SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “boningshuset”
Boningshuset
ExteriörbeskrivningBoningshuset är en typisk dalslandsstuga - den byggnadstyp som mer än någon annan kommit att förknippas med Dalsland. Med en dalslandsstuga menas en enkelstuga uppförd i två våningar. Boningshuset är träpanelat och falufärgat samt täckt av enkupigt tegel. Enkelstugan utgör en av de äldsta timrade byggnadstyperna vi känner till. Dalslandsstugan började uppträda vid 1800-talets början och förekomsten överensstämmer med landskapets högkonjunktur på 1800-1880. En av orsakerna till att man nu börjar uppföra sina hus med ytterligare en våning kan vara att allmogen genom att bygga i två våningar, ville visa sin nyvunna rikedom so… Tidsprofil: 1800–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Boningshuset
InteriörbeskrivningBoningshuset är till planformen en enkelstuga bestående av farstu, stuga med eldstad i ett av hörnen och väggfasta sängar samt en kammare. På gaveln finns en i den ursprungliga konstruktionen påbyggd vedbod av regelkonstruktion och liggande plank och över ingången finns ett enkelt skärmtak som vilar på konsoler. Fyra fönster är placerade på tre av husets sidor. I kammare och farstu syns mossan mellan de omålade, nakna timmerstockarna, medan stugan som kontrast ger ett relativt intryck av omboning genom lerklinade väggar och väggpapp. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BONINGSHUSET
ExteriörbeskrivningBoningshuset är av enkelstugetyp av timmer med stående lockpanel och locklistpanel bestruken med falu rödfärg och har vitmålade "falska" dörr- och fönterfoder (vitmålade partier av panelbrädorna intill dörrar och fönster). Brädklädd ytterdörr målad med gulockra. Huset har sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-03-19. KÄLLA: Beslut byggnadsminne 1985-11-18. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Boningshuset
InteriörbeskrivningKorsformig planlösning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fjällglim
HistorikByggnadsminnets historik baseras till största delen på muntliga och nedskrivna uppgifter från Sigri Sahlin. Det nedskrivna materialet kommer att arkiveras på länsstyrelsen. (Nedan citerade partier är hämtade från detta material.) Småskollärarinnan Erika Söder anlände till Åkersjön i mitten av 1920-talet. Hon hade utbildat sig vid småskoleseminariet i Östersund och arbetat en tid i Ljusnarsberg i Bergslagen. Det var ont om arbete och Erika sökte därför tjänsten i Åkersjön, som då var en fjällby i väglöst land. Alfred Sahlin var vägarbetare och kom till Åkersjön 1929, då vägen till byn drogs fram. Han hade tidigare bl.a. arbetat med In… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBergslätt finns omnämnt i äldsta jordeboken från 1540, först som kyrkohemman, senare som både frälse- och till sist kronohemman. Fastigheten är idag bebyggd med en anläggning bestående av boningshus, magasin, ladugårdslänga och skjul. På västsvenskt vis skiljs det ålderdomliga, obebodda boningshuset än idag från ekonomibyggnaderna med hjälp av en häck. Boningshuset är en parstuga uppförd omkring sekelskiftet 1800 eller under 1700-talets senare del. Den är synnerligen välbevarad såväl ut- som invändigt. Fastighetens byggnader bildar tillsammans en samlad, välbevarad anläggning med högt kulturhistoriskt värde. Av särskilt värde är pars… Tidsprofil: 1600–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikPå fastigheten Kopparslagaren 3 finns två sammanbyggda boningshus. Byggnadernas tillkomstår är ovissa men deras nuvarande exteriör härrör troligen från omkring mitten av 1800-talet. Byggnaderna har förändrats bl.a. i interiören under senare decennier. De aktuella boningshusen är belägna utefter Arendt Byggmästares gata. Båda husen är uppförda av timmer i två våningar och har en fasad av locklistpanel med rundade locklister. De har båda sadeltak och vilar på en sockel av putsad sten. Det södra boningshuset har en entré mot gården med ett sentida dörrblad. Mot öster finns en altan av betong. Det norra boningshuset är en vinkelbyggnad o… Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFastighetens bostadshus i Johannesgränd samt den därtill hörande magasinsbyggnaden i Pelikangränd är båda uppförda under 1600-talet; boningshuset troligen omkring mitten och magasinet vid slutet av århundradet. Byggnaderna är tre våningar höga, ljust gulputsade och vilar på kvaderstensskockel. Flera ombyggnader har skett, främst 1768 och 1883, då bland annat bostadshusets fönsterindelning omdisponerades. Boningshuset bevarar ursprunglig gårdsportal, stucktak från 1600-talets slut och snickeriinredning från 1700-talet. Efter en brand renoverades det och fungerar nu som kontor. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byg… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Soldathem
HistorikTorpanläggning belägen intill Strömstadsvägen i västra delen av centrala Ed. Fastigheten omges av blandad villabebyggelse. Torpet Vik låg på gården Västra Eds utmarker och finns omtalat i skrift redan under 1700-talets andra hälft. Traditionen säger att boningshuset härstammar från 1800-talets början och att det till en början var ett soldattorp i Håbol som sedan flyttats två gånger. Det har tillbyggts åt öster någon gång under 1900-talets mitt. Ett vindfång åt väster har också ersatts i senare tid. Boningshuset har fått en något hårdhänt behandling utvändigt, och delar av den äldre karaktären är nu borta. Tidsprofil: 1700-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stallet
HistorikByggnadens ålder är okänd, men den äldsta delen är troligen jämngammal med boningshuset. Den knuttimrade delen av byggnaden är troligtvis äldre än övriga delar i skiftesverk. Taket på byggnaden höjdes med ett par skift i slutet av 1800-talet. En liten port skiljer ladugården från boningshuset. Bredvid porten finns ett hönshus som ska ha varit drängkammare fram till sekelskiftet 1900. Ytterväggarna på just den delen av byggnaden har varit reveterade, förmodligen för värmens skull. Den enda uppvärmningen var den från djuren i stallet. Bredvid hönshuset finns en hackelseloge, där foder till hästarna tillverkades och där hästarna utfodra… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REKTORSGÅRDEN
HistorikÅr 1904 upphörde gårdens funktion som rektorsbostad och därefter har boningshuset byggts på och om vid flera tillfällen. Boningshuset är uppfört av timmer i 2 ½ våning med brutet tak och fasad av locklistpanel med rundade locklister. Byggnaden vilar på en sockel av huggen granit. Byggnadens sydöstra hörn är avfasat och försett med en sentida entré. Bottenvåningen mot gatan är försedd med skyltfönster. Mot gården finns ett utskjutande trapphus, två balkonger med fronter av trä och ett s.k. karnap. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av den s.k. Rektorsgården d.v.s. ett boningshus och en verkstadsbyggnad på Rektorn 1 i E… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEIDEMANSKA GÅRDEN
HistorikBoningshuset är uppfört av timmer i vinkel, byggt i en och två våningar. Längan utmed gatan har utkragad övervåning och fasad av falurött liggtimmer. Gårdslängans fasad har faluröd locklistpanel med profilerade locklister. Flertalet av byggnadens fönster är av tvåluftstyp med en spröjs i varje båge. Fönstrens foder är släta och målade i blågrått. Mot gatan finns en huvudentré med fernissade pardörrar av spegeltyp. Mot gårdssidan finns en balkong med träbalustrad. Byggnaden har sadeltak belagt med tvåkupiga tegelpannor. Byggnaden vilar på en sockel av putsad sten. Boningshuset härrör troligen från 1700-talet. Sannolikt fanns både boni… Tidsprofil: 1965–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tingshus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingsstället, som numera förfaller och används som förråd, och det nyare boningshuset är placerade mitt emot varandra med gavlarna mot söder och norr. Från tingshustrappan har man en vidunderlig utsikt över landsvägen och älven nere i dalen. Huset är ett smalt timrat tvåvåningshus med urblekta faluröda locklistfasader, vitmålade knutlådor och fönsterkarmar och ett flackt tegeltäckt sadeltak. Märken i panelen visar att de stora fönstren i bottenvåningen vid något tillfälle för ganska länge sedan har gjorts större. Fönstren på andra våning har kvar sin ursprun… Tidsprofil: 1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
InteriörbeskrivningTimmerväggarna är invändigt av rundtimmer. Nytt virke är bilat också invändigt. Bastun hade vid 1999 års inventering ett brädgolv med trossbotten fylld med pinnmo. Det är okänt om trossbotten finns kvar under det nylagda brädgolvet. Att bastun varit försedd med trossbotten väcker frågor. Kan bastun ha nyttjats som bostad i samband med att boningshuset uppfördes omkring 1850? Eller har andra funktioner än bastubadande funnits? De linberednings-verktyg som tidigare förvarades i bastun indikerar att lin kan ha torkats. Längst in i rummet finns en lave av brädor och rundstock längst ut som vilar på konsoler och stödben. Nytill… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
HistorikUtmed storgårdens östra sida sträcker sig en bodlänga med åtta rum. Där har bl a inrymts köttbod, selbod, snickarebod, fiskbod, hönshus, gåshus och svinstia. De fyra närmast boningshuset belägna rummen dateras genom en inskrifttavla till 1838. De övriga fyra har nyuppförts under 1970-talet på gamla grundmurar. KÄLLA: Länsmuseet på Gotlands hemsida, 2006-02-09, http://www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/manbyggningen.htm Tidsprofil: 2006–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBoningshus i 1½ plan. Bostadshuset, som uppförts någon gång under 1950-talet eller tidigt 60-tal, har mönstermurade tegelfasader, samt tvåluftsfönster och dörrar i original. Ett tidsenligt drag är de blyinfattade, färgade fönsterglasen som flankerar entrén. Boningshusets utformning är typisk för tiden, och det besitter ett kulturhistoriskt värde då det utgör en mycket välbevarad representant för sin tids arkitektur. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikInnan boningshuset uppfördes bodde familjen i en mindre stuga på tomten. Även den ska ha varit uppförd med att tomten bebyggdes, men alltså ha fungerat som bostad under tiden som det stora huset byggdes. Senare har den fungerat som snickarbod, uthyrningslägenhet, tvätt- och bakstuga samt förråd. Huset är uppfört på en huggen stenfot med väggar av rödfärgad locklistpanel. Fönstren är vitmålade och sexdelade. Till bostadsdelen finns en grönmålad pardörr medan förråden har enkla rödfärgade dörrar. Dörren till dasset är grönmålat och har jalusitäckt öppning. Taket täcks med sinuskorrugerad plåt och skorstenen är nedrasad. KÄLLA: www.n.ls… Tidsprofil: 2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikBoningshus uppfört av timmer i två våningar. Byggnadens ålder är svår att fastställa. Mycket talar för att boningshuset tillkommit i slutet av 1830-talet genom ombyggnad av ett tidigare uthus. 1839 inrymde byggnaden två lägenheter om vardera tre rum. I slutet av 1800-talet byggdes förrådsutrymmena om till två mindre lägenheter om två rum. Byggnaden genomgick under 1990-talet en total restaurering. Fasaden är klädd med locklistpanel med undantag för långsidorna ovanför övre fönsterraden och under nedre fönsterraden där panelen är slät och liggande. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tegel och en låg sockel av sten. KÄLLA: Beslut -… Tidsprofil: 1998–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikPå fastigheten Kopparslagaren 3 finns två sammanbyggda boningshus. Byggnadernas tillkomstår är ovissa men deras nuvarande exteriör härrör troligen från omkring mitten av 1800-talet. Byggnaderna har förändrats bl.a. i interiören under senare decennier. De aktuella boningshusen är belägna utefter Arendt Byggmästares gata. Båda husen är uppförda av timmer i två våningar och har en fasad av locklistpanel med rundade locklister. De har båda sadeltak och vilar på en sockel av putsad sten. Det södra boningshuset har en entré mot gården med ett sentida dörrblad. Mot öster finns en altan av betong. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförk… Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGunnesgården ligger i centrala Sätila, omgiven av senare tillkommen bebyggelse. Mellan landsvägen och gården är det ännu öppen mark. Gården utgör en väl sammanhållen enhet. Boningshuset är uppfört 1942 i en för tiden typisk stil med en enkel, funktionalistisk utformning. Byggnaden är i två våningar med ljus locklistpanel och ospröjsade tvåluftsfönster med smäckra bågar och tak av betongtegel. Vid trapporna sitter enkla smidesräcken. Ladugården, uppförd 1885 är byggd i vinkel med skullutskott. Den har faluröd lockpanel på oregelbunden bredd och även plåt på vissa fasader. Taket är av plåt. Invid ladugården ligger det gamla hönshuset f… Tidsprofil: 1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPå Vaboön finns denna välbevarade 1960-talsstuga med tidstypisk brun stockpanel och svarta dörrar, fönsterfoder och knutar. Entrédörren skyddas av ett skärmtak av grön plast och svart smidesjärn, under vilket en tidstypisk ytterlampa av gult pressglas hänger. Framför huset har en öppen altan av lösvirke uppförts. Intill står en gårdspump och en uppbyggd diskbänk. Bakom boningshuset finns en modernare friggebod. Miljön är ett utmärkt och välbevarat exempel på 1960-talets fritidsstugor och har därför ett särskilt kulturhistoriskt värde, både vad avser form, material, kulörer och byggnadsdetaljer. Tidsprofil: 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFISKAREN 7 - År 1697 omtalas ett stenhus på tomten, vilket antas ingå i den nuvarande huvudbyggnaden. Vid sekelskiftet 1800 ägdes fastigheten av målaren Johan Mejholm, upphovsman till åtskilliga ännu bevarade interiörer samt i viss utsträckning kyrkligt måleri. Fastigheten betecknades vid denna tid Norderroten II:33 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett stenhus med tegeltak, samt en verkstad med brädtak. Tomtens nuvarande gränser fastställdes 1871 och boningshuset genomgick en ombyggnad strax därefter. År 1929 byggdes huset om till nuvarande volym och takform. Samtidigt revs ett äldre uthus i skiftes… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikKANTORN 6 - I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak på vardera tomt. Fastigheten omfattar idag två byggnader. Boningshuset i tomtens sydvästra hörn är från sent 1700-tal, med senare tillbyggnader. Långsidan ligger invid gatan i söder medan den västra gaveln är något indragen från Tranhusgatan. Byggnadens skiftesverksstomme står under ett sadeltak täckt med äldre lertegel, och har, till följd av bakbygget, ett asymmetriskt takfall. Fasaden är klädd med profilerad, ljust gulmålad locklistpanel, dock är husets norrsida spritputsad. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikDet nuvarande boningshuset, en korsvirkeslänga med halmtak, uppfördes 1796. Längan har gavelrösten i trä och väggarna är rappade. I byggnaden fanns ett kupolkök med utskjutande bakugn, vilken revs i början av 1900-talet. Undantagsdelen i huset är helt oförändrad sedan byggnadstiden. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBoningshuset uppfördes 1937-38 av byggmästare Gustav Nilsson. Det brutna taket har tvåkupigt tegel och fasaden är klädd med både stående och liggande panel. Det har tidigare funnits en balkong på 2: a våningen men den revs på 1970-talet. Till fastigheten hör några mindre uthus. Boningshusets interiör och exteriör är välbevarad med många väl utformade detaljer såsom tak, panel och fönster. Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikÖstra Ödegården ligger omgiven av skog i socknens östra utkant, helt nära gränsen mot Bengtsfors kommun. Gårdsnamnet nämns i samband med ett ägobyte under 1710-talet, men sannolikt är anläggningen äldre än så. Det panelklädda boningshuset har åtminstone exteriört förändrats i liten utsträckning sedan byggnadstiden och är därmed en god representant för de bostadshus som byggdes i dessa trakter före laga skifte. Tidsprofil: 1710-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikREMMAREN 21 - I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. Före 1883 hade boningshuset invid gatan byggts ut mot öster och två uthus tillkommit. Det västra av dem försvann i början av 1900-talet och på platsen för det östra var tre mindre uthus markerade bredvid varandra. Den nuvarande huvudbyggnaden, ett bostadshus placerat med långsidan längs Nygatan, uppfördes omkring 1785 och motsvarar den byggnad som finns medtagen i redan nämnda husklassifikation. På 1800-talet tillkom en tillbyggnad in mot gården. Huset är byggt i skiftesverksteknik, i en våning med inredd vind under ett sadeltak som… Tidsprofil: Cirka 1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikJöns Jonsgården i Kattarp är ett synnerligen välbevarat exempel på en typisk nordvästskånsk bondgård från 1800-talets förra hälft. Den ligger på ursprunglig plats i Signestorps by och är en fyrlängad anläggning i korsvirke under stråtak. Byggnaderna uppfördes under 1805-55 och ersatte successivt en äldre gård. År 1816 stod nuvarande boningslängan mot söder klar. Boningshuset i södra längan är uppbyggt kring den stora ugnen på sedvanligt vis med storstugan som ett genomgående rum åt öster och lillstugan, "Storahus" och spiskammare åt väster. Storstugan fick sin värme genom en sättugn, som sköt in genom väggen från skorstenen. Senare t… Tidsprofil: 1805–1855. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS MED BUTIKSLOKAL
HistorikGammal köpmangård, byggd av handlande C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Anläggningen utgjordes ursprungligen av en huvudbyggnad av timmer samt en rad uthusbyggnader, de sistnämnda förstördes vid en eldsvåda. Det stora boningshuset med empirekaraktär är byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen, där också en handelsbod är inrymd. Husets interiör förändrades under 1860-70-talen, då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. Gården inköptes 1954 av Ålems hembygdsförening. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
brobacken
HistorikLilla Väring 1:23, Brobacken Brobacken är ett av de soldattorp som låg längs med vägen mellan Lilla Väring och Assmundtorp. Bostadshuset är byggt omkring år 1880 och fastighetens övriga byggnader är ungefär samtida med boningshuset eller några årtionden yngre, t.ex. den timrade ladugården som ligger med långsidan utefter grusvägen genom området. Just det faktum att det finns en liten ladugård och ytterligare någon ekonomibyggnad ökar förståelsen för torparnas villkor och bidrar till det kulturhistoriska värdet. Fastighetens byggnader är faluröda med tegeltäckta tak, vilket ger ett sammanhållet intryck. Soldattorpet friköptes år 1917… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.