Huset inrymde ännu på 1979-talet bl a en bageriaffär, som funnits där sedan 1850-talet. Idag inrymmer det bostadslägenheter och en fotvårdsklinik. Sverker Larsson för projektet Tillgängliga byggnadsminnen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-02-18. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERNSKA HUSET
HistorikBernska huset uppfördes 1894 för färgaren och handlanden Johan Bern efter ritningar av arkitekten Gustaf Hermansson. Huset, som har ett betydelsefullt läge i stadsbilden, är uppfört i fransk nyrenässansstil och ett av de mest påkostade privathusen som tillkom efter branden 1888. Bottenvåningen består av granit och fasaderna av gult tegel med fönsteromfattningar av kalksten. Fönsterbröstningarna är prydda med dekorationsmålningar. Taken är klädda med skiffer och plåt. Bottenvåningen var redan från början avsedd för butiker. Invändigt märks främst trapphuset med marmortrappa, räcken i konstsmide samt väggmålningar med allegorier över d… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikHuvudbyggnaden mot Borgmästaregatan uppfördes efter branden 1790 på grunden till ett av de nedbrunna husen. Huset tillbyggdes emellertid 1807-1808 och fick då ett spetsigt gavelhörn i hörnet av Borgmästaregatan och Prinsgatan då huset kom att följa den sneda vinkeln mellan dessa gator. Samtidigt som byggnaden förlängdes höjdes mansardtakets övre fall till nuvarande höjd. Troligtvis något senare tillkom den stora frontespisen mot Borgmästaregatan. Byggnaden är uppförd i en våning. Den är timrad och locklistpanelad. Det brutna taket är täckt med enkupigt tegel. Fasaderna är målade i en ljus gul färg. Knutlådor, foder och vindskivor är… Tidsprofil: 1807–1808. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFastigheten Brogård 1 (tomt nr 254 före branden) bebyggdes 1871 med ett bostadshus. Byggherre var då bagare K A Tillman, men redan 1876 köptes fastigheten av kommissionslantmätare Alexander Lagergréen, som stod som ägare till 1899. Senare ägare har varit bl a kapten O A Öhman (1899-1921), Johannes Modig (1929-1964). Gården byggdes ut med en salong mot gården år 1886. I det inre har senare en del ändringar gjorts. En grundlig renovering utfördes 1964. Huset har en stomme av liggande timmer uppförd på stensockel, senare cementerad. Fasaden är klädd med gul hantverksmässigt utförd locklistpanel med knutlådor och profilerade fönsterövers… Tidsprofil: 1899–1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikTomten skapas efter den nya stadsplanen efter branden 1876. Änkefru Carolina Andersson tillbyter sig tomten mot hennes tidigare tomt nr 17. Tomten övergår efter hennes död samma år till Carolinas barn som säljer den år 1882 till fröken Katarina Andersson. 1885 säljs den vidare till sjöman Karl Anton Johannesson som säljer den vidare år 1893 till slaktaren Karl Johansson. Husen uppförs sannolikt under perioden 18851893, ett antagande som bygger på den markanta värdestegringen på fastigheten vid den efterföljande försäljningen. Tidsprofil: 1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPå fastigheten stod tidigare Centralhotellet. uppförd efter branden 1876. Byggnaden revs under 1990-talets senare del för att bereda plats för dagens byggnad. Tidsprofil: 1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikEnligt bouppteckning 1773 efter fiskaren Johan Scheel, som ägt tomten sedan 1738, fanns på denna tomt ett gammalt och förfallet hus, innehållande stuga och kök jämte en liten kålhage vilket ärvdes av hans hustru och dotter. Därefter bytte tomten ägare ett stort antal gånger fram till dess att snickaren Hans Martin Andersson 1886 köpte det för 7.000 kr. Uppgifter när huset byggdes saknas. Dock är detta det enda av de äldre hus som vetter mot hamnen som undkom branden på Kaffedoppet på 1980-talet. I huset har det funnit många olika typer av handel, de flesta med inriktning på speceri- och skeppshandel. Ett affärsföretag som alltjämt fi… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikF.d. Kattfoten Större 9, 10, Bastugatan 34/Lilla Skinnarviksgränd 1. Nybyggnadsåret är uppskattat, uppgiften saknas i inventeringen. Huset troligen uppfört efter branden på Mariaberget 1759. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnin… Tidsprofil: 1759. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnaderna på fastigheten är uppförda strax efter den stora branden 1856, som ödelade staden söder om kyrkan. Gathuset är uppfört av reveterat och rosakalkat timmer i två våningar under tegeltäckt sadeltak. Mitt på huvudfasaden är en frontespis med ett halvrunt fönster. Bottenvåningen som inrymmer butiker är rusticerad. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av Stora Torget med kv Banken 1, Borgen 1, Borgen 4 och Rådhuset 1 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-09-28. Dnr 221-3567-93 Beslut - Byggnadsminnesförklaring (Borgen 2), Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1991-09-30. Dnr 221-288-89 Beslut - Byggnadsminnesför… Tidsprofil: 1999–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnaden uppförd 1929 efter den brand som ödelade delar av Karlsgatan 1920., Byggnaden uppförd 1929 efter den brand som ödelade delar av Karlsgatan 1920. Denna tomt var den första tomten från väster utmed Karlsgatans södra sida som drabbades av branden. En ritning från 1927 visar att byggnadens fasad har förändrats. Dels har fönster bytts från tvålufts till trelufts och bottenvåningens fönstersättning har bytts från två skyltfönster och tre dörrar, varav två med överljusfönster, till två större skyltfönster samt en dörr. Bygglov visar att detta har skett efter 1965 då också den övre balkongen ska ha tillkommit. Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSBO BISKOPSGÅRD, MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikHuvudbyggnadens källarvåning är återstoden av det medeltida stenhus som lär ha uppförts under Biskop Brynolf Gerlachssons tid (1478-1505). Huset var ända fram till slutet av sjuttonhundratalet ett stenhus i tre våningar. Våningen ovanpå nuvarande källarvången bestod av två stora rum utan fönster, tredje våningen innehöll en stor sal med tegelskodda väggar. Fönstren utgjordes i huvudsak av skyttegluggar. 1566 och 1611 brändes Brunsbo av danska trupper. Troligen övergav man efter den sista branden stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel. Mot slutet av 1600-talet uppges att stenhuset var i dåligt skick bland anna… Tidsprofil: 1478–1505. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikÅr 1856 invigdes första delen av södra stambana mellan Malmö och Lund. Stationsbyggnaderna längs järnvägslinjen färdigställdes dock först ett par år efter att sträckan öppnats. Malmös Centralstation i klassicistisk stil, invigdes år 1858, strax därefter, år 1866, brann denna byggnad ner. En ny stationsbyggnad uppfördes efter ritningar av A W Edelsvärd. Ett hörntorn som undgått branden bildade utgångspunkt för det nya stationshuset som invigdes år 1872. Mellan år 1889 och 1891 byggdes en, av Edelsvärd ritad, kompletterande stationsbyggnad avsedd för ankommande persontrafik. Byggnaden förlades vinkelrätt mot spåren, en karaktäristisk p… Tidsprofil: 2003–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DIREKTÖRSVILLAN, TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTADEN
HistorikTrädgårdsmästarbostaden "Direktörsvillan" (trädgårdsmästaren var från och med Georg Löwegren också trädgårdsdirektör) stod klar 1847. Den ritades av stadsingenjör Lorens Wilhelm Brandenburg och var bostad och kontor för parkens trädgårdsmästare/parkdirektör. I huset bedrevs också fröförsäljning fram tills fröhandeln byggdes. 1881 ändrades de öppna verandorna till inbyggda förstugor. Efter parkdirektör Löwegrens död 1919 genomförde efterträdaren Erik Hjelm stora invändiga förändringar, utvändigt ersattes förstugorna med nya inbyggda, pilaster- och kolonnprydda verandor. Idag används huset delvis som kontor och som loge för artister vi… Tidsprofil: 2007–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikF.d. Kattfoten Större 9, 10, Bastugatan 34/Lilla Skinnarviksgränd 1. Nybyggnadsåret är uppskattat, uppgiften saknas i inventeringen. Huset troligen uppfört efter branden på Mariaberget 1759. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnin… Tidsprofil: 1759. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikF.d. Kattfoten Större 1, 2, Bastugatan 22E. Nybyggnadsåret är uppskattat, uppgiften saknas i inventeringen. Huset troligen uppfört efter branden på Mariaberget 1759. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistori… Tidsprofil: 1759. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikF.d. Kattfoten Större 1, 2, Bastugatan 22B. Nybyggnadsåret är uppskattat, uppgiften saknas i inventeringen. Huset troligen uppfört efter branden på Mariaberget 1759. För eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistori… Tidsprofil: 1759. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
HistorikF d fabriks- och kontorsbyggnad uppförd efter branden 1943. Inrymmer idag bl a kontorslokaler, fest- och aktivitetslokal samt bygghandel (XL-Bygg). Byggnaden består av en högdel i tre våningar med bl a Necks f d kontor mot norr och en stor envånings byggnadskropp mot sydost. Byggnaden fasader är putsade och huvudsakligen gula men också till vissa delar omålade. Högdelen med kontor och f d verkstadslokaler har ett platt tak och lågdelen ett flackt pulpettak täckt av papp. På byggnadens södra del finns ett par långsmala överbyggnader med sadeltak. Karaktäristiskt är bl a byggnadens funkisstil och den bevarade skylten, Necks, på taket… Tidsprofil: 1943. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRGAREN 1
HistorikByggnaden, som uppfördes 1882 som bostads- och butikshus för färgaren J M Höglander, är ett till exteriören väl bevarat exempel på den mer påkostade byggnadstyp som karakteriserade stadens Storgata före stadsbranden 1888. Huvudbyggnaden av timmer i två våningar under valmat plåttak har en arkitektoniskt indelad panel i nyrenässansstil med pilastrar, listverk och konsolfris i takfoten. Fasaderna är målade i beige och olivgrönt. Den ligger som pendang till bankhuset på andra sidan Storgatan och bildar entré till den förnämare västra stadsdelen som byggdes här under 1870- och 80-talen. Efter branden köptes fastigheten av Västerbottens l… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA BANKHUSET, "SMÖRASKEN"
HistorikVid Storgatan ligger Westerbottens enskilda banks första bankhus - en putsad och gulfärgad tvåvånings stenbyggnad i nyrenässansdräkt, uppförd efter ritning från 1877 av kaptenen Axel Cederberg, stadens tekniske rådgivare vid denna tid. Av folkhumorn har huset pga sina rundade hörn döpts till Smörasken. Sedan banken efter branden 1888 flyttat till Rådhusparken har byggnaden haft många olika funktioner. Åren 1936-54 var Umeå stadsbibliotek inrymt här. Byggnaden är genom sin utformning och sitt välbevarade yttre en god företrädare för den norrländska småstadens officiella byggnadsstil vid 1800-talets senare del. KÄLLA: Byggnadsminnen 19… Tidsprofil: 1936–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA TYGGÅRDEN
HistorikUnder 1700-talet omfattade Kronans tyggård med tyghus, verkstäder och smedjor hela kvarteret Kakelmakaren. År 1800 brann hela anläggningen. I hörnet Södra Långgatan/Landshövdingegatan kvarstår dock i ombyggt skick det hus, som länge användes som kronomagasin. Huset byggdes ursprungligen på 1660-talet som privatresidens av landshövdingen Claes Banér och var då två våningar högt med ett svängt valmat tak. Från byggnadstiden är källarvåningen med sina höga valv samt de två nedre våningarnas murverk. Efter branden år 1800 har huset använts bl a som sockerbruk, sidenväveri och 1925 som syfabrik. Den övre delen av huset med trappgavlar til… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Giresta kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av en rektangel med östvästlig längdriktning. En första kyrka byggdes på platsen på 1200-talet. Denna ombyggdes kraftigt på 1780-talet. Kyrkan brann 1911 och den nuvarande kyrkan byggdes upp med tillvaratagande av murresterna efter branden. Kyrkan, som invigdes 1914, byggdes i tidens anda upp i nationalromantisk stil som en parafras på en medeltida uppländsk landsbygdskyrka. Den ornerade tegelgaveln i väster är det tydligaste exemplet på det. Kyrkan har en spritputsad gråkalkad sockel, fasaderna är likaså spritputsade och avfärgade i brunrosa kalkfärg. Fönstersmygar och omfattningar är slätputsade. Fö… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gottröra kyrka
ExteriörbeskrivningGottröra är en romansk gråstenskyrka vars äldsta delar är från årtiondena kring sekelskiftet 1100 1200-talet. Den har senare genomgått förändringar men har utvändigt ännu en tydlig romansk karaktär. Kyrkan brann 1893, efter branden återstod endast murarna och interiören präglas av den återuppbyggnad som gjordes. Av ursprungskyrkan återstår tornet, långhuset och västra delen av koret. Tornet har från början använts som refugium, tillflyktsplats i orostider. På norra sidan av tornet finns en rund tornliknande utbyggnad som fungerar som trapphus, utbyggnaden gjordes 1894. Tidigare fanns ett trapphus i trä och ursprungligen li… Tidsprofil: 1400-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikGatuhus och gårdsbyggnader var ursprungligen av trä men ersattes efter branden 1765 av stenhus med mot gården lutande pulpettak. Hantverkshuset är ett av Kalmars bäst bevarade 1600-talshus och gatubyggnaderna mot Ölandsgatan från 1760-talet har med sin slutna karaktär i allt väsentligt bevarat sitt ursprungliga utseende. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikTill Per Knutssons gård hör ytterligare ett gathus av sten, uppfört efter branden 1765 samt påbyggt med en våning 1936. Gårdshusen i trä härstammar sannolikt från 1700-talet. Byggnaderna är synnerligen välbevarade också i fråga om planlösning och detaljer, som snickerier och beslag. De bildar tillsammans en enhetlig storborgarmiljö, vittnande om 1600-talets arkitektoniska ambitioner. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikGatuhus och gårdsbyggnader var ursprungligen av trä men ersattes efter branden 1765 av stenhus med mot gården lutande pulpettak. Hantverkshuset är ett av Kalmars bäst bevarade 1600-talshus och gatubyggnaderna mot Ölandsgatan från 1760-talet har med sin slutna karaktär i allt väsentligt bevarat sitt ursprungliga utseende. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.