SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bodlänga”
BODLÄNGA
ExteriörbeskrivningDet arkitektoniska gemensamma grundtemat omfattar också en bodlänga av trä som i sin grundkonstruktion är en regelverksbyggnad med skifferbelagt sadeltak. Gestaltningen av byggnaden innefattar paneler som är både liggande och stående, fiskbensmönstrade dörrar, figursågade fönsteromfattningar och avslut. Byggnaden är rödfärgad med undantag för de vita gavelröstena. Omfattningar runt fönster och dörrar samt vindskivor är kontrastrikt grönmålade. Byggnaden stod tidigare på annan plats inom stationsområdet. (KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring Länsstyrelsen Dalarnas län, 2013-02-08, Dnr. 432-6136-2012) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGA
HistorikBodlängan består av tre sammanbyggda byggnadskroppar från olika tidsåldrar. En dubbel vagnbod och lammhus med hoimd är gårdens yngsta byggnad, från omkring 1870. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-03-09. Dnr 221-2311-98 Tidsprofil: 1999–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGA
21000001007704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007704Bebyggelse - byggnadLJUSDAL FÅGELSJÖ 1:1 - husnr 4BODLÄNGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Los , Stift: Uppsala stift, Församling: Los-Hamra församlingNybyggnadsår: 1880 - 189014.635396482635825,61.796072917991665http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001007704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001007704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001007704RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGA
21000001007588http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007588Bebyggelse - byggnadLJUSDAL KARSJÖ 1:46 - husnr 8BODLÄNGALän: Gävleborg, Kommun: Ljusdal, Landskap: Hälsingland, Socken: Järvsö , Stift: Uppsala stift, Församling: Järvsö församlingNybyggnadsår: 1750 - 185016.26412250172125,61.63860344589205http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001007588http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001007588http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001007588RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bodlänga
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGA (5)
HistorikEn bodlänga från tidigt 1800-tal är byggd i sten under plåttak. Den innehåller flera funktioner: kölna/bastu, smedja, grishus, hönshus och dass. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2003-04-04. Dnr 432-3924-02 Tidsprofil: 2003–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bodlängan
HistorikByggnaden finns omnämnd som en del av fastigheten år 1891. Uthuslängan av trä innehöll vid den tiden redskapsbod, vedbod, vagnshus, ladugård, stall och mangelbod. Idag används bodlängan som museibyggnad och förråd. Den rymmer bland annat ytor för tillfälliga utställningar, historiska brandredskap samt föremål och maskiner från den nedlagda penseltillverkaren Oluma. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2024-02-05, dnr 432-441-2017. Tidsprofil: 2024–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ADELÖVS MARKNADSBODAR
HistorikMarknadsbodarna ligger vid korsningen av vägen Adelöv-Hullaryd och vägen Linderås-Gränna. De första marknadsbodarna i Adelöv uppfördes under perioden 1740-1755. Skifteskartor från 1811 respektive 1853 redovisar flera byggnader/bodar på båda sidor om vägen, dock inte på nuvarande bodars plats. När man under 1900-talet breddat vägen flyttades marknadsbodarna ett par meter norrut. Det är sannolikt att omflyttningar av bodarna skett även tidigare. Den bevarade bodlängan består av två sammanbyggda delar som tillsammans är omkring trettio meter långa. Tidigare fanns en öppning mellan bodarna vilken senare blivit igensatt och inredd till ma… Tidsprofil: 1740–1755. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
HistorikByggnaden är en bodlänga från 1700- och 1800-talen i sten under faltak. Den innehåller snickarbod, smedja, grishus och dass. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av gårdsparten Sigsarve 1:10 i Hangvars socken, Gotlands kommun. Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-141-85 Tidsprofil: 1985–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
HistorikUtmed storgårdens östra sida sträcker sig en bodlänga med åtta rum. Där har bl a inrymts köttbod, selbod, snickarebod, fiskbod, hönshus, gåshus och svinstia. De fyra närmast boningshuset belägna rummen dateras genom en inskrifttavla till 1838. De övriga fyra har nyuppförts under 1970-talet på gamla grundmurar. KÄLLA: Länsmuseet på Gotlands hemsida, 2006-02-09, http://www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/manbyggningen.htm Tidsprofil: 2006–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
HistorikSom en flygel till huvudbyggnaden är en bodlänga, i sten under oregelbundet takfall belagt med tegel och spån, placerad på tomtens östra sida. Bodlängan är troligen uppförd vid 1800-talets början och inrymmer hemligt hus och diverse förråd. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-06-15. Dnr 221-3531-97 Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
HistorikBodlängan är uppförd i sten med en övre magasinsvåning i trä med liggande panel. Taket är täckt med pannplåt, tidigare var det spåntäckt. Byggnaden innehåller olika fähus samt hemligt hus. En tillbyggd bod i trä på baksidan inhyser fjäderfän. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 221-204-99 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBoningshuset uppfördes på 1950-talet av färdiga bygg- element. Intill huset finns en mindre bodlänga i falurött med plåttak. Bostadshuset är klätt med ljusgrå eternit och på taket ligger tvåkupigt tegel. Detaljer såsom fönster, räcken, skärmtak över entrén samt fasadmaterialet är typiska för dess tillkomsttid. Den välbevarade exteriören, med enkla, strama linjer och ett minimum av utsmyckningar, speglar funktionalismens ideal. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DEN SK. 1700-TALSBODEN
HistorikDen s.k 1700-talsboden ska enligt tradition ha varit en del av en bodlänga men flyttades i samband med att gårdsplanen delades vid lagaskiftet 1857. Byggnaden är ett gott exempel på de mönsterbyggnader som hushållningssällskapen propagerade för runt sekelskiftet 1800. Källa: Länsstyrelsen Kalmar län, Byggnadsminnesförklaring av Bötterums tingshus m. fl. byggnader, Långemåla socken, Högsby kommun. 2010-12-21 Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd skolan
HistorikLocketorps Myreberg 4:17, F.d. skolan Det f.d. skolhuset i Locketorp uppfördes strax öster om kyrkan år 1879. Trots att huset har byggts om vid flera tillfällen, bevarar byggnaden sin ursprungliga karaktär med faluröda fasader, profilerade takstolstassar mm. Idag fungerar byggnaden som församlingshem. De för skolor karaktäristiska stora fönstren till lärosalarna är bevarade och viktiga för förståelsen av byggnadens ursprungliga funktion. Förutom det f.d. skolhuset finns på tomten en faluröd bodlänga, som bl.a. inrymt utedass, samt en jordkällare av sten under tegeltak. Tomten avgränsas mot landsvägen genom en låg stenmur och en ålder… Tidsprofil: 1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNADEN
HistorikDet nuvarande panelade boningshuset byggdes på 1730-talet och är en knuttimrad tvåvåningsbyggnad, ursprungligen rödfärgad och torvtäckt. Gården byggdes om 1837 i samband med att E. G. Geijer flyttade in. En 1700-talslänga, som inrymde bostadsrum, kök, brygghus, visthusbod m.m. flyttades till sin nuvarande plats och byggdes om. Även stall och bodlänga från 1700-talet flyttades till sin nuvarande plats. När Geijer 1846 avgick som professor och flyttade till Stockholm övertogs Geijersgården liksom den intilliggande Ihregården av katedralskolans rektor, Rudolf Annerstedt. En tillbyggnad gjordes 1884 vid huvudbyggnadens sydvästra gavel. B… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora fjäderäggs fyr
HistorikFörvaltningen av sjöärendena ansåg att en fyr på Stora Fjäderägg, öster om Holmön utanför Umeå, skulle vara till stor nytta för sjöfarande som kom norrifrån. Kungl. Maj:t godkände förvaltningens förslag 1850 och följande år anlades fyrplatsen. Tornet uppfördes av tegel i en cylinndrisk form, cirka sex meter högt. I toppen monterades en spegelapparat bestånde av åtta paraboliska speglar med rovoljelampor inom en lanternin av järn. Dessutom byggde ett bostadshus av timmer och bodlänga med vidbyggt dass. Alla byggnaderna ritades av fyringenjör C. Sandell. 1904 monterades en bifyr i tornets nedre del, som skulle leda fartyg väser om Holm… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSLÄNGA
HistorikEn 1700-talslänga, som inrymde bostadsrum, kök, brygghus, visthusbod m.m. flyttades till sin nuvarande plats och byggdes om. Även stall och bodlänga från 1700-talet flyttades till sin nuvarande plats. Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD
HistorikI vinkel till ladugården står en bodlänga, även den i bulteknik. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1985-12-16. Dnr 11.392-146-85 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD
HistorikByggnaden är en mindre bodlänga, i sten med agtäckt tak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1987-12-07. Dnr 11.392-1226-87 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
HistorikI flygelns förlängning ligger en mindre byggnad, innehållande bl a avträde. KÄLLA: Petes Hablingbo, Länsmuseet på Gotland, http://www.gotmus.i.se/museigard/petes/petes.htm Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGAN
21400000690919http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690919Bebyggelse - byggnadGOTLAND EKE PETSARVE 1:34 - husnr 4BODLÄNGANLän: Gotland, Kommun: Gotland, Landskap: Gotland, Socken: Eke , Stift: Visby stift, Församling: Havdhems församlingNybyggnadsår: 1800 - 189918.385388606160987,57.157854801697866http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000690919http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000690919http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000690919RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULDHYTTAN MED BODLÄNGA
21420000050151http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050151Bebyggelse - byggnadMOTALA MEDEVI BRUNN 2:1 - husnr 49GULDHYTTAN MED BODLÄNGALän: Östergötland, Kommun: Motala, Landskap: Östergötland, Socken: Västra Ny , Stift: Linköpings stift, Församling: Västra Ny församlingNybyggnadsår: 1784 - 178414.963918873950051,58.672335551316394http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050151http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050151http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050151RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA GÅRDSFLYGELN
HistorikNORRA GÅRDSFLYGELN - På storgården finns två gårdsflyglar, ritade av Axel Herman Hägg vid 1800-talets slut. De har rödfärgade träväggar med locklistpanel och spåntak. Till norra storgårdsflygeln, som numera är ombyggd till boenderum för vandrarhemmet, är tillfogat en bodlänga med oregelbundet takfall och dass i samma stil. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-01-19. Dnr 221-2309-98 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS MED FLERA FUNKTIONER
HistorikByggnaden är en liten bodlänga i resvirke, med oregelbunden planlösning, som rymt förråd och hönshus. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1989-01-30. Dnr 11.392-103-86 och 221-404-89. Haase, Stefan. Ström, Göran. Byggningar u häusar - Gotländsk byggnadstradition, Länsmuseet på Gotland, Visby. 2004. ISBN 91-88036-58-8 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODLÄNGA VID STORGATAN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammerö skage f.D. fyr
HistorikVid sydspetsen av Hammarö kom den lilla fyrplatsen Hammarö Skage att anläggas ute på Storholmen år 1872. Fyren har ofta kommit att kallas för Skagens fyr, eftersom Skagen är namnet på trakten in mot ön. Fyr vaktarbostället hade ett ensligt läge ute på udden. Till närmaste bebyggelse vid Takene inne på Hammarö fanns bara gångstig. Fyrplatsens läge mot Värmlandssjön var mycket öppet och utsatt och vid högvatten och storm skummade vattnet upp mot fyren. Fyren hade fotogenbelysning med spegelapparat. I januari 1932 blev fyren nersläckt och har sedan dess fungerat som sjömärke. Intresseföreningen Fyrtornet äger och vårdar fyr vaktarbostäl… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hjortens fyr
HistorikGöta kanal invigdes 1832 och det medförde en ökad trafik på Vänern och därmed ett ökat behov av fyrar i området. År 1849 bestämde Kungl. Maj:t att sjösäkerheten skulle ses över. Detta resulterade i ett förslag om två nya fyrar, varav en var fyren på Hjortens udde. Ritningar togs fram av C. F. Carlsson. 1852 anlades fyrplatsen vilket bestod av ett ca 15 meter högt fyrtorn som uppfördes i stolpverkskonstruktion som kläddes med liggande panel. Fyren utrustades med en siderallampa inom lanternin. Under tidigt 1900-tal kläddes fyren med falsade plåtar som vitmålades. Fyren avbemannades 1982 efter att ha automatiserats 1954. , Hjortens udd… Tidsprofil: 1951–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
keddakärret
HistorikVåmb 30:10 Keddakärret Småbruket vid Gamla Skara-Skövdevägenhör till de mindre gårdar och f.d. torpställen som tillkom i kanten av Billingens kronopark. Keddakärret omnämns i jordeboken år 1795. Bebyggelsen av idag utgörs av ett äldre bostadshus med tillhörande yngre bodar och garage och dass. Ladugården finns inte kvar. Som bostadshuset ser ut idag kan det eventuellt vara från ca 1850, sedan förhöjt och tillbyggt med öppen veranda i början av 1900-talet. Huset har i sen tid delvis fått nya fönster. Det faluröda panelade timrade bostadshuset har enkupigt taktegel och har en parstugeliknande karaktär med liten bakre utbyggnad. En falu… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.